Nr 21 2021

26 mars, 2021

Svarta M 87-hålet nu även i polariserat ljus

Nya mätningar från Event Horizon Telescope-samarbetet visar hur det supermassiva svarta hålet i mitten av galaxen M87 ser ut i polariserat ljus. Observationerna berättar om hur energirika jetstrålar bildas i galaxens kärna. Astronomer från Chalmers ingår i det stora internationella forskarlaget, som arbetat med den nya bilden på det svarta hålet och dess omgivningar.

*** Event Horizon Telescope-konsortiet (EHT), som 2019 presenterade den första bilden av ett svart hål, har nu offentliggjort en ny bild av det supermassiva svarta hålet i centrum av galaxen M87 som visar ljusets polarisation. Det är första gången som astronomer har kunnat mäta polarisation så nära kanten av ett svart hål. Polariserat ljus i galaxer är en indikation på förekomsten av magnetfält. Observationerna är avgörande för att förstå hur energirika jetstrålar bildas i M87, som är belägen på 55 miljoner ljusårs avstånd.

*** För att kunna göra observationerna kopplade astronomerna samman åtta radioteleskop världen över för att skapa ett virtuellt teleskop, EHT, som är lika stort som jorden. I EHT ingår bland annat teleskopen ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) och APEX (Atacama Pathfinder Experiment), i norra Chile. Sverige deltar i båda som medlemsland i det Europeiska sydobservatoriet ESO, och i APEX där Onsala rymdobservatorium, Chalmers, är en partner. 

*** Michael Lindqvist, astronom vid Onsala rymdobservatorium vid Chalmers, berättar om det svenska bidraget till forskningen. 

*** – I Onsala har vi sedan 1960-talet varit delaktiga i utvecklingen av den teknik som kallas långbasinterferometri (VLBI) som nu används av EHT. Onsala rymdobservatorium är en av tre partners som driver APEX, ett av teleskopen i EHT-nätverket, och vi har under flera år arbetat tillsammans med att bygga upp VLBI-kapaciteten på APEX, säger han.

*** Forskningsresultaten publiceras den 24 mars 2021 av EHT-konsortiet i en artikel i tidskriften Astrophysical Journal Letters. Forskningsprojektet har involverat över 300 forskare från ett stort antal organisationer och universitet över hela världen.
Chalmersastronomerna Michael Lindqvist och John Conway (båda vid Onsala rymdobservatorium, Institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap) ingår i forskarlaget.​
Läs mer i nyhetsartikeln på Chalmers webbplats. 

Månen på nära pixelhåll

Hans Hilderfors testar W-bloggens förmåga att blåsa upp hans fantastiska bilder; här är Hans senaste bidrag – det är faktiskt svårt för oss i bloggen att hänga på när pixlarna rusar upp i antal. Men vi gör så gott vi kan! Glöm inte dubbeltryckandet på bilden.

Hans berättar att den senaste generationen astrokametror i fullformat (24×36 mm) för amatörbruk har en fantastisk upplösníng och prestanda. Hans ligger på 9576×6388 pixlar.

– Det gäller att kunna backa upp med optik och datakraft som kan hantera och
utnyttja denna upplösning och datamängd.
Inte minst visningsprogrammen är viktiga i detta sammanhang.

Händer på bygden 1: Svarta hål!

Snart är det dags för en ny måndagsvisning inom TBO/ASTB av stjärnhimlen för barn:

29 mars kommer Olle Frykstam och Peter Hemborg att hålla en liveföreläsning på zoom kl. 19:00 för barn! Detta kommer att handla om svarta hål och sedan blir det som avslutning en kort genomgång av dagens natthimmel i Stellarium (en stjärnhimmels simulator).

Är ni intresserade anmäler ni er till antingen Olle (olle@frykstam.se) eller Peter (astropedagogen@tbobs.se) som på eftermiddagen den 29:de kommer skicka en Zoom länk. Anmälningar stänger den 29/3 kl. 12:00, missa det inte!

Händer på bygden 2: Månen!

