Nr 49 2020

9 juni, 2020

Här tas tempen på Phobos

Astronominyheterna avtar inte proportionellt mot coronavirusets spridning, det kan inte sägas. Lite ”stopp i röret” är det, vilket inte hindrar en och annan spännande nyhet. Som dessa sex upptagningar av Marsmånen Phobos dokumenterade av NASA:s Odyssey-orbiter med hjälp av sondens infrarödkänsliga kamera  THEMIS aka Thermal Emission Imaging System.

THEMIS uppgift är att mäta månens temperaturvariationer, vilket ger astronomerna möjlighet att greppa månens fysik och kemi.

Bildkälla:  NASA/JPL-Caltech/ASU/NAU

* 25 februari 2020 förmörkades Phobos helt av Mars. Solljuset försvann och temperaturen nådde minus 123 gr C.

* 27 mars har Phobos trätt ut ur planetens skugga och ytan (mycket järn, mycket nickel) börjar värmas upp igen.

Odyssey är en verklig Ardenner, som gjort 10 000-tals varv runt vår grannplanet under snart två årtionden.

Nytt objekt vid Sgr A*

Ett nytt tidigare okänt filament har upptäckts i närheten av Vintergatans massiva svarta hål Sgr A*. Egenrörelsen uppskattas till 320 km/s.

Ännu mer SS Cyg

Vår SS Cyg-observatör Magnus Larsson har gjort ett gigantiskt antal fotometriska mätningar senaste tiden av oroliga dvärgnovan SS Cyg. Kolla hans gröna fläckar från SAAF:s variabelkatalog över de senaste åren!!!

Observationerna är så många att de bildar dessa fläckar, där vi ser hur snabbt sekundvariationerna sker under ett dramatiskt förlopp som kan handla om halva visuella magnituder. Under denna bild en SAAF-graf från senaste tiden.

Det är en utmaning för astrofysikerna att reda ut vad det är som sker. Härom året pratades det om ”rapid flares” på kanske 10 minuter inom radiospektrumet, chockvågor genom skivan som ingår i det binära systemet nämns ibland. Nu är vi nere i sekundområdet, vilket Magnus Larsson effektivt visar. Extremt spännande att följa framöver!

Även tyskarna gör det virtuellt

Nu berättar Astronomische Gesellschaft att även deras stora septemberträff kommer att ske via datorn.

Till konstanterna vid dessa möten hör utdelandet av den fina Karl Schwarzschild-medaljen. Vem som får den i år är inte spikat ännu.

Försiktigt in absurdum…

På facebook hittade vi nedanstående bidrag.

Inom vårt sällskap diskuteras då och då hur vi ska agera vid våra teleskop framöver när allmänheten är på plats i Oxie, men så här lååångt vill vi inte gå.

Bilden från Adam Maunds trevliga Facebook-sida, som rekommenderas.

Nr 48 2020

7 juni, 2020

Hårresande!

Ingen rast, ingen vila, framför allt inte för vår hovleverantör av märkliga solbilder Hans Hilderfors.

– Jag passade på att i det ostabila nationaldagsvädret titta på några fler solbilder som jag tog med Lunten 2020-06-02. Bifogar en detaljstudie av en protuberans. Bredden på den är cirka en bågminut.
– I detta fall har jag använt gängse metod med ”Lucky imaging”. Lät kameran ta 1300 exponeringar. Laddade sedan dessa i ett dataprogram som heter Autostakkert som valde ut de 200 bästa och ”stackade dessa”.
– Resultatbilden har jag sedan bearbetat vidare i PhotoShop. 

Fynd av Bertil Falk

I samband med sin kommande stora sf-trilogi om svenkspråkig science fiction har Bertil Falk sprungit på hovsekreteraren Johan Krook, som 1741 kom med den första finländska faktasin, nämligen Tanckar om jordens skapnad, eller Fonton Freemassons äfventyr, tillhögvälborne herr grefven **** och nu med anmärckningar till trycket befordrat af Anticthon.

En raritet

– Hans hjälte Fonton Freemasson skapar sig ett ”luftskiep” försett med segel och flyger till månen. Hans jämförelse med skepp var förvisso naturligt 1741, men faktum är att begreppet rymdskepp än i dag förekommer inom sf-genren även om nya begrepp tränger sig på.

– Han introducerar också begreppet luftspringare för pilot. På månen träffar han varelser som han kallar mångubbar. Det visar sig att de har förmågan att suga vettet ur jordbor och hälla upp det på flaskor.

– Till i sin förfäran hittar Fonton Freemanson en flaska som bär en etikett med hans eget namn på. Han tar tillbaka sitt buteljerade förstånd och återvänder till jorden.

