Cassiopeiabloggen

Man häpnar!

Med lite trixande kunde Göran Strand, vår astrofotograf norröver, härom dan verkligen få till det när han vred och vände på det fantastiska norrsken han såg från Handöls horisont. Med minst en alien och en stormtrupper på himlavalvet.

- Är detta verkligen bara en slump?, undrar Meisterfotografen.

Foto: Göran Strand

Trevligt månhäfte från SAAF

Ett litet men dock GRATTIS till Johan Kärnfelt, som författat den lilla nimma Fokus-skriften från SAAF: Att observera månen. 

​Häftet kryllar av matnyttig information om vår drabant, som vi amatörastronomer oftast förbannar halva månaden tolv ggr om året men som vi borde intressera oss mycket mer för. Här finns hur mycket som helst att kolla upp även med små teleskop. Och RITA av!

Fokus-häftena är, som det står i förordet, författade av svenska amatörastronomer för svenska amatörastronomer, och det är en mycket god relation. SAAF:s hemsida finns här.

Personligen ska jag från tid till annan beta av den 100-lista, som Johan återger.

Johan tipsar bl a om Lunar Picture of the Day, LPOD, och 13 september kunde vi njuta av den långsmala kratern Schiller:

Bildkälla: LPOD/Tom Bash

Pärlan NGC 3981 i all sin prakt

I nedanastående  bild hänger den skimrande vackra spiralgalaxen NGC 3981 i rymdens mörker. Galaxen, som ligger i stjärnbilden Bägaren (Crater på latin), avbildades i maj 2018 med instrumentet FORS2 på ESO:s Very Large Telescope (VLT).

FORS2 finns på VLT:s enhetsteleskop 1 (Antu) vid Paranalobservatoriet i Chile. Bland de toppmoderna instrument på VLT:s fyra enhetsteleskop står det mångsidiga FORS2 ut som en slags schweizerkniv bland astronomiska instrument. Det kan studera många olika slags himlakroppar på en mängd olika sätt, och kan även skapa vackra bilder som den här.

Bildkälla: ESO

Bilden  togs som en del av ESO:s ”Cosmic Gems”-program (namnet motsvarar “Kosmiska pärlor” på svenska) som syftar till att producera astronomiska bilder för undervisning och för att väcka allmänhetens intresse. I detta program används observationstid som annars gått till spillo eftersom väderförhållandena ansetts vara för dåliga för vetenskapliga observationer. Istället tar man bilder på intressanta, spännande eller visuellt tilltalande objekt. Mätningarna görs även tillgängliga för professionella astronomer genom ESO:s vetenskapliga arkiv.

Elisabeths teleskop till salu

Vår ASTB-medlem i Ystad (tidigare Höör) Elisabeth Persson berättar att hon vill sälja det teleskop, ett Bresser Messier, som vi kunde skåda på utställningen på Åkersberg, Stiftsgården i Höör, härom året.

- Mitt telnr är 0411 104 95.  Jag gav 8 000 kr för det en gång och det blir prisvärt för den som tar över det, noterar Elisabeth.

 

​T

Teleskopet visades bl a på utställningen i Höör 2014.

BUFFALO avslöjar fenomenal g-lins

Med hjälp av Hubble-teleskopet har inletts ett projekt kallat BUFFALO, vars mål är intima närstudier av sex massiva galaxhopar och deras omgivningar. Hopen kallad Abell 370 inleder projektet, och bilden visar en rad av gravitationen linsade galaxer bortom hopen - några av de första galaxerna överhuvud taget i vårt kända universum.

En galaxhops massa både böjer och förstorar bakom/bortomliggande galaxers ljus. Som under HST-fotots centrum, där vi kan se flera bilder  spiralgalaxen kallad "The Dragon" – Draken:

​Bildkälla: NASA, ESA, A. Koekemoer, M. Jauzac, C. Steinhardt, and the BUFFALO team

BUFFALO står Beyond Ultra-deep Frontier Fields And Legacy Observations och styrs bl a av astronomer knutna till  Niels Bohr Institutet i Köpenhamn.

Förste månturisten 

Space X meddelar att den förste månturisten "är på gång". Tipsar Peter Hemborg.

​En rundtur runt månen ligger i faggorna med hjälp av Big Falcon Rocket, som också kallas Big Fucking Rocket. Går det snett kan det se ut så här som i den klassiska filmen:

 

Podd synar rymdpolitikens ABC

Tack till Lars Olefeldt för dagens skratt!

Äntligen!

Pulsarupptäckare Jocelyn Bell Burnell prisas efter 50+ år

Hon fick inte dela nobelpriset i fysik, vilket hon borde ha fått, hon fick däremot det nya Breakthrough-priset, och det skulle hon bara ha.

Jocelyn Bell Burnell är för evigt inskriven i rullorna som den som "egentligen" upptäckte pulsarerna, vilket fått den namnkunniga juryn bakom Breakthrough-priset att tilldela den i dag 75-åriga astrofysikern sitt pris på 3 miljoner US-dollar.

Bildkälla: Nature/David Hartley/Shutterstock

Citat från Nature:

“I cannot think of a more deserving scientist to win this prize,” says Chiara Mingarelli, an astrophysicist at the Flatiron Institute in New York City. “In addition to being both a pioneer and a giant in the field, Bell Burnell is the highest calibre role model — a champion for women in science, who speaks out against the many inequities faced by women in STEM [science, technology, engineering and mathematics] fields.”

Priset kom på banan 2012 och har bland sina sponsorer Google-entreprenören Sergey Bin och Facebook-profilen Mark Zuckerberg.

Tidigare pris har gått till  Stephen Hawking och LIGO-folket, som upptäckte gravitationsvågorna härom året.

1974 gick halva nobelpriset till doktoranden Burnell Bells handledare vid universitetet i Cambridge, Anthony Hewish, den andra halvan gick till radioastronomen Martin Ryle.

Jocelyn Bell Burnell har aldrig proponerat på att hon borde ha fått dela nobelpriset med sin professor, vilket å andra sida en stor profil som Fred Hoyle ansåg. Han gjorde sig så impopulär genom att underkänna nobelkommittén att han själv aldrig fick det åtråvärda N-priset. 

En som skrivit elakt om nobelkommitténs miss(ar) är UC San Diego-professorn Brian Keating, som hävdar att fysikpriset rentav kan vara till förfång för vetenskapen. Samtidigt säger han till Nature (se ovan) att det inte är för sent att reparera skadan och ge nobelpriset i fysik till Bell Burnell.

Burnell Bell ämnar  investera priset till stöd för unga forskare, som är – som grupp – underrepresenterade inom forskningen.

Jocelyn Bell Burnell är bekännande kristen, engagerad inom kväkarna.

(Tack till Jesper Sollerman för detta nyhetstips!)