Nr 94 2019

25 december, 2019

Cheops på plats – årets sista rymdprestation

För en vecka sedan skickades  exoplanetsonden Cheops (CHaracterising ExOPlanet Satellite) upp från rymdbasen i Franska Guyana, ett projekt i vilket Chalmers spelar stor roll – på Chalmers har Carina Persson och hennes kollegor förberett sig under lång tid för att ta emot och analysera de stora mängderna data satelliten kommer att leverera.

 
Liftoff_for_CHEOPS_11_625[1]
 
Den ryska  bärraketen Soyuz med Cheops lyfte 18 december. Bildkälla: ESA

– Förut trodde man att alla system såg ut ungefär som vårt, men redan den första exoplaneten som Queloz och Mayor hittade påminner närmast om Jupiter och kretsar så nära sin stjärna att  omloppstiden bara är fyra dagar, vilket var en stor överraskning, säger astronomen Carina Persson.

– Cheops kommer ta oss ett steg närmare ett svar på frågan om jorden och vårt planetsystem är unikt i universum. Det kanske är oerhört ovanligt att en lagom stor planet bildas, på ett lagom  avstånd från en stjärna av rätt typ, med rätt sorts planeter runtomkring, på en lämplig plats i galaxen?

cheops-logo-with-additional3[1]

Det finns två huvudsakliga tekniker för att hitta och lära sig om exoplaneter. Den som belönades med Nobelpriset 2019 mäter de små, sinusformade förändringarna av en stjärnas hastighet som kan uppfattas i vår siktlinje när en planet kretsar kring stjärnan. Tekniken har använts för att upptäcka många planeter och kan ge forskarna information om planetens massa och avstånd från stjärnan.
Satelliten Cheops ska använda den kompletterande passagemetoden, som observerar hur stjärnans ljus förändras när planeten passerar framför stjärnan.
 
CHEOPS_750[1]

Cheops ingår i en familj av satellitteleskop i europeiska rymdorganisationen ESA:s projekt Cosmic Vision. Tillsammans med de större syskonen Plato (uppskjutning 2028?) och Ariel (2028) ska Cheops öka kunskapen om andra planetsystem.​​​ ​

– Fördelen med Cheops är att vi redan vet vilka planeter den ska titta på och hur deras omloppsbanor ser ut. Då vet vi precis vart vi ska peka teleskopet och vid vilken tidpunkt, och kan fånga flera passager av samma planet, säger Carina Persson, som arbetar tätt ihop med kollegorna professor Malcolm Fridlund och doktoranden Iskra Georgieva. 

– Mätningar som hittills gjorts har oftast alldeles för stora osäkerheter, men med Cheops kommer precisionen öka betydligt. Vi kommer att kunna mäta planeternas storlek med hög noggrannhet, leta efter månar och ringar och kanske till och med dra slutsatser om vilken atmosfär de har. Lägger vi till det vi redan vet om dem kan vi göra modeller om planeternas sammansättning som visar om de är jordlika eller gasplaneter. Resultaten kan också användas för att modellera planeters bildande och utveckling.

Trion på Chalmers har testat och utvecklat mjukvaror med algoritmer som ska analysera Cheops data från exoplaneternas stjärnpassager. 

 
Carina_Persson_170[1]
Carina Persson. Bildkälla: Chalmers

– Det finns så oerhört mycket som påverkar hur planeter bildas, och hittills känner vi ju bara till en enda planet som vi vet är lämplig för liv. Man får mer respekt för vår planet och livet här ju mer man studerar andra planeter. Det tycker jag är en av de viktigare aspekterna med vårt arbete, säger Carina Persson i ett pressmess frå Chalmers..

På Cheops egen webbsajt rapporteras allt funka ombord. Efter bett antal tester är meningen att de första vetenskapliga observationerna ska inledas i mars nästa år och hålla på i 3,5-5 år.

PS.

Från nobelvinnaren och projektledaren för Cheops Didier Queloz föreläsning på Chalmers 13 december finns bl a denna rapport signerad Robert Cumming.

