Nr 16 2019

11 mars, 2019

Hänt på den astronomiska hembygden

 

Några snabba nedslag kring senaste veckan lokalt och nationellt.

 

1

W-bloggens ansvarige besökte AlbaNova, Stockholms Universitet, 7 mars för att kåsera i samband med Svenska Astronomiska Sällskapets 100-åriga årsmöte. Det gick hyggligt, tror jag, och det var kul att  gamla vänner var på plats med de pensionerade professorerna P O Lindblad och Gösta Gahm i spetsen.

 

ulfr100-e1551702185663[1]

 

Med i publiken satt också gamla MARS-medlemmar och Stockholmsvänner från 1972, då vi i Malmö arrangerade IUAA:s andra världskongress. Så det kändes rätt tryggt att ha dessa kompisar i ryggen när jag babblade om känt och okänt, roligt och oroligt under hundra år..

Med P O Lindblad hann jag med efteråt både prata om hans pionjärsimuleringar hur vintergatornas spiralarmar  uppkommer (punkterna är inte punkter utan motsvarar miljontals solmassor) och så berättade han  ett och annat  i pappan Bertil Lindblads och Knut Lundmarks ansträngda relationer.

Lindblad hävdade också att en av de verkligt underhållande astronomiprofessorna varit K G Malmquist i Uppsala.

I mötet höll SAS-ordföranden Jesper Sollerman, som efteråt bjöd på lokal och som på lördagen stack till – Tel Aviv. Yrkesastronomerna för ett hektiskt internationellt liv.

En raritet visades upp på mötet av sällskapets sekreterare Dan Kiselman: Det första protokollet från instiftandet 1919! Unikt. Stort.

 

2

I Stockholm hann jag även komma in på Hjalmar Brantings astronomiska intresse. Påpassligt nog har Johan Kärnfelt låtit publicera detta inlägg av yours truly i dag i SAS 100-årsblogg:

 

3

Mycket lokalt i solsystemet, och nu vill jag flagga för att det kommer mera: Det är alltid alerta astronomientusiasten Pettzy Ahlström på Malmö stadsarkiv om gräver i akterna och som hittat fram till amatörastronomen och lektorn Isak Ludvik Stenberg.

 

PA+000278 ludvig isak stenberg

 

Denne var lektor på Malmö latinskola, och det är ju ett av hans teleskop från Latinskolan vi har som raritet ute på Tycho Brahe-observatoriet.

Genom åren har jag förgäves letat efter Stenbergs grav på Malmö Gamla kyrkogård. Pettzy, som är proffs, har utan större problem hittat den, så studiebesök väntar.

 

IMG_1612

 

IMG_1611

 

Pettzy har även identfierat huset på Stora Nygatan där Stenberg bodde och där han hade ett privat litte obsis, alltså långt före observatoriet i Slottsparken. Hade han sitt teleskop i utbyggnaden på taket? Möjligt.

 

00421-2-0281_20052 (1)

 

Om denne astronomiske "lektor magnificus" har vi naturligtvis tidigare skrivit men inte tillräckligt. Så han tillhör våra återkommande temata.

 

Coming up!

omslag2019_1

 

Nr 15 2019

6 mars, 2019

Anders Johansen prisas

Delad glädje är dubbel glädje, så GRATTISGRATTIS till Anders Johansen som fått Göran Gustafssonpriset på över fem miljoner kr.

Det är landets universitet och högskolor som nominerar forskare som är högst 45 år gamla. Kungl. Vetenskapsakademien granskar förslagen och pristagarna utses därefter av Göran Gustafssons Stiftelse för naturvetenskaplig och medicinsk forskning. De fem forskarna får i år vardera 5,1 miljoner kronor i anslag, fördelat på tre år, och ett personligt pris på 250 000 kronor.

 – Göran Gustafssonprisen har i snart 30 års tid gjort det möjligt för framstående yngre forskare att bygga upp sin forskning i Sverige. Det har betytt, och betyder, oerhört mycket att de får den chansen och Vetenskapsakademien är glad åt att kunna vara en del av processen, säger Kungl. Vetenskapsakademiens ständige sekreterare Göran K Hansson. 

Priset i fysik går till Anders Johansen, Lunds universitet, ”för sin banbrytande forskning om planeters bildande och utveckling i närheten av unga stjärnor”.

 

anders-johansen-foto-Kennet-Ruona[1]

Foto:Kennet Ruona/KVA

​Anders är prefekt på astronomiska institutionen men också chef för t ex den forskargrupp på astronomiska institutitionen i Lund i vilken  Katrin Ros ingår, Katrin  som gästade oss i ASTB i  förra veckan för att prata om interstellära minipartiklars betydelse för planetbildning.

Göran Gustafssonprisen har funnits sedan 1991 och bakom priset finns Göran Gustafssons Stiftelse för naturvetenskaplig och medicinsk forskning. Stiftelsen förvaltar i dag ett kapital om cirka 1,7 miljarder kronor. Den tillkom 1989 efter en donation av entreprenören och affärsmannen Göran Gustafsson (1919–2003).

Göran Gustafsson kom från en liten by utanför Gällivare och gjorde sig en förmögenhet främst genom fastighetsaffärer. Han var på många sätt en föregångare som månade om naturen, bekymrade sig för miljöförstöring och ville ge tillbaka till samhället.

Stiftelsens ordförande i dag är vår astronaut Christer Fuglesang.

​KVA:s pressrelis finns här.

Susanne Aalto ny i KVA

Grattisgrattis igen! Vid den ordinarie sammankomsten 20 februari i år valdes Susanne Aalto, Chalmers tekniska högskola, in till ny svensk ledamot i klassen för astronomi och rymdvetenskap i Kungl. Vetenskapsakademien. Härom året besökte hon även oss i ASTB för en föreläsning.

