Nr 53 2017

17 maj, 2017

Tionde smällen i NGC 6946:

Galaxen är rena supernovafabriken

1917 noterades en vad vi senare kom att kalla supernova i galaxen NGC 6946 (upptäckt 1798 av William Herschel). Etthundra år senare har vi sett ännu en supersmäll i galaxen – den tionde på raken!

Tack till  Arne Lindengard som på  Astronomers Telegram-sajten funnit fram till den senaste supernovan, som fått beteckningen SN 2017eaw.

Här finns samtliga tio supernovor i NGC 6946 dokumenterade på nätet (några väntare på input):

SN 1917A, SN 1939C, SN 1948B, SN 1968D, SN 1969P, SN 1980K, SN 2002hh, SN 2004et, SN 2008S samt SN 2017eaw.

Om den första finns  att berätta att det var legenden, optikern, teleskopbyggaren m m George Willis Ritchey som upptäckte supernovan 19 juli 1917 med 60-tummaren på Mount Wilson. Den nådde i max magnituden 14,6 och där, mellan tummen och pekfingret. har de flesta supernovor i galaxen hamnat. Se summeringen nedan:

low_xlarge_web

Galaxen i en komboupptagning från 2016 – med Hubble ST and Subaru-teleskopet. Bildkälla: NASA, ESA, STScI, R. Gendler, and the Subaru Telescope (NAOJ)

Galaxen ligger nära Vintergatans stoft- och gasrika mittenstoft, vilket alltid gjort observationer här diskutabla.

Ritcheys historiska upptäckt 1917 omtalas här i hans originalartikel, ur vilken framgår att upptäckten – baserad på flera timmars exponering -  fick honom att leta efter ytterligare bevis på novor (man visste inte riktigt skillnaden på novor och supernovor vid denna tid) i andra spiraler – han kunde också dokumentera flera fall i 60-tummarens arkiv. Bl a i M31, Andromedasystemet. Observationerna ledde andra astronomer till insikten om en galaxvärld långt utanför vår egen Vintergata.

Vad Ritchey själv var ute efter  var att mäta interna rörelser i spiralerna och försöka greppa deras egenrörelser. Sådana rörelser fann han inte men väl – stjärnexplosionerna!

Kortfakta om de tidigare supernovorna:

  • SN 1917A occurred on July 19, 1917 when it was discovered by Ritchey. This supernova, situated 37"W and 105"S of the galaxy's nucleus, lightened up to 14.6 mag.
  • SN 1939C was discovered by Fritz Zwicky on July 17, 1939 (see IAU Circular No. 793), 215"W and 24"N of the galaxy's center, and peaked at 13.0 mag.
  • SN 1948B was found by Mayall when it flashed up on July 6, 1948, 222"E and 60"N of the galaxy's nucleus; it reached magnitude 14.9 (see IAUC 1161)
  • SN 1968D brightened up on February 29, 1968 the leap day, 45"E and 20"N of the galaxy's center, and became as bright as 13.5 mag. This supernova was discovered by Wild and Dunlap, and was found to be of type II (see IAUC 2057 and IAUC 6045)
  • SN 1969P occurred on December 11, 1969, 5"W and 180"S of the nucleus and reached mag 13.9. It was found by Rosino (see IAUC 2305)
  • SN 1980K was discovered by Wild on October 28, 1980 when it occurred 280"E and 166"S of the galaxy's center; it reached mag 11.4 (see IAUC 3532 and AJ 111, 2017)
  • SN 2002hh, of type II, was discovered by the LOTOSS project (W. Li) on unfiltered KAIT images taken on Oct. 31, 2002, 60".9 west and 114".1 south of the nucleus of NGC 6946 at about 16.5 mag, and reached about mag 15.0 at its maximum.
  • SN 2004et, another type II supernova, was found by Stefano Moretti in the evening of September 22, 2004, located 247".1 east and 115".4 south of the nucleus of NGC 6946 when it was at a brightness of 12.8 mag. It peaked at 12.3 mag on September 30, 2004.
  • SN 2008S, of type IIn-pec, was discovered on February 1, 2008 by Ron Arbour, and located 53" west and 196" south of the nucleus of NGC 6946 at about mag 18.0, and reached its maximum of mag 16.5 on February 5 of the same year, 2008.

