{"id":10003,"date":"2011-01-05T15:09:15","date_gmt":"2011-01-05T14:09:15","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=10003"},"modified":"2011-01-05T17:16:27","modified_gmt":"2011-01-05T16:16:27","slug":"nr-5-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/01\/05\/nr-5-2011\/","title":{"rendered":"Nr 5 2011"},"content":{"rendered":"<h2>2011 b\u00f6rjar med rena fyrverkeriet!<\/h2>\n<p style=\"text-align: left;\">Ny\u00e5ret chockar oss med den ena spektakul\u00e4ra nyheten efter den andra. Som nu <a href=\"http:\/\/www.esa.int\/esaCP\/SEMY1K0SDIG_index_1.html#subhead2\" target=\"_self\">ESA:s bilder av Andromedagalaxen f\u00e5ngad &#8220;i nytt ljus&#8221;<\/a>.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">Det \u00e4r Herschelsonden som bevakat M31 i l\u00e5ngv\u00e5gig infrar\u00f6d str\u00e5lning.\u00a0 XMM-Newton har \u00e5 andra sidan kollat r\u00f6ntgenk\u00e4llor i v\u00e5r granngalax. Herschel ser nya stj\u00e4rnor i vardande, XMM-Newton f\u00f6ljer \u00e5ldrande stj\u00e4rnors d\u00f6d och f\u00f6rintelse.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">ESA:s collage nedan s\u00e4ger v\u00e4l det mesta\u00a0 om vad vi numera kan se p\u00e5 himlavalvet n\u00e4r vi v\u00e4l kommer utanf\u00f6r jordatmosf\u00e4ren. Helt sansl\u00f6st!<\/p>\n<figure id=\"attachment_10041\" aria-describedby=\"caption-attachment-10041\" style=\"width: 504px\" class=\"wp-caption aligncenter\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/01\/M31_andromeda_H.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-10041\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/01\/M31_andromeda_H.jpg\" alt=\"\" width=\"504\" height=\"343\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/01\/M31_andromeda_H.jpg 2000w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/01\/M31_andromeda_H-300x204.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/01\/M31_andromeda_H-1024x696.jpg 1024w\" sizes=\"(max-width: 504px) 100vw, 504px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-10041\" class=\"wp-caption-text\">Fotocredits:  infrared: ESA\/Herschel\/PACS\/SPIRE\/J. Fritz, U. Gent; X-ray:  ESA\/XMM-Newton\/EPIC\/W. Pietsch, MPE; optical: R. Gendler<\/figcaption><\/figure>\n<p>Andromeda-galaxen tros numera ligga p\u00e5 knappt 3 miljoner ljus\u00e5rs avst\u00e5nd och\u00a0 har ett par objekt som utmanar astronomerna. Som den den stora molnringen, som omger galaxens k\u00e4rna och som \u00e4r ungef\u00e4r 75 000 ljus\u00e5r tv\u00e4rs\u00f6ver. Stoftmolnet, tror vissa, \u00e4r resterna efter en kollision med en annan galax. S\u00e5dana intergalaktiska trafikolyckor har sannolikt \u00e4ven Vintergatan varit med\u00a0 om.<\/p>\n<p>Herschel har identifierat \u00e5tminstone fem koncentriska, stj\u00e4rnf\u00f6dande\u00a0 stoftcirklar.<\/p>\n<p>Det skulle f\u00f6r \u00f6vrigt vara intressant att f\u00e5 veta om det ur dessa bilder, framf\u00f6r allt XMM-Newtons studie, g\u00e5r att s\u00e4ga n\u00e5got om supernovaresten efter S Andromedae, supernovan som briserade v\u00e5r tid 1885 och som precis kunde ses f\u00f6r blotta \u00f6gat.<\/p>\n<div>\n<h2>TBO p\u00e5 Youtube<\/h2>\n<p>Niklas  Henricson tipsar om att det nu finns en trevlig SVT-intervju med v\u00e5ra solf\u00f6rm\u00f6rkelsej\u00e4gare Tora  Greve och Erik Johansson p\u00e5 Youtube,\u00a0 gjord i samband med  solf\u00f6rm\u00f6rkelsen:<\/p>\n<\/div>\n<div><a href=\"https:\/\/webmail.telia.com\/cp\/ps\/Mail\/ExternalURLProxy?d=pne.telia.com&amp;u=u48702769&amp;url=http:\/\/www.youtube.com\/watch%21%21v%7E%7E3qU5FRKcXQA&amp;urlHash=-9.423579332575876E-264\" target=\"_BLANK\">http:\/\/www.youtube.com\/watch?v=3qU5FRKcXQA<\/a><\/div>\n<p>Jod\u00e5, Erik fick en syl i v\u00e4dret.<\/p>\n<h2>H\u00e5ll i hatten!<\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/01\/xwindjl0.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-10043\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/01\/xwindjl0-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"120\" height=\"120\" \/><\/a>Tycker du att det bl\u00e5ser lite v\u00e4l kraftigt just nu? F\u00f6rklaringen kan vara astronomisk, f\u00f6r hur fort snurrar vi i Vintergatan?<\/p>\n<p>Fr\u00e5gan d\u00f6k upp h\u00e4rom dan och min gamle l\u00e4karkompis, gammeldansken\u00a0 Anders S Larsson b\u00f6rjade plusa, minska, g\u00e5nga och dela&#8230; och hittade fram till detta. Att&#8230;<\/p>\n<p>&#8230;vid jordens ekvator r\u00f6r vi oss 465 m\/s (=1674 km\/t) och p\u00e5 v\u00e5r latitud 266 m\/s (=958 km\/t);<\/p>\n<p>&#8230; ganska  blygsamt om man bet\u00e4nker att vi\u00a0far runt solen med 30 km\/s (107.500 km\/tim);<\/p>\n<p>&#8230; eftersom vi befinner oss 26 ljus\u00e5r\u00a0 fr\u00e5n Vintergatans  centrum, vilket betyder att solens bana i Vintergatan \u00e4r 163 ljus\u00e5r runt galaxens centrum som enligt en k\u00e4lla tar 226 miljoner  \u00e5r\/varv, s\u00e5 g\u00e4ller f\u00f6ljande:<\/p>\n<div>* Str\u00e4cka: 163 x 9,5 x 10^15 km = 1,550 10^18 km<\/div>\n<div>* Tid f\u00f6r detta: 226 x 10^6\u00a0x 365,25 x 24 x 60 x  60 sek = 7,13 x 10^15 sek<\/div>\n<div>* Hastighet:\u00a0 217 km\/sek (781.200 km\/tim) &#8211;  och \u00e4nd\u00e5 &lt; 1 o\/oo av ljushastigheten.<\/div>\n<div>Anders \u00e4r s\u00e4kert r\u00e4tt p\u00e5 det.\u00a0 Min enda extrakommentar har med <span style=\"text-decoration: underline;\">The Great Attractor<\/span> i Hydra att g\u00f6ra, som drar till sig Vintergatan, resten av den lokala galaxhopen och dess environger med en snitthastighet p\u00e5 600-700 km\/sek.<\/div>\n<div>Mitt och Anders allm\u00e4nna r\u00e5d:<\/div>\n<div>H\u00e5ll i hatten och luvorna, ungdomar! Och klaga inte p\u00e5 SMHI eller Gatukontoret.<\/div>\n<h2>Monstret i Lagunen&#8230;<\/h2>\n<p style=\"text-align: left;\">Ett <a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso1101\/\" target=\"_self\">f\u00e4rskt pressmess i dag\u00a0 fr\u00e5n ESO ber\u00e4ttar om nya\u00a0 bilder av Lagunnebulosan<\/a> i  infrar\u00f6tt ljus, f\u00e5ngade som   en del av en fem\u00e5rsstudie av Vintergatan med  ESO:s teleskop VISTA vid   Paranalobservatoriet i Chile. Den visar ett  litet stycke ur en mycket   st\u00f6rre bild av omr\u00e5det omkring nebulosan. Den  st\u00f6rre bilden \u00e4r i sin   tur bara en del i ett j\u00e4ttelikt  kartl\u00e4ggningsprojekt.<\/p>\n<p><figure style=\"width: 462px\" class=\"wp-caption aligncenter\"><a title=\"VISTA's infrared view of the Lagoon Nebula (Messier 8)\" rel=\"shadowbox[newswheel]\" href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/archives\/images\/screen\/eso1101a.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"  \" src=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/archives\/images\/newsfeature\/eso1101a.jpg\" alt=\"\" width=\"462\" height=\"189\" \/><\/a><figcaption class=\"wp-caption-text\">Foto: ESO\/VISTA<\/figcaption><\/figure>Med ESO:s teleskop VISTA (Visible and Infrared Survey Telescope for    Astronomy) dammsugs Vintergatans centrala    delar bland annat p\u00e5 variabla objekt\u00a0 men samtidigt kartl\u00e4ggs dess struktur i    st\u00f6rre detalj \u00e4n n\u00e5gonsin tidigare.<\/p>\n<p>Lagunnebulosan    ligger 4000-5000 ljus\u00e5r bort i stj\u00e4rnbilden Skytten.<\/p>\n<p>Observationer  i infrar\u00f6tt g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r astronomer att titta   bortom sl\u00f6jan av  stoft och damm som hindrar dem fr\u00e5n att se   himlakroppar i synligt ljus.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>2011 b\u00f6rjar med rena fyrverkeriet! Ny\u00e5ret chockar oss med den ena spektakul\u00e4ra nyheten efter den andra. Som nu ESA:s bilder av Andromedagalaxen f\u00e5ngad &#8220;i nytt ljus&#8221;. Det \u00e4r Herschelsonden som bevakat M31 i l\u00e5ngv\u00e5gig infrar\u00f6d str\u00e5lning.\u00a0 XMM-Newton har \u00e5 andra sidan kollat r\u00f6ntgenk\u00e4llor i v\u00e5r granngalax. Herschel ser nya stj\u00e4rnor i vardande, XMM-Newton f\u00f6ljer \u00e5ldrande&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/01\/05\/nr-5-2011\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 5 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10003"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=10003"}],"version-history":[{"count":13,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10003\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":10053,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10003\/revisions\/10053"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=10003"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=10003"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=10003"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}