Nobelforelasning_191213_17_750px[1]

Queloz lägger ut texten på Chalmers. Foto: Johan Bodell

Trafikproblem i rymden

Från Cheops-sajten kommer även detta  julbudskap:

2019-12-18-RVB_Cartoon_Alex[1]

Molekylmolnen i Perseus

NASA:s IR-känsliga sond Spitzer har haft fokus på de stoft- och gasrika molekylmolnen i stjärnbilden Perseus under lång tid. Detta  klassiska svep över molnen, som är 500 ljusår tvärsöver, imponerar verkligen – klicka upp bilden på din skärm:

PIA23405_fig2[1]T v ser vi en ung stjärnhop, t h NGC 1333, som ligger runt 1000 ljusår från oss. Denna upptagning med "Spitzer's Multiband Imaging Photometer" togs under sondens "cold mission" -tid, 2003-2009. Sedan tog instrumentets lager av flytande helium slut och sonden gick över till sin nuvarande "warm mission"-period. Bildkälla:  NASA/JPL-Caltech

NGC 1333 har avrapporterats i en mängd vetenskapliga artiklar,  och en av utmaningarna är åldersblandningen i en del av stjärnhoparna nere t h, blandningen mellan ungt och gammalt. Här får astronomerna inte riktigt till det i sina teorier.

Om drygt en månad pensioneras Spitzer-teleskopet och sen tas vakten över, är det tänkt, av James Webb Space Telescope. När så sker exakt är fortfarande skrivet i stjärnorna.

Hade vi själva haft IR-känsliga ögonen hade vi hittat Perseusmolnen här:

PIA23405_fig1[1]

Messet från Spitzer-teamet återfinns här.

Gott Nytt År

Från och med nu stänger vi ner W-bloggen för 2019 och önskar varandra ett riktigt gott nytt år – med massor av spännande upptäckter att kommentera och filosofera över.

Specialtack som vanligt till alla goda, inspirerande, roliga medarbetare, utan vilka bloggen skulle stå sig slätt. Vi har faktiskt stått ut med varandra sen 2010,  i  tio år.

Chinese-Astronomy-Photographic-Alliance-0_1485659107[1]

Bilden kommer inte från SpaceLink och E Musk utan från kinesiska vännner.

 

Nr 93 2019

19 december, 2019

"Fantomen" önskar God jul!

Det börjar bli dags att stänga butiken innan julfirandet, och kan det ske på ett bättre vis än med hjälp av Hans Hilderfors? Igår tog han chansen och fick napp på "Fantomen på Operan" eller SH2-173 som denna emissionsnebulosa formellt kallas. Den ligger i stjärnbilden Cassiopeia på ett avstånd av 8800 ljusår från oss med en diameter på 77 ljusår. Man ser den inte så ofta avbildad av amatörer delvis på grund av att den är ganska ljussvag.

​Ordet till Hans:

– Bilden är tagen på kvällen 18/12 då jag tog ut min utrustning närmast för att testa några små uppdateringar av mjuk- och hårdvara. När detta var färdigt vid 17-tiden styrde jag teleskopet till koordinaterna för SH2-173 med föga hopp om resultat på grund av dålig molnprognos.

– Startade kameran och till min förvåning ljöd inte molnlarmet förrän vid 21-tiden. Det var mycket fukt i luften och dålig transparens. Det duger dock inte att vara kräsen, speciellt inte denna senhöst som har varit bedrövlig i Malmö ur astrofotosynpunkt.

SH2-173_Final_2

Tittips: KLICKA upp bilden på din skärm!!! Foto: Hans Hilderfors

Fakta om bilden:   Optik:  Refraktor 130 mm  f/4,5.

                              Kamera: Monokrom CCD med filterhjul.

                              Exponering:  R,G,B  30 x 30s vardera och Hα 30 x 300s.  Summa 3h 15m

                              Datum:  2019-12-18

                              Bildfält: 0,96° x 0,82°, norr uppåt.

Och apropå Hans så skickade han över sitt julkort för en tid sedan – tack för hälsningen från Mt Hindby:

Julkort Mt Hindby

PS.

Även tack till Håkan Barregård, Mt Beddinge, för hans julkort!

jk19

Fokus på Aniara – stjärnan!