Klappat och klart på Onsala

De nya tvillingteleskopen på Onsala invigs torsdag 18.5 av landshövdingarna för Hallands och Västrra Götalands län.

I samband med invigningen visas NASA:s kortfilm ”Att mäta jorden med hjälp av kvasarer” med Maria Sundin, astronom vid Göteborgs universitet, som berättare. Musik framförs av saxofonisten Mikael Högdahl, Lerum.

Onsala Twin Telescopes, 2017-01-16

Beredda börja jobba!  Onsalas tvillingteleskop kommer att mäta jordens rörelser med hjälp av avlägsna galaxer. ​Foto: Anna-Lena Lundqvist/Chalmers

Lava strömmar på Io

När Jupiter-månen Europa passerade över månen  Io 8 mars 2015, gavs en unik möjlighet att detaljstudera Ios vulkaniska aktivitet. Den varma fläcken på Io kallad Loki Patera visade sig stiga i temperatur och astronomen Katherine De Kleer med kollegor, knutna till UC of Berkeley,  tror sig ha identifierat två lavavågor som rörde sig från väst mot öst i en hastighet av 1 km/jorddygn. Universitetets pressrelis här.

Nästa möjlighet att  följa upp observationerna och mätningarna ges under en ockultation 2021.

Mätningarna har utförts med hjälp av de bägge interferometerteleskopen Large Binocular Telescope i Arizona.

io_europa_stack-1

8 mars 2015 inträffade detta: Månen Europa passerade över Io. Bildkälla: Katherine De Kleer

Katherine De Kleers Youtube-snutt finns här:

Protester på Caltech

En klassisk protest i form av en sit-in från studenternas sida ägde rum härom dan på Caltech. Protesten gäller den teoretiske astrofysikern Christian Otts återkomst till katedern. För två år sen fälldes han för sexuellt trakasseri av kvinnliga studenter.

Kolla Gislaved!

Christian Vestergaard tycker vi ska följa Gislaved-amatörerna på deras hemsida:

http://www.astronomi-gislaved.se

smaland-727-3

Filosofiska dinos debatterar språk & annat

Tack till kompisen och grannen Jan Elvsén, som tipsat mig om en kul(ig) dinosaurie-serie på nätet. Mycket handlar om tankefällor, språkligheter, filosoferande. livets fåfänglighet och befriande cynismer:

comic2-2190

Ryan North heter skaparen och hans tittvänliga sajt finns här:

http://www.qwantz.com/

comic2-2811

Nr 52 2017

12 maj, 2017

Även Goldstone-radarn synade nyaste "badankan"

NASA:s Photojournal berättar att Goldstone-disken (70 m) fångade asteroiden 2014 JO25 inte mindre än 154 ggr när småplaneten befann sig 2,47-2,59 miljoner km från jorden under andra halvan av april.

Den större av loberna har en diameter på drygt 600 m.

PIA21597

Så här nära vår hemplanet rapporteras asteroiden inte komma på de närmaste 400 åren.

Obs: Himlakroppen klassas som asteroid inte komet.

Mer info om asteroiden på:

https://cneos.jpl.nasa.gov/news/news196.html och http://www.jpl.nasa.gov/asteroidwatch.

Månrotation på Youtube

En pedagogisk upptagning av månens rotation kring sin egen axel har hittats på nätet av Lars Olefeldt. Sekvensen kommer från NASA-sonden Lunar Recoinnassance Orbiter:

För dem med 3 D-glasögon: En stereosnutt finns också på Youtube.

"Impact" tema på lundaträff

En rad toppastronomer hemifrån och utifrån har anmält sig till träffen 15-17 maj på institutionen i Lund på temat "Impacts in Planetary Systems".

Programmet här.

Med lite tur borde man kunna smita in om bakvägen….

Upp till kamp för inflationen!

