Nr 72 2017

12 juli, 2017

Mer om Lunds okända obsis och dess okände skapare

Donavit-observatoriet i Lund, som vi uppmärksammade i förra W-bloggen tack vare prof Dainis Dravins research, har fått både Anders Nyholm och Hans Bengtsson att gräva i fallet Axel Eugène Andersson.

Anders har  roat sig med att i ADS och Google Books prova olika kombinationer av sökord i stil med "Lund", "spektrograf", "Donavit" samt årtal i intervallet 1896-1905 (orden på tyska resp. engelska) utan att finna några påtagliga spår.

Anders meddelar samtidigt:

- Ett intressant fynd, via Per Collinders utmärkta bibliografi http://adsabs.harvard.edu/abs/1967ArA…..4..323C för den aktuella perioden, är dock det läroverksprogram som donator Andersson lät ge ut 1888 i Kristianstad: "De Fraunhoferska liniernas förskjutning till följd af jordens rörelse" (jmf. http://libris.kb.se/bib/2540723 ).

- Att detta gavs ut ~10 år innan Donavit kom till stånd antyder att Andersson var seriöst intresserad av spektroskopi — kan kupolen och spektrografen ha suttit i Kristianstad innan de kom till Lund?

0257.5

- Axel Andersson själv var enligt Svenskt porträttgalleri ( http://runeberg.org/spg/14/0257.html och http://runeberg.org/spg/26/0032.html ) smålänning, levde 1825-1904 och verkar ha haft sin doktorsgrad från Uppsala 1851. Kan han ha varit en spektroskopi-entusiast framväxt under Ångströms vinge?

Anders gissar att Andersson kan förekomma i "Kungl. Fysiografiska sällskapets i Lund handlingar". Han var medlem där sedan 1890.

Anders har också hunnit med att identifiera Anderssons grav på Östra begravningsplatsen i Kristianstad. Den får vi ju besöka nån gång.

Andersson begravdes två dagar efter  sin bortgång och Svenska Dagbladet skrev om honom, vilket antyder, som Anders påpekar, att han var känd utanför den snävare skånska geografin.

Isbergsdramat på planeten jorden

Tack vare NASA har jordens befolkning en tid kunnat följa dramatiken i Anarktis och det gigantiska isberget, som kastat loss i dagarna. Så här såg förspelet ut från satellithöjd:

larsencrack20062017trace

Bildkälla: NASA

Man undrar förstås om bilder som dessa ses i Vita huset eller om de ses som fake news.

nasa-worldview-2017-07-12-thermal-detail-label

Bildkälla: NASA Worldview

Färggrann Jupiter

När proffsen leker med färgpaletten och gör en kombo av Jupiter-upptagningar från jorden (infrarött, Gemini North, Hawaii) och från rymden (Juno-sonden), kan resultatet bli detta:

PIA21713_hires

Bildkälla: Gemini Observatory/AURA/NASA/JPL-Caltech

För några dagar sedan detaljstuderade Juno den röda fläcken (vit på denna bild). Fläcken, större än jorden,  har kunnat  följas under århundraden, amatörer älskarv att rikta in sina teleskop mot objektet, som förefaller ha minskat i storlek senaste tid.

Alla väntar med spänning på Junos bilder som dyker upp i råformat endera dag.

pia21774

Jorden vs den röda fläcken. Bildkälla: NASA/JPL-Caltech/SwRI/MSSS/Christopher Go

ESO + Australien = Sant

Under en ceremoni i Canberra, Australien, har ett avtal tecknats för att påbörja ett tioårigt strategiskt partnerskap mellan ESO och Australien. Partnerskapet kommer att stärka ESO:s program, både vetenskapligt och tekniskt, och kommer även ge australiens astronomer och industri tillgång till La Silla:s Paranalobservatorium. Det kan också innebära första steget mot att Australien blir en medlemsstat i ESO.

Info på:
http://www.eso.org/public/sweden/news/eso1721/

Hur mår USA:s unga astronomer?

Det görs då och då studier av hur anställda mår på sina arbetsplatser även inom svensk astronomi. En ny rapport om den psykosociala miljön inom den amerikanska astronomin, väcker onekligen frågor. Vad betyder denna slutsats:

"Almost 10% of people working in US astronomy have suffered from physical harassment at work, according to a survey carried out by researchers in the US."

Nästan nio av tio av de utfrågade, som svarat, har hört, upplevt eller bevittnat "harassment that was related to race or gender".

Hela rapporten finns här.

Massor av skottar!

Den skotske astrobiologen Charles Cockell i Edinburgh har gett en klädtillverkare i uppdrag att göra en rutig klandräkt, en tartan,  som ska bäras när Mars står på dagordningen.

Kommande  Marsonauter från Skottland ska inte bära kilt, det mår de inte bra av, men på jorden är det fritt fram vid vetenskapliga träffar, föredrag m m. Som en PR-grej är det en kul idé, född i Compton Mackenzies och "Massor av whisky":s tecken.

Koden:

Den röda färgen syftar på Mars yta, den blå färgen det vatten som en gång tros has funnits på planeten, de fyra gröna linjerna  betyder Mars, den fjärde planeten från solen och grönt står också för de livsmöjligheter som funnits på planeten.

Den tjocka vita linjen antyder Mars vita nord- och sydpol, som växer och avtar med planetens årstider.

imageCreation

Tack till Lars Olefeldt som fyndat i det skotska tartanregistret och som liksom övertecknad undrar om man tänka sig en outreachande lundaastronom i en tänkt folkdräkt från Mars?

Nr 71 2017

10 juli, 2017

Unik klenod lyfts fram av prof Dainis Dravins:

Lunds okända observatorium

Stort tack till vår ASTB:are, vår lundaprofessor Dainis Dravins  som lider av samma sjuka som en del andra av oss i communityn: Att vara lidelsefullt intresserad av vår vetenskaps historia.

Det visar sig att den som söker även gör upptäckter på hemmaplan, rentav granngårds i lärdomsstan.

Så här ligger det till:

Dainis Dravins läste Anders Nyholms recension av prof em Bengt Forkman och Kristina Holmin Verdozzi redigerade mäktiga, bläddervänliga bok Fysik i Lund - i tid och rum, i senaste numret av Populär Astronomi.

Ordet till Dainis:

"

* Jag kan berätta om en ”upptäckt” som jag gjorde härom månaden efter att ha bläddrat igenom denna bok: Det har funnits ett (för mig och andra kolleger på astronomi tidigare obekant) astronomiskt observatorium vid korsningen Sölvegatan/Biskopsgatan. 

* På sidan 9 i boken (”1800-talets MAX-lab”) beskrivs observatoriebyggnaden Donavit som står utanför nuvarande Pufendorfinstitet (dvs Gamla Fysikum).  Många av oss har ofta gått förbi byggnaden utan att reflektera, bara antagit att det var någon gammal transformatorbyggnad eller dylikt.  (Ett sådan gissning förekommer f ö även i arkitektböckerna om Lunds innerstads byggnader.). 

* Nyligen lånade jag en nyckel för att kolla det inre av den rikt murgrönsbevuxna byggnaden, i vars ena ände den välvda tegelväggen buktar ut under ett runt tak som numera undertill är tilltäppt och ovanpå täckt av en rund struktur som antyder att där har funnits en kupol.  Inne på det runda kupolgolvet finns numera ett antal stolar placerade; det kan användas som ett litet sammanträdesrum; vintertid kan man hålla värmen uppe med en liten vedkamin.  Jag bifogar några enkla fotos.