Nr 99 2017

15 september, 2017

Farväl till  Cassini

ESA:s och NASA:s Cassini-sond har nu (15.9.2017) störtat ner genom Saturnus atmosfär och har pulveriserats i den tjocka atmosfären. Några av de senaste filmsekvenserna av Saturnusmånen Enceladus såg ut så här – bildsviten togs 13 september:

1073

Ett fantastiskt framgångsrikt projekt har lagts till handlingarna – efter 13 års utforskning som det heter "in situ". Månarna har specialstuderats, ringarna med alla dess konstigheter, propellrar, störningar m m, har fingranskats (spåren är tätare än på ens gamla LP-skivor), gasjätten har fotograferats,  mätts och studerats. Och märkligheter som strukturerna vid polerna  kommit i dagen. De magnetiska superkrafterna likaså. Dynamiken.

In i det sista producerade Cassini vetenskaplig information om denna ringarnas gasplanet, som astronomer på jorden följt sedan Saturnus första gången studerades genom kikare. Galileo Galilei kunde inte se ett ringsystem men nästan på, G D Cassini identifierade ringarna, och sen höll astronomerna på att diskutera ända fram till ikonen James Maxwells tid på 1800-talet om ringarna var fasta eller bestod av mindre delar. Det var Maxwell som löste den knuten.

Tack vare Cassini-sonden har alla astronomiböcker 2004+ fått skrivas om.

Så här skildrar en pedagogisk  Youtube-film Cassinis sista resa:

Senaste dagar har vi kunnat följa Cassinis "raw photos" på hemsidan, och tusentals bilder har flimrat förbi genom åren. Jag fastnar dock för detta facit, från 2013 – en bild på vår egen hemplanet sedd via ringarna:

21685934_423112498083070_3280137717836802135_n

Ingen vet hur många doktorsavhandlingar som Cassini gett upphov till.

Nr 98 2017

12 september, 2017

80-årsjubiléet 26 oktober- första utrop:

Rymdkonsert höjdpunkt i Allhelgonakyrkan i Lund

Oktobermötet går i 80-årsjubileets tecken – ett definitivt annorlunda arrangemang i vår förenings historia, med diktläsning, musikinslag, astronomiskt föredrag. Eva Dagnegård - Eva är vår chefsdesigner – har snickrat ihop den fina affischen:

kosvib

Efter konserten i Allhelgona, som K Arne Blom, författaren, beskrivit som Lunds egen "science fiction-kyrka", traskar  ASTB:arna till lokal i närheten av kyrkan där vi äter gott och mår bra för en vettig peng (mer info kommer) och med en del surpriser på programmet.

Bl a hoppas vi dela ut en ny upplaga av Knut Lundmark-priset, som ju förra gången, vid vårt 75-årsjubileum, gick till Charlotta S Helin. Detta hederspris har fått mer och mer nationell karaktär medan vi inom föreningen belönar varandra med Tycho-diplomet.

1990-Charlotte-e1465329725647

Charlotte S Helin – en profilstark astronomientusiast! Vem får Lundmark-priset denna gång? Foto: ASTB

Arrangemanget i kyrkan varar runt en timme, tror vi. Mer info på kommande stormöte.

Ett inslag i jubileet blir även invigningen av vårt nya konstverk ute på Tycho Brahe-observatoriet, som sker i samband med Astronomins Dag Och Natt,  ADON. Se tidigare W-bloggar.

Anders Nilsson har redan fixat till fundamentet för konstverket:

image2

Foto: Anders Nilsson

Lunds geologer har öga för astronomi

Innan 80-årsjubileet timar både Astronomins Dag Och Natt, ADON, nästa lördag, och ett stormöte 28 september, då vi gästas av lundageologen Sanna Alwmark vars specialitet är nedslagskratrar på jorden – Siljansringen t ex.

b3e2078fe7690e7d_800x800ar

Sanna Alwmark. Bildkälla: Lunds Universitet

Lundageologerna har gjort sig kända för sitt intresse för "planetär geologi" och det skulle vara roligt att ha med dem som reseledare till nedslagssjöarna Hummeln och Mien i vår närhet.