Tack till  Ulf Jonsson  som huserar i Gussöobservatoriet norröver. Härom kvällen knäppte han den "svenska" ANIARA-stjärnan, vilket W-bloggsvicen Christian Vestergaard glatt förmedlat:

79834897_1349379095223080_7499583863178395648_o (1)

Annorlunda "julkort" från Tychos ö

I skolan på Hven/Ven tänker pedagoger och barn ofta på Tycho Brahe. Klanen Nyholm tipsar om fenomenet, och går vi in om skolan på facebook hittar vi bl a dessa "bildbevis" på intresset:

79763401_2559522947494372_7449043664451403776_n[1]

79535730_2559523217494345_4414542892077416448_n[1]

79341216_2523862151060452_2395945423014461440_n[2]

78663058_2533353963444604_8416313906313560064_n[1]

80238359_2550987365014597_9186650624819724288_n[1]

79149095_2538869582893042_2488359431163609088_o[1]

Nån sorts julkort från W-bloggen…

Tack till min Rotarykompis, medicinaren Per Ljungvall som gillar att fotoshoppa. Nedan är ett av hans verk – det handlar förstås om Ljungbyhed och flygets plats där. De senaste åren har jag grävt en del i flygpionjären Enoch Thulins dramatiska liv, han dödsstörtade över Landskrona 14 maj 1919 och var det skånska och svenska flygets store banérförare. Bl a startade han flygskolan här i Ljungbyhed och i Landskrona hade han som mest nästan 1000 personer anställda i sin flygplansfabrik.

Thulin studerade i yngre år för fysikprofessorn Janne "Konstanten" Rydberg i Lund, denne var hans handledare inför doktorsdisputationen i aerodynamik och Thulin pluggade även astronomi för C V L Charlier.

F5

Som sagt: God Jul alla bloggentusiaster – kanske det blir något inlägg till innan nyåret. Vi får se!

God Jul

Nr 92 2019

16 december, 2019

Exo-tävlingen avgjord:

Vi vann!

Aniara ooch Isagel, där har vi de svenska vinnarnamnen i IAU:s namngivartävling av exoplanetsystem. På W-bloggern gjrode vi tidigare i vinter ett tappert försök att fånga uppmärksamheten för nobelpristagaren Harry Martinson och hans  litterärta skapelser.

Alla fakta här!

Så grattis till Harry Martinson i hans himmel, han har ännu inte fått någon mån- eller Merkuriuskrater uppkallad efter sig, men ovanstående är gott nog, tycker vi i redaktionen på W-bloggen.

Om stjärnan och dess Jupiterstora planet nära stjärnan  kan läsas på Wikipedia. 

Systemet ligger i Stora björnens stjärnbild.

ESO:s "hök" attackerar Vintergatans centrum

Från ESO:s senaste preassrelis: ESO:s Very Large Telescope (VLT) har observerat Vintergatans centralregion i extremt hög vinkelupplösning och avslöjat nya detaljer om stjärnbildningen i galaxen. Observationerna har funnit spår av en dramatisk händelse i galaxens historia: en intensiv period med stjärnbildning som resulterade i hundra tusen supernovaexplosioner.

* "Vår unika studie av Vintergatans centrum har gett oss nya insikter i stjärnbildningen i denna del av galaxen" säger Rainer Schrödel från Astrofysikaliska institutet i Granada, Spanien, som ledde studien. "Tvärtemot den gängse uppfattningen har vi funnit att stjärnbildningen inte har varit kontinuerlig", kompletterar Fransisco Nogueras-Lara, som ledde två nya studier av Vintergatans centralregion vid samma institut.

 

* I studien, som presenteras i dagens Nature Astronomy, fann forskarlaget att omkring 80 % av stjärnorna i Vintergatans centrum bildades under den tidigaste epoken i galaxens historia, för mellan 8 och 13,5 miljarder år sedan. Därefter följde en period av omkring 6 miljarder år då mycket få stjärnor bildades, men som avslutades med en intensiv stjärnbildningsperiod för omkring 1 miljard år sedan. Under en tidsrymd av omkring 100 miljoner år bildades då nya stjärnor motsvarande tiotals miljoner solmassor.

