Nr 63 2018

Ven på väg mot evig berömmelse?

När jag här och i några skånska media tillåtit mig spekulera över och propagera för Vens status som världsarv med UNESCO:s välsignelse, har jag alltid betonat alla svårigheter med att få bestämmare av diverse specifika vikter med på färden.

Nu kan jag bara glädjas över att IAU, fackastronomernas egen international, absolut INTE har glömt bort Tychos, Uraniborgs och Stjärneborgs historiska betydelse.

Det känns faktiskt – bra!

Sen får vi se ifall IAU och UNESCO också har en verkstad…

2a-Stjerneborg-design-Willem-Blaeu-1595_Johan-Blaeu-Atlas-Major-Amsterdam-1662_wiki[1]

Stjärneborg på Tychos tid.

IAU-kongressen hade egen tidning

Vår ordförande Peter Linde lovade heligt och dyrt på senaste stormötet att återkomma med en större rapport från  IAU-kongressen i Wien.

Mest kontroversiellt är väl diskussionen om Hubble-lagen ska omformuleras till – Hubble-Lemaîtrelagen. Nu ska alla IAU-medlemmar  även ges chansen att e-rösta om saken!

Dessutom: Kul att IAU:arna tillåter sig ta ut svängarna då och då. Bara för att man är astronom behöver man inte vara tråkig! Jag ser kongressens egen dagliga e-tidning som ett exempel på den lättsammare tonen idag (jfr med hur det var förr):

IAU-NP-Header[1]

Notabelt tycker jag är beslutet att IAU-kongressen 2024 förläggs till Sydafrika. Det är första gången ett afrikanskt land förekommer som värd för en världskongress. Mycket bra!

Mikrometeoriten inget hot mot ISS

Engelskspråkiga TASS har historien här om den uppenbarliga ofarliga mikrometeorit, som orsakade höjda ögonbryn nyligen för de som följer Internationella rymdstationens öden och äventyr.

Saturnus norrsken i ultraviolett

När rymdteleskopet HST med dess specialinstrument kallat Imaging Spectrograph riktades mot Saturnus norra pol kom detta norrsken i blickfältet:

Saturn’s northern auroras

ESA/Hubble, NASA & L. Lamy (Observatoire de Paris)

Dokumentationen skedde i ultraviolett.  På gasjätten förekommer rikligt med väte, och det är det som avgör synligheten i UV-delen av spektrumet. På jorden är det andra grundämnen som ligger bakom de vackra norrskenen när solvinden brakar in över oss.

En kombo mellan HST och Cassini-upptagningar ger denna variant:

Saturn and its northern auroras (composite image)

ESA/Hubble, NASA, A. Simon (GSFC) and the OPAL Team, J. DePasquale (STScI), L. Lamy (Observatoire de Paris)

​Norrskenens variationer på Saturnus förklaras med växelverkan mellan solvinden och gasjättens snabba rotation. Kolla animationen på HST-sajten ovan.

Jesper ett av affischnamnen på F&F:s kunskapskryssning

17 oktober kastar Viking Cinderella loss från Stockholm för en kulig seglats i kunskapens tecken. Redan en timme efter ombordstigningen vid Stadsgården i Stockholm, är vår egen stockholmske astronomiprofessor Jesper Sollerman i elden för att föreläsa på temat "Supersnabba fenomen i rymden".

Senare på kvällen blir det stjärnskådning från däck, om vädret tillåter.

All info om Forskning & Framstegs unika kunskapskryssning och föreläsningar återfinns här.

kk-okt-18[1]

Kommentarer inaktiverade.