Nr 2 2013

Den Stora Kometens år?

Tack till W-bloggsvicen i västerled Christian Vestergaard, som varit i kontakt med sin astrofotograferande kompis i Italien Rolando Ligustri (kör gärna med robotteleskop på andra sidan jordklotet) och via denne fått denna bild på kometen C/2012 K5 Linear:


Se detta som en aptitretare inför årets STORA KOMET,  C/2012 S1 (ISON), som alla hoppas ska bli tidernas spektakel fram mot slutet av året. Prognosen för en extremt ljusstark komet, om än nära solen på himlavalvet, är goda, och kometen kommer solen väldigt nära även banmässigt, en solradie i runda slängar – även Mars under resan in i solsystemet för nästan tredje grads-besök. 0,1 AU kommer att skilja kometen och den röda planeten åt när de är som närmast. Eventuellt kommer Mars-rovern Curiosity att plåta kometen på Marshimmeln, i så fall förta gången som en komet observeras från en annan planet.

Spännande är det, men risken finns ju också att den stora kometen förvandlas till en knappt fräsande ettöressmällare som inte gör mycket väsen av sig.Så här såg den ryska och vitryska upptäckarbilden ut – ISON är ett rysklett sökprogram för nära jorden-föremål. Det är onekligen en intressant tanke att av den lilla ljusfläcken kan bli en komet som brädar till och med fullmånen!

Copyright © 2012 by V. Nevski and A. Novichonok (ISON-Kislovodsk Observatory, Russia)

Ungdomens Star Party

1-3 mars äger Astronomisk Ungdoms första historiska stjärnträff rum, i Uppsala, tipsar CV.

Genesis enligt ESO

ALMA-astronomer har studerat stjärnspolingen HD 142527, som ligger ungefär 450 ljusår från jorden och är omgiven av en skiva av gas och kosmiskt stoft.

♦ Skivan är återstoden av det större moln som stjärnan bildades från.

♦ Håligheten mellan skivans yttre och inre delar antas ha karvats ut av nyfödda gasplaneter som röjt bort gasen medan de växer.

♦ Enligt teorier för hur planetsystem bildas växer dessa planeter genom att fånga in gas från den yttre skivan i strömmar som bildar broar över håligheterna i skivan.

- Astronomerna har förutspått att de här strömmarna måste finnas, men det här är de första gången vi har kunnat se dem direkt. Tack vara det nya ALMA-teleskopet har vi kunnat göra direkta observationer som belyser teorierna för hur planeter bildas, säger Simon Casassus vid Universidad de Chile, som har lett studien.

Foto tv: ESO/NAOJ/NRAO), ill t h M. Kornmesser (ESO), S. Casassus et al.

Pressmeddelandet och ALMA:s bilder finn här.

Fara å rymdfärde – en uppföljning

Jag bad W-bloggens rymdmedicinare Carl-Olof Börjeson fundera lite över förra W-bloggens lilla notis om hälsoriskerna med långa rymdfärder, att kosmisk strålning kan ge Marsresenärer Alzheimer.

Det är en expert på området, M. Kerry O’Banion M.D, Ph.D. vid det ansedda University of Rochester Medical Center (URMC) Department of Neurobiology and Anatomy i USA som slår larm: Ute i rymden saknar vi jordens skyddande magnetfält och galaktiska  HZE-partiklar (high-mass, high-charged particles) penetrerar allt; rymdkapslar, skyddande kläder osv.

– Risken för utveckling av Alzheimers sjukdom under så långa rymdfärder som en resa tur och retur Mars (cirka tre år) innebär, är en faktor som NASA får ta med i beräkningen, sa O’Banion (översatt av COB).

Carl-Olofs kommentar:

- Serendipitet är som bekant att leta efter något, men i stället finna något helt annat än det man söker.  Under sökandet efter Mars' och rymdens hemligheter är det kanske lösningen på Alzheimer,  Parkinson och ALS som blir rymdforskningens serendipitet.

Snygg Jupiter-ockultation

25 december noterades från Brasiliens horisont en ovanligt vacker och tydlig Jupiterockultation av månen, vilket bl a uppmärksammats av Huffington Post på nätet.

Tack till Bertil Falk för tipset,

Sigge Bock vinner 10 000 kr i tv

När MARS fanns här i Malmö var vi glada över att ha Leif Andersson som aktiv medlem och stöttepelare (han hade körkort, t ex). Leif vann Kvitt eller  dubbelt i ämnet astronomi, och blev efter lundaåren yrkessastronom i USA och en av Plutos och Charons utforskare, vilket renderat honom postum heder och ära.

Före Leif var dock Sigge Bock i farten i tv, och Christian Vestergaard rekommenderar oss att  titta in om finalen 1959. Finns på nätet förstås.

Programledare av Nils Eric Baehrendtz, domaren hette Mats Rehnberg.

- I slutet dyker sedermera  lundaprofessorn Tord Elvius upp och gör reklam för Svenska Astronomiska Sällskapet, påpekar Christian.

Finaldags 1959! Foto: SVT

En av kuggfrågorna handlade förresten om Tycho Brahes supernova.

Astronomisk forskning i framkanten

Det finns ett relativt pålitligt mått på hur vetenskapliga artiklar ska rankas, och det är hur ofta de citeras av andra forskare. Detta ligger bakom popast.nu:s stränga ranking av 2012 års svenska forskningsartiklar, och stockholmarna vid Oskar Klein Institute tar handfast kommandot.

Men även lundaforskarna kring Gaia-projektet är med på 10-bästalistan.

Hur många Tycho-statyer finns det?

I tidigare W-bloggar för lääänge sen jagade jag Tycho Brahe-gator i världen. Hur många statyer finns det av vår Skåneastronom bortsett från statyn på Ven och bysten utanför Astronomihuset i Lund? Nedanstående staty med Tycho och den inte helt bekväme parhästen Johannes Kepler står i Hradcany-stadsdelen i Prag:

3 svar till “Nr 2 2013“

  1. Tomas Wolf skriver:

    Det var roligt att se Tycho Brahes staty i Prag när jag bläddrade igenom Cassiopeabloggen. Detta är för mig en välkänd plats. Byggnaden bakom är "Johannes Keplers gymnasiet" där jag läste 1986-1990. Det ska bli intressant att höra föredraget om "Planetarier i världen" Det finns en även i Prag, så klart http://www.planetarium.cz/?cat=22 Mvh Tomas

  2. Ulf R skriver:

    Jag tror han blev präst inom Sv kyrkan.

  3. Mats Larsson skriver:

    Roligt att se Sigge Bock vinna tiotusen kronor. Ett legendariskt program!  Vad blev det av Sigge Bock sedan?
     
    Mvh Mats