Cassini enligt Anja C Andersen

Danska Weekendavisen är en oslagbar veckotidning, mycket därför att i denna skriver populärvetaren och astronomen Anja C Andersen ofta. I senast numret (fr 8 september) betitlar hon sitt bidrag "Cassinis svanesång", och hon skriver om de Cassini-upptäckter hon framför allt gillar: T ex månen Enceladus med dess flytande vatten under istäcket.

Anja erinrar om att härifrån emanerar de vattenmolekyler och den koldioxid som Cassini identifierat och som mikroorganismer kan baka ihop till metan. Så sker på jorden, men hon är noga med att påpeka att några biologiska livstecken har inte noterats på Enceladus.

hqdefault

Känner för Cassini. Bildkälla: NBI

15 september sjunger Cassini på sista versen, den dagen störtar sonden in i Saturnus atmosfär för att förintas och resterna av det radioaktiva stoftet i sondens maskineri sprids ut och förtunnas i homeopatiskt ofarliga  doser i gasjätten gashölje.

Ännu en bild på Evgenia

Ryska schackmästarinnan Evgenia Biglova skrev vi om i förra W-bloggen (scrolla ner), tack än en gång till Katja Lindblom som fann henne på en ryskspråkig Wikipediasida, och Hans Bengtsson har hittat denna engelskspråkiga sajt där hon omtalas – bilden nedan därfrån:

https://www.chess.com/blog/Spektrowski/pioneers-of-soviet-women-s-chess

På sajten berättas att hon 1946 tog "an astronomy engineer degree" och flyttade till Leningrad. Kan hon ha arbetat på Pulkovo-observatoriet, som ju då började byggas upp igen efter nazityskarnas övergrepp?

cc8900aa25

Nova Scu 2017 ljusnar ännu en gång

Nova Scuti 2017 falnade till magnitud 11, men har nu helt oväntat fått ett nytt kraftigt utbrott, och är för
närvarande av magnitud ca 8.8. 

- Mycket säregen nova må man säga!, påpekar Hans Bengtsson (som sett det mesta).

Nya observationer inflyter säkert på astronet.se

Molnet syns inte men finns ändå

Om vi hade haft ögon känsliga för vätets 21-centimeters linje hade vi kunnat "se" molnet nu på kvällarna mot söder – det så kallade Smith-molnet, som störtar in mot Vintergatan i en hastighet av 1 000 000 km/tim.

Molnet upptäcktes på radioastronomisk väg 1963 av G P Smith. Den ursprungliga upptäckarartikeln går att läsa på nätet och det är intressant att följa vad upptäckaren själv trodde sig ha identifierat den gången: en supernovasfär, hel eller delvis, en del av Vintergatan eller ett moln alternativt en satellitgalax som störtar in mot Vintergatan.

Den som utmanade upptäckaren var objektets svaga optiska framtoning, vilket ju kunde tänkas bero på antingen liten vätgastäthet eller stort avstånd.

image1hs201604bwebprint

En kompositbild av det gigantiska molnet (jfr fullmånen!) – med Altair i Örnens stjärnbild som den ljusa pricken. Molnet är färgförstärkt, Green Bank-teleskopet svarar för den radioastronomiska upptagningen. Bildkälla: Saxton/Lockman/NRAO/AUI/NSF/Mellinger

I dag vet vi att molnet (som även innehåller en myckenhet av svavel)  uppträder likt en boomerang som återvänder in i Vintergatan och i vår galax kommer att orsaka ett häftigt stjärnbildningsutbrott av ett par miljoner soltunga stjärnor om ett antal miljoner år.

Den allra senaste utforskningen, från i år, återfinns här.