Arietiderna är över oss

Den som går in på sitt Stellarium och slår in meteordagsvärmen Arietiderna upptäcker att den peakar just i dag 7 juni. Enstaka bloss lär kunna ses en stund innan solen gått upp.

Svärmen upptäckes via radar från Jodrell Bank 1947.

Nr 47 2020

5 juni, 2020

En Malmöbok om pest och stjärnor

I referensbiblioteket på Malmö stadsarkiv ingår en upplaga tryckt 1923 av Henrik Smids samlade läkarböcker. Detta berättar Petty Ahlström på arkivet.
– Henrik Smid föddes omkring 1495 i Malmö och var bosatt i staden under större delen av sitt liv. Han var verksam som rådman, stadsvågmästare, krönikör och medicinsk skriftställare. Henrik Smithsgatan är uppkallad efter honom.

Notabelt är att  denne Smid/Smith sammanställde ett antal medicinska skrifter som han benämnde som Urtegaard. I postuma  Fjerde Urtegaard (1577) står det bla att läsa om stjärnornas inflytande över pestens förekomst och diverse kurer.

– Tänkte att det kunde vara intressant i dessa  Coronatider.  Tyvärr så verkar det inte som att Henrik Smids rekommenderade botemedel var tillräckligt kraftfulla, då han själv avled av pesten i Malmö 1563.

– I Henriks Smids Urtegaards-samling finns dock mycket klokt att finna mellan de lite mindre vetenskapliga raderna. Är man intresserad av botanik, så ger hans skrifter en intressant inblick i vad som odlades i de medicinska örtagårdarna i 1500-talets Malmö.

Bild på Henrik Smids fjerde Urtegaard kommer från Medicinsk-historisk Museum i Næstved 

Tack till Pettzy som håller oss igång inom den astronomihistoriska communityn. Just boken 1577 är särskilt intressant eftersom detta år dök en stor höst/vinterkomet upp på himlavalvet, som drog Tycho Brahes skarpa ögon till sig. Det blev en skrift av hans observationer, i vilken han kunde slå fast att kometens avstånd var betydligt större än avståndet jorden-månen och dessutom hävdade han, att kometens svans var riktad bort från planeten Venus, inte solen. Han tycks rentav ha sett kometen passera nära Venus.

Tychos observationer var av den höga noggrannhet att vi idag kan räkna ut ungefär hur långt ut i planet/sol-systemet kometen befinner sig. Och det är lååångt, drygt 326 AU.

Kometen sedd över Prag på samtida kopparstick.

I Wilhelm Norlinds försök att restaurera Tychos bibliotek på Ven ingår inte Smids Urtegaards-skrift.

? för Tychos bordsur

Våra Tycho Brahe-experter, Jens Vellev i Århus, Klas Hyltén-Cavallius i Lund, har fått uppdraget att syna det så kallade bordsuret närmare i sömmarna (se förra W-bloggen). 

Klas är skeptisk, är det äkta vara borde vi känna till det, och Jens tror inte heller att det  har med Tycho att göra, men han tycker samtidigt att det är intressant med alla ”falska” Tycho-attributioner. Han samlar nämligen på sådana saker.

SS Cyg i Telescopium

Magnus Larsson, vår variabelmätande ASTB:are, gav en förnämlig presentation av sina fotografiska SS Cygni-observationer på den digitala klubbkvällen i onsdags. Samtidigt skriver han i nyaste Telescopium nr 2 2020 om hur man styr sitt teleskop från – soffan!!!

Påpassligt kommer även  Hernán De Angelis med en SS Cyg-artikel i samma tidskrift,  i vilken dessutom sidotecknads runa över Gunnar Larsson-Leander finns med.

Och på baksidan kan vi njuta av Håkan Barregårds närstudie av den sönderfallande ATLAS-kometen, så vi är många ASTB:are i farten denna gång.

Är du det minsta intresserad av aktiv amatörastronomi ska du veta att Telescopium är hus- och livorgan för medlemmarna inom SAAF, Svensk Amatörastronomisk Förening. Länk till SAAF här.

När Mars omgavs av en ring

På det amerikanska astronomisällskapets stora digitalträff nyligen har en rad nya upptäckter diskuterats.

Bl a har forskare mätt på Deimos, pyttemånen runt Mars, och kan bara förklara problemen med dess banlutning vs Mars ekvator genom att Deimos störts från den ring som en gång omgav den röda grannplaneten och rentav legat i en 3:1-resonans med en betydligt större himlakropp.

En konsekvens är att Deimos är betydligt äldre än Phobos.