En rad av tidens teoretiska fysiker och astronomer försvarar inflationsteorin om hur universum utvecklades efter Big Bang i ett brev till Scientific American ("A Cosmic Controversy")

Bland undertecknarna märks Stephen Hawking, den främste ickenobelpristagaren av dem alla, liksom Lawrence Kraus, Martin Rees, Steven Weinberg m fl. Och Andrei Linde, naturligtvis.

martin-ljung-vi-ska-klara-avet-knappupp

In response, Linde and Guth, along with their colleagues David Kaiser from MIT and Yasunori Nomura from the University of California, Berkeley, have written a letter defending the inflationary theory, published in Scientific American May 10. It was signed by 33 academics who read like a Who's Who of theoretical physicists, including Stephen Hawking of Cambridge University. In it, they take aim at the primary argument in the story: that inflationary theory isn't really a scientific theory because it doesn't predict anything and therefore can't be tested.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Read more at: https://phys.org/news/2017-05-rumors-inflationary-theory-demise-premature.html#jCp

Annorlunda bilder från Rundetaarn

Det ramlade in en drös bilder även från ASTB-kompisen Pia Sjöholm, som är flitig på våra astronomihistoriska utflykter, senast Rundetaarn i Köpenmhamn 29 april, och Pia tog ett par annorlunda bilder från tornet.

Vem satt i denna gungstol? Ole Römer månne? Gungstolen står uppe på kyrkvinden som ligger vägg i vägg med tornet.

DSC_0007 (Custom)-1

Så här såg ett lokum ut på den gamla goda astronomiska  tiden i tornet. Om denna stol kunde tala!

DSC_1291 (Custom)

Urmekanism m/annorlunda.

DSC_0017 (Custom)

Vår guide Erling Poulsen visar ett klassisk mätinstrument:

DSC_0024 (Custom)

Rundetaarn har varit utsatt för många dramatiska händelser. Bl a besköts tornet av engelsmännen under belägringen 1805 och en kanonkula passade på att landa i biblioteket med astronomisk litteratur, bl a..

DSC_1282 (Custom)

Klas Hyltén-Cavallius hade mycket att berätta för oss redan när vi samlades vid tornet inför promenaden upp till alla sevärdheter..

DSC_1271 (Custom)

Vad ska "Historiska klubben" hitta på härnäst, nån gång i höst? Det återstår att se. Vi  möts ju – max -  bara en gång per termin och det har faktiskt gått nästan ett år mellan Rundetaarn-besöket och vårt förra ytterst trevliga nedslag på borgen i Knutstorp, där Tycho föddes.

Ska vi satsa på Torrlösa utanför Svalöv, där Tychos lärda syster Sophia Brahe ligger begraven? Ska vi satsa på Skissernas museum i Lund och de skulpturala  "skisserna" till Ivar Johnssons mäktiga Tycho Brahe-monument på Ven? Ska vi ägna oss åt de okända soluren i Lund och Köpenhamn? Ska vi besöka Ven och de nya utställningarna? Ska vi granska något annat?

Ännu mer Köpenhamn – nu med unga ögon

Ibland förvandlas W-bloggen till rena reklampelaren för vår förening, men: Även de yngsta i våra led har gästat Köpenhamn, Rundetaarn och Tycho Brahe-planetariet: 6 maj åkte "Tychos ungar" (Rymdungarna, Nasagruppen, Observatoriegänget) med astropedagogen Peter Hemborg och föräldrar i spetsen till vår populära grannstad på andra sidan Broen..

En rapport från reseledaren lyder så här:

-  På Rundetårn gick vi upp till utkiksplattformen och fick också ett utmärkt föredrag om tornets historia av Observatoriegängaren Rebecka Persson.

1. Rundetårn

Foto: Privat

- Mellan Rundetårn och Planetariet var det fria aktiviteter. Några gick och åt och drack gott, några köpte danskt godis och några av oss tog en promenad till Geologiska museet, där vi noga studerade en asteroid, den femte största, som landat på jorden.

- Vi gick också till nya Observatoriet och träffade där Tycho Brahe själv, eller i alla fall en staty av densamme.

- På planetariet såg vi filmen ”Våres smukke planet”, som visar förbluffande vackra bilder av vår vackra planet. Inspelningen av filmen gjordes av astronauterna på den Internationella Rymdstationen.

- Vi hade en mycket trevlig dag tillsammans i Köpenhamn.

6. Månen över Huvudbangården

        Det mest astronomiska under utflykten:Månen över Hovedbangården! Foto: Privat     

Superhump var ordet

Jag visste inte att fenomenet fanns i variabelvärlden, men nu vet jag: Superhump.

