Nr 61 2018

Regnbågar inte bara på jorden

Stimulerad av en fin bild, som min observanta och goda släkting Åse Larsson nyligen tog av en dubbel regnbåge, funderade jag på fenomenet regnbågar i vårt planetsystem.

39948187_10214355691745121_1343521995605671936_n[1]

Foto: Åse Larsson

Men först en kort utredning av SMHI-kompisen, vår skicklige amatörastronom  Hans Bengtsson, om hur dubbla regnbågar skapas:

- Den korta förklaringen är att enkel reflektion mot vattendroppens baksida skapar den primära bågen, och dubbel reflektion skapar den sekundära bågen.

- Den längre förklaringen under Explanations på engelska Wikipedia::

https://en.m.wikipedia.org/wiki/Rainbow

Finns regnbågar på Mars? Nej, av det enkla skälet att det inte regnar på planeten. Däremot finns det förvillande isbågar (kolsyresnö) och en sorts nattlysande rörliga moln på planeten, vilket denna Pathfinder-dokumentation visar:
 
dn9869-1_450

Bildkälla: NASA/Mars Pathfinder

Och på Venus, där det regnar svavel? Några regnbågar i vår mening har inte dokumenterats men väl fenomenet "glory", gloria, med kompakta, cirkulära bågar . Venus Express har gett oss detta  bildbevis:

Venus_glory_large-550x580

Bildkälla: ESA/Venus Express

Gloria är ett optiskt fenomen som kan observeras när man befinner sig över ett molntäcke och tittar i riktning mot sin skugga. Det bildas i vattendroppar och påminner om helgonsken, står det på SMHI:s sajt som också berättar att fenomenet oftast iakttas från flygplan på vår hemplanet.

IMG_0722

Gloria observerad från flygplan 3 juni 2012 över Sverige.  Foto Weine Josefsson/SMHI

IAU närmar sig hundra

Peter Linde, vår ordförande, är vårt öga och öra i Wien, där han med 3000 andra yrkesastronomer deltar på IAU:s kongress.

Peter kommer hem till vårt stormöte kommande torsdag full av intryck. Mycket fokus blir det på astronomins outreach, det tror jag jag kan garantera.

IMG_20180824_144225

Kommande dubbeljubileum. Foto från Wien: Peter Linde

Nästa år är det 100-årsjubileum för IAU, men inte bara det. Det är 100 år sen "Einstein-förmörkelsen", som bevisade rymdkrökningen, det är även hundra år sedan Svenska Astronomiska Sällskapet bildades med bl a Hjalmar Branting bland "uppropsmakarna" – och det är femtio år sen den första månlandningen med astronauter.

Hur ska vi orka med allt?

Stockholm kan, Göteborg kan inte….

Gamla obsis på Observatoriekullen i huvudstan återuppstår efter en tid i malpåse. Detta är glädjande nyheter för oss inom den astronomiska "outreachen". Hallå, Göteborg!?!

Succéstoryn från Stockholm återfinns t ex här.

Tack till Jesper Sollerman för tipset. Jesper var med vid smyginvigningen härom dan. På allvar slår observatoriet upp portarna i början av nästa år.

338px-Observatoriet-2003-05-05

Bildkälla: Engelska Wikipedia

Vetenskapens hus (ett Science Education Centre inom naturvetenskap, teknik och matematik) ansvarar för Observatoriemuséet. Skolfastigheter i Stockholm AB äger, förvaltar och förädlar fastigheten. Verksamheten i Observatoriet samordnas av Stockholms stads utbildningsförvaltning.

Hubble-konstanten

Hurusom neutronstjärnors sammangående till svarta hål kan brukas för att fastställa Hubble-konstanten, diskuteras här.

tumblr_inline_oxx3hmQBgF1tzhl5u_540[1]

GK Per aktiv – igen!

Återigen ljusnar den gamla novan från 1901, GK Persei. Rapporterar AAVSO.

6 svar till “Nr 61 2018“

  1. Dainis Dravins skriver:

    Nej. det blir åter fel vid kopiering av den andra webblänken.  Den ska sluta med …titan2 .

    (Teckenstrukturen “ ” betecknar "hårt mellanslag" (engelska: "non-breaking space") , vilket tydligen sätts in av bloggens webbformulär fastän det inte syns för avsändaren.)

  2. Dainis Dravins skriver:

    Om regnbågar och halon på andra planeter: Länkarna i föregående post har råkat få fel formatering: de avslutande tecknen –   – ska strykas.  Alltså:

    https://www.atoptics.co.uk/halo/oworld.htm

    https://science.nasa.gov/science-news/science-at-nasa/2005/25feb_titan2  

    ———–

  3. ulfr skriver:

    Kompisen Hans Bengtsson på SMHI svarar: Jadå! Och tipsar t ex om denna sajt:

    https://www.space.com/38871-double-moonbow-northern-lights-photo.html

  4. ulfr skriver:

    Du menar samtidigt? Bra fråga. Jag får testa SMHI-vännerna. Regn förutsätter moln och norrskenen utspelas långt, långt ovanför molnen.  Men bägge har med solen att göra, ju. Indirekt och direkt.

  5. gunnar bernstrup skriver:

    Kan regnbåge och norrsken upplevas från samma utkiksplatsplats?