Nr 178 2012

Fint pris till ung variabelobservatör

Grattis till 20-årige Robin Andersson,  som 13 oktober tar emot Rosa Tengborgs ungdomsstipendium på 5000 kr i Stockholm –   i samband med genomförandet av  Astronomins dag och natt.

Priset delas ut av Svenska Astronomiska Sällskapet, och i motiveringen heter det bland annat:

► Robin är en hängiven amatörastronom med ett särskilt intresse för variabla stjärnor. Robin är 20 år, kommer från Göteborg och studerar första året vid Chalmers. Hans intresse för astronomin väcktes under sena tonåren. Sedan dess har Robin med teleskop och öga gjort hundratals uppskattningar av stjärnors långsamma blinkningar.

► Han har dessutom tagit fram en handledning för nybörjare som vill upptäcka de variabla stjärnorna, och engagerat sig som medlem i nätverket Sveriges Variabelobservatörer (SVO) samt Göteborgs astronomiska klubb. Han har även bidragit till globala mätkampanjerna som drivs av American Association of Variable Star Observers, AAVSO.

► Tillsammans med en kompis håller Robin nu på att bygga ett eget litet observatorium.

► Utdelningen ingår i programmet på planetariet Cosmonova vid Naturhistoriska riksmuseet som också firar sitt 20-årsjubileum.

– Det ska bli roligt att dela ut årets stipendium just till Robin. Det krävs hängivenhet för den här sortens amatörastronomi, och det är sannerligen inte många ungdomar som kan bidra till variabelastronomin, säger Jesper Sollerman, ordförande i Svenska Astronomiska Sällskapet.

Rosa Tengborgs ungdomsstipiendium har tidigare tilldelats Assiye Süer, Frida Stenebo och Mikael Ingemyr. 

PS.

W-bloggsredaktören erinrar sig själv den tid i tonåren då han med sin nyinköpta 76 mm:s refraktor spanade in variabler från taket till sitt hem i Malmö och bl a följde variabler som  SUMa och TUma. Någon observationsjournal har inte överlevt, och det verkar inte heller som om de 100-tals observationer som plikttroget sändes in till Svenska Astronomiska Sällskapets ansvarige för femtio år sen har lokaliserats. Lite tråkigt, men vi överlever. 

Draconiderna toppade

Uppenbarligen var årets upplaga av meteorsvärmen Draconiderna en fullträff. Tyvärr har vädret i våra civiliserade trakter varit comsi comsa för att följa stjärnfall.

Kvällens extrabild (10.10.2012):

Komet Hergenrother sedd från italiensk horisont

Tack till Christian Vestergaard som i kväll fick loss denna nytagna bild av kometen, fotad av Rolando Ligustri i Italien (som gett oss tillstånd återge bilden)

– Kortperiodaren 168P Hergenrother fotograferades i måndags under ett utbrott. Fotografen är från italienska Latisana, berättar CV.

Kometen ligger just nu runt 10^m och återfinns i Pegasus-kvadraten.

Vad säger SMHI om lördagsutsikterna?

Och på tal om det: Det är för tidigt att dra några definitiva slutsatser för vår del ute i Oxie när det gäller lördagsutsikterna och satsningen på Astronomins dag och natt, men gott om solsken är det ont om på kartan. Men chansen finns!

Spiralen runt R Sculptoris

Ännu mer om rymdens röda jättestjärnor! Grattis till oss själva, för forskare knutna till Chalmers och Onsala rymdobsis har i högsta grad haft ett finger med i upptäckten av den märkliga spiralen runt den röda jätten R Scl. Hela det informativa pressmesset finns här.

Det vi ser är sannolikt ett resultat av växelverkan mellan huvudstjärnan och en hittills okänd stjärnkompanjon runt jätten.

Detta är första gången som en sådan struktur, tillsammans med ett sfäriskt yttre skal, har hittats runt en röd jättestjärna – med hjälp av ALMA (Atacama Large Millimeter/Submillimeter Array). Det är också första gången som astronomer har kunnat samla information om hur en sådan spiral ser ut i tre dimensioner.

Upptäckten av spiralen tyder på att stjärnan egentligen är en dubbelstjärna: runt den kretsar en hittills okänd kompanjon.

– Spiralen som Alma ser runt R Sculptoris ger oss en helt nytt slags inblick i en stjärnas livshistoria, säger Hans Olofsson, professor i astronomi vid Chalmers och föreståndare för Onsala rymdobservatorium, som ingår i forskarteamet.

Wouter Vlemmings, astronom på Onsala rymdobservatorium vid Chalmers, är medförfattare till studien i Nature.

– När vi observerade stjärnan med Alma fanns inte ens hälften av teleskopets antenner på plats. Det är riktigt spännande att föreställa sig vad Alma kommer att kunna göra när hela antennuppställningen är klar år 2013, säger han.

Novor utforskas med optisk interferometri

Om hur klassiska novor kan utforskas med optisk interferometri i de infraröda delarna av spektrumet, berättas i en ny rapport. ESO:s Very Large Telescope Interferometer (VLTI) på Cerro Paranal, i Chile, är paradexemplet hur det går till när fyra fasta  stora 8,2-meters bjässar och fyra rörliga  1,8-meters teleskop kombineras i novaforskningen. Även på Mount Wilson och Mount Palomar användes tekniken.

T Pyx, RS Oph och V1280 Scorpi är några novor som attackerats med den nya optiska tekniken, som får anses mycket lovande.

Curiositys fallskärm i 3 D

Denna bild dök upp i dagens utgåva av NASA:s Photojounal, och det är bara att plocka fram de gamla 3 D-glasögonen (rött fält t v, blått t h) för att se var fallskärmen och Curiositys under nerfärden skyddande så kallade "back shell" damp ner. Blås upp bilden rejält genom att dubbelklicka på den.

Just i dag meddelade NASA också att Curiosity börjat gräva på Mars. Gräv där du står!!!