 

HAWK-I view of the Milky Way’s central region

 

Denna detaljrika bild är tagen med HAWK-I-intrumentet på ESO:s Very Large Telescope i den Chilenska Atacamaöknen. Den visar Vintergatans centralregion med en vinkelupplösning av endast 0,2 bågsekunder, vilket motsvarar storleken på en fotboll i Malmö sedd från Göteborg.

Bilden är uppbyggd av observationer gjorda i olika våglängder i nära infrarött ljus: J-bandet vid 1250 nanometer (blått), H-bandet vid 1635 nanometer (grönt) och Ks-bandet vid 2150 nm (rött). I dessa våglängder kan HAWK-I se genom stoftet i galaxen och avslöja stjärnor som annars hade varit synliga.

​Bildkälla: ESO/Nogueras-Lara et al.

* "Förhållandena måste ha liknat de som förekommer i så kallade 'starburstgalaxer' där nya stjärnor bildas i en takt av omkring hundra solmassor per år" säger Nogueras-Lara, som nu forskar vid Max Planckinstitutet för astronomi i Heidelberg, Tyskland. För närvarande bildas nya stjärnor i Vintergatan i en mycket måttlig takt, motsvarande omkring 1-2 solmassor per år."

 

* "Denna tidiga och explosionsartade stjärnbildningsepisod måste ha resulterat i över hundra tusen supernovor, en händelse som troligen ett av de mest energirika i Vintergatans historia", menar han. Då uppstod mängder av massiva stjärnor som efter en kort och intensiv livscykel avslutas i supernovaexplosioner.

 

Details of the HAWK-I view of the Milky Way’s central region

 

Denna detaljrika bild, tagen med HAWK-I-intrumentet på ESO:s Very Large Telescope, visar fyra särskilt intressanta områden nära galaxens centrum: Nuclear Star Cluster (NSC) i bildens mitt, Arches Cluster som är den mest stjärntäta i Vintergatan, Quintuplet Cluster med sina fem ljusstarka stjärnor, samt i HII-region med lysande vätgas.

​Bildkälla: ESO/Nogueras-Lara et al.

* Forskningsprojektet möjliggjordes med ESO:S HAWK-I-instrument på VLT. Denna infraröda kamera kan tränga igenom de täta stoftmolnen i regionen och ge oss en detaljerad bild av galaxens centrala delar. Resultaten publicerades i oktober 2019 i tidskriften Astronomy & Astrophysics av Nogueras-Lara tillsammans med forskare från Spanien, USA, Japan och Tyskland. Den mäktiga bilden visar Vintergatans mest stjärntäta område med gas och stoft, där också ett supermassivt svart hål är beläget. Vinkelupplösning är 0,2 bågsekunder, vilket motsvaras av storleken på en fotboll i Malmö sedd från Göteborg.

 

* Denna bild är den första från kartläggningsprojektet GALACTICNUCLEUS som baseras på extremt högupplösta vidvinkelbilder tagna med HAWK-I-instrumentet. I projektet studeras över tre miljoner stjärnor över en 60 000 kvadratljusår stor yta på ett avstånd av 30 000 ljusår i Vintergatans centrum

Vintergatans storlek och vikt

Nya beräkningar visar enligt phys.org att vår hemgalax Vintergatan är 256 000 ljusår tvärsöver och har en massa motsvarande 890 miljarder solar.

Den vetenskapliga rapporten finns här.

Den mörka materien uppskattas till 93 proc av Vintergatans vikt, vilket stämmer bra med Bertil Lindblads siffror för snart etthundra år sen (10:1). Fast då visste vi inte om den mörka materiens mystiska beståndsdelar utan gissade i stället på döda stjärnor, mörka nebulosor, kometer o likn.

En öl i vår smak

Ett amerikanskt ölmärke har lyckats med det alldeles förträffliga att skapa en ölsort med temat "Cassiopeia". Tack till Christian Vestergaard för fyndet!

80026206_2528683700745289_7737737265710891008_n[1]

Ölet betygssätts bl a här.