Info om kommande evenemang på zoomsända klubbkvällen inom ASTB onsdag 31 mars kan t ex läsas här:.

 https://www.facebook.com/events/1146326075821075

Tomas Diez berättar att det nästan förflutit 52 år sedan människan för första gången satte sin fot på månen. Varför har inget hänt under de senaste 50 åren? Hur kommer det sig att politikerna återigen har satt ett tydligt mål att återvända till månen 2024?

Blir 2024 året då vi återvänder? Svaret och en kvalificerad analys får du på vår klubbkväll!

Ikoniskt foto på den i månens vind fladdrande USA-flaggan… eller hur var det nu? Bildkälla: NASA

Obs-gänget i farten

När Peter Hemborgs unga ”Obs-gäng” senast möttes i cyberrymden kunde de med hjälp av Tomas Diez och ett spanskt robotteleskop ta dessa tre bilder (allas vår början är svår):

Min fråga till W-menigheten är vad objekten föreställer. Första bilden visar Orionnebulosan, andra den mycket välkända galaxen M 51 aka Malströmsgalaxen och den tredje – just det, vi är inne och snurrar i Plejaderna. Vilka stjärnor är det? Det SKA gå att lösa!

Nr 20 2021

23 mars, 2021

Senaste novabilderna från Cassiopeia

Peter Linde berättar att han från sin trädgård i Gunnesbo, Lund, med sin  lilla kamera Canon EOS M6 på ett fast stativ dokumenterat novan i Cassiopeia.

Båda består av 50 st 2.5 s exponeringar, den första med f=70 mm, de andra med f=150mm. ISO 10000,

Stjärnan till vänster på bild 1 är Caph, W-ets högra stjärna.

Tittips: BLÅS UPP bilderna på din skärm!!!

Ovanför novan syns även den öppna stjärnhopen M 52, vilket ytterligare bevisar att novan ligger i ett stjärntätt vintergatsområde.

Den visuella ljusstyrkan ligger just nu runt 7.9, stjärnsmällen är således lätt sebar i mindre teleskop. För info om position, jämförelsestjärnor, ljuskurvor m m kolla tidigare W-bloggens surftips. På ASTB-mötet kommande torsdagkväll 25.3 kommer garanterat novan att diskuteras.

Nr 19 2021

21 mars, 2021

Novan i Cassiopeia

Svenska ”variabilister” är väl framme i bevakningen av novan i Cassiopeia, som just nu magnitudmässigt ligger nånstans runt 7.8 magn vis. Magnus Larsson, vår ASTB:are, har tillsammans med kolleger inom AAVSO presterat en ljuskurva som ser ut så här:

BLÅS UPP ljuskurvan på din skärm!

Novan kallas lite olika för tillfället, N Cas 2021 eller V1405 Cas.

Senast info om stjärnsmällen i Cassiopeia, jämförelsekartor, foton, ljuskurvor m m, på astronet.se-sajten.

Yrkesforskarnas spektrala studier diskuteras på The Astronomer´s Telegram, t ex i denna rapport.

Det blåser på Jupiter

Med hjälp av Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA), där ESO är en partner, har en grupp astronomer för första gången mätt vindarna i Jupiters atmosfär med direkta metoder.

En analys av molekyler som bildades vid kometkollisionen med Jupiter 1994 har avslöjat mycket kraftiga vindar med hastigheter upp till 1450 kilometer i timmen i närheten av Jupiters poler. Vindarna kan utgöra ett extremt meteorologiskt fenomen i solsystemet.

Pressmesset från ESO finns här.

Otto Ohm fotade Frida

Malmöfotografen Otto Ohms fotoarkiv ägs numera av Malmö museer. På museets instagram-konto återfinns Ohms klassiska bilder från Frida Palmérs disputation 1939, tipsar Eva Jurlander på astronomiska institutionen.

Otto Ohm är vad vi vet den ende fotograf som omtalas i en dikt av Hjalmar Gullberg.

Foto: Otto Ohm/Malmö museer