En ny rapport om superhumpen DW U Ma finns här.

Krabban i multiljus

Hubble-sajten erinrar om en av astronomins ikoner: Krabbnebulosan, supernovaresten från smällen som kunde ses från jorden 1054 e K. I alla fall sågs den som en "gäststjärna"  i bortre Asien och även av förcolumbianska indianer. Vikingarna, däremot, tycks ha varit blinda vid tillfället.

Supernovan nådde i max Venus ljusstyrka och sprättade ut energier motsvarande 400 miljoner solar. Den bör ha kunnat ses av eventuellt förekommande astronomer i M31, Andromedagalaxen, med en skenbar ljusstyrka därifrån runt 6-7magn??? Ungefär så som vi såg smällen i M31 1885.

Avståndet mellan oss och Krabban är uppskattad till 6500 ljusår. Hade den legat 50 ljusår bort, hade de flesta livsformer på jorden förintats.

En mosaik av Krabban i olika våglängder ter sig som följer:

low_STSCI-H-p1721b-d-1280x720

low_STSCI-H-p1721a-d-1280x720

Bildkälla: NASA, ESA, G. Dubner (IAFE, CONICET-University of Buenos Aires) et al.; A. Loll et al.; T. Temim et al.; F. Seward et al.; VLA/NRAO/AUI/NSF; Chandra/CXC; Spitzer/JPL-Caltech; XMM-Newton/ESA; and Hubble/STScI

Rapporten "Morphological properties of the Crab nebula: A detailed multiwavelenght study based on new VLA, HST, Chandra and XMM-Newton images" finns här.

Doktor i Lund

I dag (12 maj) blir Karl Wahlberg Jansson fil dr i Lund på sin avhandling om  planetesimalers och kometers tillkomst i de yttre delarna av solsystemet.

Avhandlingens abstract finns här på svenska.

M51 i trädgården mumma för harpalt

Emma Bruus berättar att när hon och maken upptäckte en söt liten harpalt i trädgården hemma i Finland bestämde de sig för två saker: Att snygga till gräsmattan så att harungen fick lite klöver att äta.

Det är ingen slump att M51 spökar i sammanhanget.

140623-200706a_fb

Hungrig harpalt fick egen…

IMG_0148_2p-768x1024

.. galaxäng att äta sig…

Pupunkorvat-1024x214

… mätt på. Kolla öronen t h! Foto: Emma Bruus             

Nr 51 2017

9 maj, 2017

Voyager-kakan en viktväktares mardröm

Varning alla dietister! Våra finska vänner Emma Bruus och Marko Pekkola (se ASTB:s hemsida) har mycket hyss för sig även på finskt hemmaplan. Så när Emma såg Voyager-skivan passera förbi på W-bloggen  nyligen erinrade hon omedelbart om att när den astronomiska communityn hemma på observatoriet i Tammerfors gästades av Jon Lomberg, Carl Sagans konstnärlige kollega som var med om att  designa Voyager-skivans utseende, så kunde de bara bjuda honom på en sak:

En äkta Voyager-kaka!

DSC02793_2-1024x683

Emma berättar att kakan är bakad av "astrotårtmästarinnan" Maria Lahtisen och i receptet ingår smör och kex i botten, i fyllningern Philadelphiaost, vispgrädde, socker, vaniljextrakt, gelantin, citron, vit chocklad med mera. Till garneringen: mörk chocklad.

Vad Viktväktarna och våra dietister tycker, återstår att se….

En google-översättning från finska till svenska  av Emmas blogg med receptet finns här. Baka kakan på egen risk!

Symbiotisk nova ljusnar igen i Delfinen

Efter drygt tjugo år är LT Del igång igen och ökar kraftigt i ljusstyrka, systemet är nåbart för mångfa amatörer. Ljusstegringen på 0,02 magn/dygn sker parallellt med att den vita dvärgen och dess  jättestjärna särats åt efter en övre konjunktion.

SIMP0136 felande länk?

En brun dvärgstjärna eller en planetär gasjätte? SIMP J013656.5+093347har tidigare klassats som en brun dvärg men nu vill astronomerna föra över den i katalogfacket gasjättar i stället.