Eskil har fått jobb på ikonen Jodrell Bank

Christian Vestergaard berättar att radioastronomen Eskil Varenius på CTH/OSO har fått ett drömjobb på Manchester Universitys ikoniska Jodrell Bank-radioobservatorium!
- Han blir där i tre år. Han flyttar 25 september.

-Jag skall mest arbeta med att utveckla teknik och mjukvara för olika nätverk av teleskop. Då främst nätverket
MERLIN som finns i Storbritannien. Men jag kommer också att fortsätta min forskning på radiovågor och närbelägna
galaxer och supernovor, och svarta hål i dessa, berättar han på facebook.

Lundmark i  all sin professorliga prakt

Tack till Björn Stenholm, som fiskat upp ett antal bilder av Knut Lundmark i lundakupolen.

Bildernas proveniens är osäker men 1936 rör det sig tydligen om. Den bortre herrens skor med damasker andas onekligen 30-tal.

Lundm1-1

Lundm2-1

Frågan är hur fotografen kunnat ta dessa uppifrån-och-ner-bilder. Stått på stege? Fotograferat från taket och den öppna spalten utifrån och in?

Ännu mer Lundmark!

I samband med Astronomdagarna i Kiruna, håller Johan Kärnfält den stora Nordenmark-föreläsningen:

nordenmark2017_a4_stående

Astronomdagarna äger rum 13-15 september. Info här.

Nr 97 2017

9 september, 2017

Vesta på plats i den svenska solsystems-modellen

Vår vän Gösta Gahm, prof em i Stockholm, är en av grundlagsfäderna till Sweden Solar System och kunde härom dan (6 sept) vara med när dvärgplaneten Vesta invigdes vid Åva gymnasium, Täby, norra Stockholm.

- Det är eldsjälen Åke Dahlöf, lärare vid skolan, som initierat detta projekt och modellen utformades av Peter Varheyi, som gjort Merkurius, nya Venus oich även månen.

- Peter har lagt in antika symboler för Vesta liksom en antydan att Vesta har producerat en hel familj asteroider efetr en rejäl smäll då en krater, nästan lika bred som dvärgplaneten själv, bildades vid sydpolen.

Vesta1

Fr v: Peter Varheyi, bitr rektorn Catrine Hedlund, Nils Brenning, Åke Dahlöf och Gösta Gahm

- Vesta är något oval och blir ca 4 cm på tvärs. Peter har lagt in ett kraterlandskap över den lilla kulan.

Vesta var i den antika mytologin eldens beskyddarinna (även hemmets och familjens).

I Vestamodellen kan stoppas in brinnande marschaller genom en lucka.

Vesta4

Foto: Gösta Gahm

Astronomins Dag och Natt ADON 23 september invigs vårt eget bidrag till Sweden Solar System ute på Tycho Brahe-observatoriet. Se tidigare W-bloggar.

Folkligt stöd för Slottsskogsobservatoriet

Över 600 göteborgare och andra har hittills ställt upp för Slottsskogsobservatoriet på det så kallade "Göteborgsförslaget" nr 544, författat av Erik Berglund. Jag glömde ta med detta när jag ägnade förra W-bloggen – scrolla ner – åt det imponerande uppropet till förmån för observatoriets fortsatta existens. Det ledande Astronomisverige står bakom uppropet. Förhoppningsvis biter det.

6.saturn-e1445599215911

Det går att  rösta på förslaget fram till 3 november.

Vad gjorde Evgenia inom astronomin?

Från idrottskompisen, schackspelaren i LASK Calle Erlandsson i Lund kommer en intressant fråga, som W-bloggens "moskoviter" (de finns! se nedan) ombeds fundera över:

På omslaget av decembernumret 1949 av The New Zealand Chessplayer avporträtteras den ryska schackspelaren och astronomen Evgenia Biglova, född 26.11 1921.

Hon skulle alltså vara 96 år gammal om hon ännu är i livet. Hon föddes i Rostov vid Don och gifte sig så småningom med den ryske schackmästaren Nikolai Kopylov, mest känd för att han besegrat den store Michail Botvinnik i ett tävlingsparti.

NZCP_dec49

I kommentarerna till omslagsbilden noteras att Evgenia blivit tvåa i det senaste sovjetmästerskapet för kvinnor och att hon är astronom – alltså ca 27-28 år då bilden togs.

Katja Lindblom har varit vänlig att lägga ner tid på saken och kollat upp en rysk Wikipediasida om Evgenia, där det iaf står så mycket som att hon  blev schackmästare i Rostov 1941, tog examen från universitetet två år senare och gifte sig 1947.

- Astronomi nämns inte alls på sidan, men hon studerade på fakulteten för fysik och matematik i Rostov och kom senare att arbeta på polytekniska institutet för matematik i Voronezj.

Har du info om denna spännande ryska och hennes eventuella astronomiska arbete?

Solnära stjärnpassager

Senaste beräkningarna av stjärnpassager nära solen och eventuellt drastiska störnignar av Oorts kometmoln, diskuteras av en Max Planck-forskare i en ny rapport.

Rapporten utgår från GAIA-sondens senaste uppmätningar.

Ett antal kandidatstjärnor har vaskats fram.

Ingen Leif Andersson på Pluto men väl Sleipner

IAU, våra yrkeskollegers internationella paraplyorganisanisation, har officiellt namngivit ett antal formationer på Plutos yta.

Bland dessa finns kratern Burney efter Venetia Burney (1918-2009), som 11-årig kom med förslaget på namnet Pluto.

Tenzing Montes och Hillary Montes är bergskedjor uppkallade efter paret som besteg Mount Everest först av alla, sherpan Tenzing Norgay och Sir Edmund Hillary.

Sleipner_small

Sleipnir Fossa är namnad efter vikingasagans åttafotade häst Sleipner, och Voyager Terra hyllar de bägge Voyager-farkiosterna.

Elliot-kratern är döpt efter James Elliot (1943-2011), en MIT-forskare som använde ockultationer för att mäta Plutos tunna atmosfär.

Names of surface features on Pluto

Ingen Leif Andersson i denna omgång, Leif som faktiskt doktorerade på Pluto för drygt 40 år sen, som mätte Plutos axelrotation och som räknade på Charons passager framför och bakom Pluto.

Nobelprisen och astronomin

Helge Kragh, den eminente danske vetenskapshistorikern, har i nyaste numret av Journal for the History of Astronomy utrett ämnet "The Nobel Prize System and the Astronomical Sciences".

Enligt abstractet ligger fokus på åren 1950-66 men även tidigare nomneringar som M A Saha, H N Russell och A S Eddington diskuteras.

Vintergatan sedd från Blekinge

Från Mikael Bengtsson kommer två vintergatsstudier från den blekingska horisonten. På första bilden -  tagen 2017-07-29 Kl.01:11 – syns ljusföroreningar från Asarum och Karlshamn.

- På understa bilden syns ljus från Långasjönäs camping och Nötabråne. Bilden är tagen 2017-07-29 kl.01:25.

_MAB2068-1

_MAB2075-2

Foto: Mikael Bengtsson

Trots ljusföroreningarna – vilka fantastiska bilder av vår hemgalax inifrån! Med de stora mörka interstellära molnen, som en gång troddes vara stjärnbefriade hål i systemet. Ur dessa moln, ve5t vi i dag, skapas nya stjärnor.

Många astronomiska teorier bygger på analogier. Det är lätt att skratta åt det nu, men det är bara drygt 100 år sedan Kungl Vetenskapsakademiens astronom Karl Bohlin trodde att de planetariska nebulosorna var ringar i likhet med Vintergatans band runt oss på himlavalvet.