Vid den ordinarie sammankomsten 20 februari i år valdes Susanne Aalto, Chalmers tekniska högskola in till ny svensk ledamot i klassen för astronomi och rymdvetenskap i Kungl. Vetenskapsakademien.

SusanneAalto350[1]

Bildkälla: Foto: Johan Bodell/Chalmers

 

Susanne Aalto är professor i radioastronomi vid Institutionen för rymd-, geo-, och miljövetenskap på Chalmers tekniska högskola. Hon forskar om stjärnbildning, massiva svarta hål och supervindar i både avlägsna och mer närbelägna galaxer.

Hon har särskilt intresserat sig för det som med en engelsk term kallas för starburstgalaxer. Det rör sig om extremt ljusstarka galaxer där nya stjärnor tänds i en takt som är mycket större än i vår egen galax. Genom att utnyttja långvågiga radiostrålar kan man studera den kalla gasen där stjärnor föds och som hjälper svarta hål att växa.

De senaste åren har Susanne Aalto bland annat varit en aktiv användare av ALMA-teleskopet i Chile som bidragit till stora framsteg inom området. Med sin högt belägna placering på en av världens torraste platser i Atacamaöknen ger teleskopet särskilt bra förutsättningar för att få en inblick i det kalla universum.

Nr 14 2019

2 mars, 2019

Nysatsningen på Gamla Obsis läggs på is

Frågan dök upp i torsdags kväll då ASTB hade sitt ordinarie möte på astronomiska institutionen i Lund: Vad händer med planerna för Gamla Obsis i Stadsparken i Lund?

Ingen av oss visste riktigt, men i dag lördag (2.3.) vet vi tack vare en artikel i Skånska Dagbladet:

Alla eventuella planer läggs på is!

Det är alltså Skånska Dagbladet som påpekar att den politiska kvintetten som styr lärdomsstan Lund överväger att inte gå vidare med någon av de satsningar som föreslagits. Pengakistan är tom!

Det kunde politiska ledningen gott ha sagt från början så hade lundaborna inte behövt komma med en massa idéer och förslag typ kafé, vetenskapshistoriskt museum, konstgalleri m m.

00176_4919850158_29747a0606[1]

Bildkälla: http://utflyktsverige.se/lunds-gamla-observatorium/​

Just nu behövs en halv miljon till vidare propjektering och fördjupad utredning, och de pengarna lär inte komma fram.

Hela historien är pinsam, den har dragit ut år efter år, och Gamla Obsis ser mer och mer skamfilat ut. En okynnesockupation härom året gjorde inte saken bättre. Allra värst är det med den fina klockan som är inmurad i muren vid ingången där vaktmästarbostaden ligger. Dit gick lundaborna för att ställa sina ur, den var ju Lunds "rättaste klocka", nu går den möjligen rätt två ggr om dygnet.

Och som vanligt knystades inte ett ord om detta "njet" i den kommunala valrörelsen i höstas.

SAS-bloggen har kommit upp i varv

Svenska Astropnomiska Sällskapets 100-årsblogg är redan inne på nr 18 och mer kommer, rapporterar bloggansvarige Johan Kärnfelt.

Varje vecka publiceras två inlägg. Häng på! Det finns hur mycket kul och intressant och okänt som helst att berätta om svenska astronomi.

Christer Borgs postuma memoarer

Malmöjournalisten Christer Borg hann lägga sista bokstäverna i sin memoarbok innan han gick bort i höstas. Nu finns den i tryck, heter Mina nöjesbekanta från A till Ö (Kira förlag, 2019) och skildrar Christers möten med alla nöjeskändisar i landet.

163241871-origpic-896502[1]

Christer skriver också om sin kollega Bertil Behring, som var barnbarn till C V L Charlier, astronomprofessorn i Lund, ett mattegeni, översättare av Isaac Newtons ikoniska Principia till svenska bl a. När 50-årsjubileet i Lund av Principia-utgivningen ägde rum 1987 var Behring och W-bloggens ansvarige på plats, Bertil var lätt nervös inför mötet med alla astronomer, fysiker, statistiker.

- Jag som knappt ens kan tians multiplikationstabell, sa Bertil.

Han behövde inte vara skraj. Alla var tvärtom glada över att Charliers dotterson, den legendariske journalisten, var på plats och förgyllde tillställningen.

Hayabusa 2 landar…

Tack till vår skarpögda sekreterare Mirja Markkula som hittat denna bild på Astronomy Now som visar hur Hayabusa 2-sonden sänker sig ner på asteroiden Ryugu. Vid fototillfället var det 30 m till asteroidens yta.

20190222a_01[1]

Bildkälla: JAXA

Vi kan se skuggan av sonden och märken på ytan efter bromsraketernas utblås.

Jakten på Planet 9 fortsätter

Mike Brown, som härom året föreslog att det finns en större planet ute i Kuiper-bältet, fortsätter med sina medarbetare att granska förutsättningarna. Och får inte Kuiperobjekts-banor, lutningar etc att gå ihop om det inte finns en planet 5-10 ggr större än jorden i området. Sannolikheten för alternativet att det ligger inbyggda fel i observationerna skattas till 0,2 procent.

Målet är att inom ett decennium ha upptäckt himlakroppen.

Det är aldrig för sent att ge upp

Det är samma sak över hela världen, här en bild som Christian Vestergaard har återgett på sin facebook-sida:

51982101_10212954030435099_100461342342774784_n[1]Jag avsutar dagens blogg med denna erfarenhet med tanke på våra egna vägastronomiska projekt inom ASTB, lett av vår styrelsemedlem Hampus Nilsson.

Det är aldrig för sent att ge upp!