Denna planetliknande himlakropp ingår i 200 miljoner år gammal stjärngrupp kallad Carina-Near.

Vintergatan kvittar det lika

I svallvågorna efter Aniara-premiären i Malmö, dök denna bild upp på Christian Vestergaards fb-sida:

18301436_10208647634937903_3672585937157044139_n

Är det fler än jag som tänker på Nils Ferlins "Stjärnorna kvittar det lika…"?

Aniara-uppsättningen i Malmö har fått smått fantastiska recensioner.

Bildbevis från Rundetaarn

Tack till Peter Linde, som skickat över ett antal bildbevis från vår lyckade utflykt till Rundetaarn – vi var ett 20-tal inom föreningens historieintresserade gruppering "Historiska klubben" som besökte tornet lördG 29 april och fick all önskvärd information av tornets Erling Poulsen och vår egen Klas Hyltén-Cavallius.

Tycho Brahe spökar här naturligtvis – gipsfiuguren NEDAn med snyggt tillplattad näsa står i ett sidorum som få får besöka -, men tornet kom till flera årtionden efter hans bortgång. Den förste "chefen" blev Tycho-medhjälparen och dennes näre förtrogne Christen Longomontanus.

IMG_0224

En kopia av ett Tycho-porträtt fick Erling Poulsen att spekulera över äldre tiders porträttmålare och deras förmåga att "photoshopa", det vill säga försköna sina motiv.

IMG_0216En raritet i en väggnisch utgörs av en liten stjärnglob byggd på Tychos stjärnpositioner och skapad av  Willem Blaue (som var på Ven under Tychos tid) – detta är en av de ytterst få kända exemplaren  i världen, en raritet.

IMG_0218

Till Rundetaarns bokliga rariteter hör originalverk tryckta på Ven av Tycho: T ex hans lilla bok om novan 1572. Även originalverk av Galileo Galilei visades fram.

På kyrkans vind som ligger kloss mot tornet döljer sig både urverk, ett planetarium som detta med rötter i 1700-talet…

IMG_0221

.. liksom denna fris. Från vinden kan genom ett glasförsett hål i golvet spanas in kyrkans ena kryssvalv ovanifrån och dess förslutning. Lös inte upp den knuten för allt i världen!

IMG_0223

Rundetaarn är en turistfälla som besöks av 100 000-tals besökare varje år, och det är ständig trängsel allra överst, på altanen.

IMG_0228

Rundetaarn bedriver i dag en starkt utåriktad verksamhet och den gamla refraktorn från 1920-talet är flitigt i bruk

IMG_0236

Vi fick veta mycket om Rundetaarns spännande historia – för inte så länge sedan red en besökare uppför spiralgången till toppen så som Peter den Store gjorde en gång -  och det är ett märkligt bygge somn Christian IV lät uppföra.. Eftersom tornet ligger vägg i vägg med  kyrkan Trinitatis så fick tidens astronomer försöka lösa på något klurigt vis  problemet med att kyrkklockornas svängningar inte transformerades över till teleskopens fundament. Det gick att isolera.

Astronomisk verksamhet förekom här ända fram till 1800-talets mitt, då observatoriet på Östervold byggdes.

Rundetaarn är en arkitektonisk ikon. Dess astronomiska historia kan med fördel läsas i Dansk astronomi gennem firehundrede år (tre band), författad av P B Darnell och observatorn Kjeld Gyldenkerne. Verket finns till låns på TBO-biblioteket.

PS.

Fler bilder från Rundetaarn-besöket komemr i nästa W-blogg.

Mysteriet med Chariklos ringar

Chariklo är den minsta himlakroppen i vår planetsystem, en kentaur med ringar (2 st), och nu har asteroiden utsatts för en rad simuleringar, vars resultat är överraskande: De fyra stora gasjättarna har inte påverkat ringarna genom årmiljonerna.

Chariklo rör sig i ett område som beskrivs som "stabilt kaos" i artikelabstractet.

Lundaskämt

Det finns en massa studentikosa  utsmyckningar på marken i Lund (t ex "Intigheten" bakom Domen). Senaste tillskottet som jag faktiskt inte sett tidigare har hittats av en W-bloggsläsare, som vill vara anonym:

17807214_1267948306634094_2819718729687920307_o