Arkiv för kategori ‘Cassiopeia-bloggen’

Nr 54 2021

måndag, 26 juli, 2021

Jupitermånen Ganymedes har vatten i atmosfären

Ett PS till förra bloggen: KTH-forskaren Lorenz Roth med kolleger har grävt i Hubble-teleskopets arkiv och kan därför idag avslöja att det finns vattenånga i Jupitermånen Ganymedes atmosfär. H2O:et härrör från månens isiga yta.

Två bilder i beviskedjan togs redan 1998 av HST i UV-delen av spektrumet. Nu kommer förklaringen. Bildkälla: NASA, ESA, och Lorenz Roth (KTH)

Ganymedes är en av planetsystemets största himlakroppar, den nionde i storlek, och tros hysa oceaner på 160 km:s djup under ytan.

Bakom upptäckten ligger studier av Ganymedes polarsken i det ultravioletta området.

Hela pressmesset här och den vetenskapliga rapporten på arxiv.org-sajten finns här.

Lorenz Roth. Bildkälla: KTH

Vi utlovas få veta mer när ESA:s JUICE-sond skickas upp och är på plats, JUICE som i JUpiter ICy moons Explorer mission. Uppsändning beräknad till 2022 och ankomsten sker 2029.

Som alltid spökar vatten i jakten på liv på andra planeter.

Nr 52 2021

torsdag, 22 juli, 2021

Jupiter från Tirups horisont

Utanför Staffanstorp, Tirup, bor Ronnie Svensson som precis dokumenterat en förnämlig version av Jupiter med röda fläcken.

– Sommarnätter är som bekant inte alltför lämpliga för fotografering av nebulosor och annat vackert, så vad göra? Varför inte försöka sig på någon av våra grannplaneter? Sagt och gjort. Kopplade ihop mitt 14-tums med en Barlow, RGB-filter och senaste inköpet, en ADC. Resultatet blev denna bild på Jupiter. 22 grader över horisonten och fotograferad med lucky imaging. 

Foto: Ronnie Svensson (Ytterligare teknisk info och kommentarer på astronet.se)

Synfältet var starkt begränsat, vilket gjorde att inga av de stora månarna syntes.

PS. NASA fortsätter genom Juno-sonden att avlocka gasgiganten en och annan hemlighet. Härom dan fångades denna närbild av den isiga, nedslagsärrade Jupitermånen Ganymedes:

Cas-novan ljusnar

Hans Bengtsson rapporterar på facebook att slow-novan V1405 Cas åter ljusnat betydligt och nu ligger runt 6:e magnituden. Synlig (i teorin) m a o i en vanlig fältkikare.

Måne i vardande kring exoplanet

Dagens nyheter från ESO: Med hjälp av Atacama Large Millimetre/submillimeter Array (ALMA), där ESO är en partner, har astronomer för första gången otvetydigt observerat en skiva kring en planet kring en annan stjärna än solen. Detektionen kommer att ge ny kunskap om hur månar och planeter bildas i unga planetsystem.

Hela pressmesset här, som även bjuder på denna ”inflygning”:

Månen kidnappad!

Skojare ger oss möjlighet att köpa mark på månen, men att ta med sig, kidnappa HELA månen är en innovation. Tack till Lars Olefeldt som fyndat på nätet:

Nr 51 2021

fredag, 16 juli, 2021

Uranus stördes av jättenedslag

En av planetsystemets stora gåtor är varför Uranus rotationsaxel ligger så nära banplanet. Vad beror det på?

Nya simuleringar visar att en ung ”proto-Uranus” kolliderade med en kosmisk jättesten tre ggr jordens massa med en nedslagshastighet på 18,2 km/s, vilket räckte för att gasjätten skulle kantra. Dessutom skapades Uranus ”regulära” månar som en direkt följd av nedslaget, månarna skapades inte i den mera sedvanliga ackretionsdisken.

Forskarna pratar om en ”oblique collision” med en så kallad impact parameter på 0,75, vilket betyder att smällen inte skedde rakt på utan att nedslaget skedde snett från sidan. Med följd att proto-Uranus kantrade.

Forskarna bakom uträkningen hoppas på att en kommande rymdfarkost ska lösa gåtan.

Tidigare i år fick vi även veta att för första gången har röntgenstrålning detekterats från Uranus via NASA:s Chandra-sond.

Bildkälla; NASA/Chandra

Trubbel för Hubble

Hubble-teleskopet har stått inaktivt en tid efter ett datatrouble ombord men NASA har ett backupsystem som ska få HST på banan igen.

Dubbelstjärnor studeras i Washington DC

Den som vill veta vad som utforskas på US Naval Observatory, som ligger så gott som granngårds med den amerikanska vicepresidentens hem i Washington DC, finns här en färsk rapport om dubbelstjärnor.

Fyrverkeri och stjärnbildning

Ett forskarlag har publicerat nya observationer av närbelägna galaxer som påminner om kosmiska fyrverkerier. Bilderna, tagna med Europeiska Sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) visar olika komponenter i galaxerna i distinkta färger vilket gör det möjligt för astronomerna att exakt se var unga stjärnor och den upphettade gasen runt dem är belägna.

Genom att kombinera observationerna med data från Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA), där ESO är en partner, bidrar forskarna med ny information om de processer som får gasen att bilda stjärnor.

Bildkälla: ESO:s pressmess

Astronomerna vet att stjärnor bildas i moln av gas, men exakt vad som sätter igång stjärnbildningen är oklart. För att undersöka processen närmare observerade en grupp astronomer ett antal närbelägna galaxer med kraftfulla teleskop på marken och i rymden för att undersöka de olika regionerna i galaxen där stjärnbildning sker.

Fortsättningen på ESO:s pressmess kan läsas här.

Var kommer de tunga grundämnena ifrån?

Ytterligare ammunition till diskussionen om var universums tunga grundämnen härrör ifrån har nyligen publicerats – baserat på fynd i jordklotets inre.

Idén om att supernovor finns med i ekvationen stämmer delvis, men bara delvis. Mycket pekar på att sammanslagningen av två neutronstjärnor idag ska ses som ”ugnen” där tunga järn-och plutonium-isotoper skapas.

Aldrig för sent att ge upp!

Den satirtecknande, prisade lundaprästen Kent Wisti har fått många fans även i våra kretsar, vilket bevisas av att vicebloggaren Christian Vestergaard förmedlat denna bild: