Arkiv för kategori ‘Cassiopeia-bloggen’

Nr 61 2019

onsdag, 28 augusti, 2019

Våra astrofotografer laddar upp:

Spelet kan börja!

Våra astrografer har legat i startgroparna inför den nya säsongen, och först ut på plan är Håkan Barregård och Hans Hilderfors. På vårt stormöte torsdag 29.8 berättar Kjell Westman om sina fotografiska övningar under sommaren på TBO.

Håkan inledde höstjakten med att dokumentera klassikern "Hanteln" (Dumbell) med Messiernumret M 27 – en flott studie:

m27v1

Foto: Håkan Barregård

Alla basfakta om bilden, filter etc, bilden som togs 25 augusti, återfinns på Håkans inlägg på astronet.se-sajten. Håkan publicerar sig alltid där, vilket inte Hans gör – han nöjer sig med Cassiopeiabloggen… tack för det förtroendet. Poängen med astronet är annars att andra astrofotografer gärna kommenterar varandras bilder och tipsar om diverse teknikaliteter.

Hans har testat sin optik och sitt maskineri på ett extremt ljussvagt objekt, Abell 61.  Det är en planetarisk nebulosa (PN) som man inte ser fotograferad så ofta av amatörer. Den ligger i Svanens stjärnbild och är mycket ljussvag och därmed svårfångad. Storleken är endast drygt 3´ i diameter och ytljusstyrkan är nere på låga 26,6 mag/kvadratbågsekund. Detta innebär att den har en ytljusstyrka som endast är en hundradel av den mer kända Ugglan, M97, som är en PN av ungefär samma storlek.

- Detta (Abell 61) ljussvaga objekt ligger definitivt på gränsen för vad min utrustning klarar av i Malmö med rimliga exponeringstider. Trots total exponeringstid på över tre timmar låg signalnivån bara strax över brusnivån.

 

Abell 61_2

Foto: Hans Hilderfors

- Min optik är i minsta laget för så små svaga objekt men i mitt tycke är resultatet förvånansvärt bra ändå. Jag har valt att inte beskära bilden för mycket för att ge en bättre känsla av hur små dessa PN är.

Abell 61 ligger 4500 ljusår från oss och åldern uppskattas till 22000 år. Gaserna expanderar med en hastighet av 30 km/s. Centralstjärnan, en variabel NSV 11917,  är het och blå till färgen med visuell magnitud 17.

Fakta om bilden:

Datum: 26/8 2019.

Kamera: FLI MLx695,  Optik: Refraktor 130/ f 4,5.

Exponering:  Ha och OIII  10 x 600s  vardera samt RGB  10 x 30s vardera.

Bildfält 1,07° x 0,89° med  norr uppåt.  Upplösning 1,62”/pixel.

En idé under hösten, som Peter Linde är fadder till, är att vi ska med vårt robotteleskop på TBO försöka fånga in asteroiden Lundmarka, namnad efter vårt sällskaps grundare Knut Lundmark.

TITTIPS:

Klicka upp bilderna ovan på din skärm!

Virginia Trimble prisas

California-astronomen Virginia Trimble (*1943), som i sina galax- och kosmologihistoriska arbeten lyft fram Knut Lundmarks roll, har fått ett fint pris av AIP aka American Institute of Physics:

Det så kallade Andrew Gemant Award.

I prismotiveringen talas om hennes "contributions to the cultural, artistic and humanistic dimension of physics".

trimble_virginia_b1-2[1]

Bildkälla: AIP Emilio Segrè Visual Archives, John Irwin Slide Collection

Starhoppers språng

Tomas Diez tipsar om att Elon Musiks knubbiga Starhopper har lyckats med det första hoppet, ett litet steg för SpaceX men ett gigantiskt hopp för kommande Mars-äventyr.

Nyheten finns lite här och var, t ex här.

