Skriv ut

121122_t cegrell1b

 

 

Vad har internet och det svenska elkraftnätet med astronomi att göra? - Kanske inte så mycket, mer än att datanät blivit en viktig förutsättning för storskaliga astronomiska projekt och att solstormar kan påverka de ibland svårbalanserade kraftnäten i Sverige och världen. Om detta och en grundläggande insats vid utvecklingen av internet, kunde Torsten Cegrell, professor vid KTH, berätta vid ASTBs och Skånska Ingenjörsklubbens gemensamma möte på Tekniska museet den 22 november.

 

 

 

 

 

I början av 1970-talet arbetade Torsten vid en avdelning på Asea i Västerås som offererat ett landsomfattande produktions- och dataövervakningssystem för Sveriges elkraft till statliga Vatenfall. Vid den tiden fanns inget internet och i USA hade man precis fått igång det s k ARPA-nätet mellan 10 amerikanska universitet.

 

Ett punkt-till-punkt nät skulle bli alldeles för dyrt, men även sårbart, eftersom en avgrävd datakabel skulle kunna slå ut en viktig gren i nätet. ARPA(Advanced Research Project Agency)-nätet hade infört två nya tekniker som verkade lovande: packet switching och routing. Dessa innebar att data delades upp i mindre paket, som fick leta sig fram i ett mångförgrenat nät som inte hade någon överordnad styrning, och där paketen sattes ihop igen vid ankomsten till mottagaren.

 

Det svenska övervakningsnätet skulle emellertid omfatta mångfalt fler noder (knutpunkter) än ARPA-nätet, så för säkerhets skull simulerades nätet först på Asea. Resultatet blev en chock: med befintliga algoritmer skulle nätet snabbt överbelastas och braka ihop!

 

Torsten och hans avdelning fick försöka tänka ut bättre algoritmer för routingen, dvs vägvalet i noderna. Efter många månaders teoretiska och praktiska försök hade man funnit metoder som inte bara klarade av den planerade nätkonfigurationen, utan också kunde hantera i stort sett godtycklig utbyggnad av nätet och detta helt automatiskt!

 

Dessa nya algoritmer lät man ARPA-folket prova och där insåg man att detta var lösningen för stora nät. Asea funderade på att ta patent på algoritmerna, men avstod till all lycka. I motsatt fall hade framväxten av internet troligen avsevärt försvårats och fördröjts.

 

Torsten Cegrell fick hela 400 kr i gratifikation av Asea för förslaget till patent, men den här historien har kommit till kännedom genom att Vattenfalls "Kulturarvskommitté" nu dokumenterat det s k TIDAS-systemets tillkomst och Aseas helt avgörande roll för utvecklingen av en teknik som nu är en integrerad del av vårt samhälle.

 

Kjell Werner