Under tiden i Skåne…

… väntar denna leksaksraket på starttillstånd på en hemlig raketbas vid Skälderviken (Kullaberg i bakgrunden):

20190720_180906

Motiv från SRC, Skånes Rocket Center. Foto: Lars Olefeldt

Nr 60 2019

söndag, 25 augusti, 2019

Amazonas bränder

Den som går in på denna NASA-sajt kan följa en satellitbaserad animation över hur bränderna i Brasiliens regnskogar senaste dagar resulterat i ökad koncentration av kolmonxidutsläpp, bl a.

PIA23356_modest[1]

Bildkälla: NASA/JPL-Caltech/Aqua satellite

Nya Jupiter-månar får namn

I fjor upptäcktes ett stora antal nya Jupiter-månar. Nu har flera av dem fått sina officiella namn. Ett är Pandia, ett  förslag som kom från en skola i Lanivet, Cornwall, England, och dess astronomiska klubb.

Pandia är i mytologin Zeus och Selenes dotter. Skolan har påpassligt nog pandan som mascot och byn brukade förr skänka bambuskott till London Zoo och dess pandainvånare.

D2IlK4dWkAwsUbh[1]

Gaias maffiga supernova

2016 upptäckte Gaia-sonden en supertung supernova, som nu förbryllar astronomerna.

Tänkbara G-vågor

Noterade LIGO- och Virgo-systemen gravitationsvågor från en smäll mellan svart hål och neutronstjärna för drygt en vecka sedan? Möjligen. möjligen.

Avstånd ca 900 miljoner ljusår.

Käppar i hjulet för SKA

Det har kommit grus i maskineriet för det gigantiska radioastronomiska Square Kilometer Array-projektet. Nya Zealand meddelar att landet lämnat observatoriebyggets fortsatta fas till följd av dess kostnader. 

Sverige är med via radioastronomerna på Onsala och företaget Omnisys Instruments AB.

Nr 59 2019

onsdag, 21 augusti, 2019

Ditt namn ska vara – Gonggong!

Vår ordförande Peter Linde berättar att vår egen lilla dvärgplanet, som blivit ett fint konstverk ute på Tycho Brahe-observatoriets gård, nu fått sitt namn: Gonggong efter en rödhårig ilsken kinesisk vattengud.

Meg Schwamb, som som står som huvudupptäckare av himlakroppen 2007 OR10, berättar på Planetary Societys blogg att vikingaguden Vili (vår favvo) länge ledde i namntävlingen men sen kom kampanjen för Gonggong igång.

2007OR10-300x226[1]

Stefan Agnanis konstverk på TBO har nu fått det inofficiella namnet Gonggong.

Sista ordet i namngivandet har dock IAU, yrkesastronomernas internationella sammanslutning, som också förväntas namna den lilla månen kring Gonggong, även den med i Stefan Agnanis annorlunda konstverk..

Chandrayaan-2 på plats

Den indiska månlandaren Chandrayaan-2 har inlett sin landningsmanöver (20 augusti). Målet är en mjuklandning vid månens sydpol 7 september.

Mars och Venus i unik konjunktion

24 augusti är det dags för en unik konjunktion mellan Mars och Venus extremt nära solen, därför omöjlig att se för oss. Dock håller SOHO-sonden koll på fenomenet:

latest[1]

Bildkälla: NASA/SOHO

Venus är den ljusa pricken t v, under den till vänster ligger Mars och nästan rakt under Venus stjärnan Regulus. Solens ljus är bortmaskat.

Annorlunda ockultation i Vintergatan

En neutronstjärna, en pulsar, med åtföljande ackretionsdisk, tycks ockultera sin Be-huvudstjärna med jämna mellanrum. En märklig historia av alla märkliga historier i vår vintergata.

Upphittat

När Lars Olefeldt surfade runt i cyberrymden härom dan, upptäckte han denna lilla rara sak:

FB_IMG_1565345432715