{"id":10056,"date":"2011-01-06T19:13:03","date_gmt":"2011-01-06T18:13:03","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=10056"},"modified":"2011-01-06T21:31:51","modified_gmt":"2011-01-06T20:31:51","slug":"nr-6-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/01\/06\/nr-6-2011\/","title":{"rendered":"Nr 6 2011"},"content":{"rendered":"

Spiralgalax f\u00e5ngad i partitur!<\/a><\/h2>\n

\"\"<\/a>Under min jakt p\u00e5 info om den st\u00e4ndigt intressante amerikanen Charles Ives och hans m\u00e4rkliga Universe<\/em>-symfoni, det aldrig fullbordade storverket som upptog honom fr\u00e5n 1915 fram till han gick bort p\u00e5 1950.-talet, kom jag att lyssna in senaste nytt p\u00e5 danska P2 idag: <\/a><\/p>\n

Och fick h\u00f6ra att den danske komposit\u00f6ren Anders Br\u00f8dsgaard (f 1955) och hans 43 minuter l\u00e5nga symfoni Galaxy <\/em>– uruppf\u00f6rd 2008 – nu kommit p\u00e5 skiva. Odense-symfonikerna spelar under ledning av Christopher Austin. Skivm\u00e4rke Dacapo.<\/p>\n

<\/a><\/span><\/p>\n

En mycket gl\u00e4djande musik”astronomisk” nyhet.<\/p>\n

Stycket \u00e4r ett ensatsigt l\u00e5ngt, hypnotiskt och stundtals majest\u00e4tiskt orkesterverk, d\u00e4r hela den symfoniska paletten anv\u00e4nds; man n\u00e4stan kan ana sig till hur de v\u00e4ldiga spiralerna sakta, sakta vrider sig runt svarta h\u00e5l och hur den interstell\u00e4ra\u00a0 sf\u00e4riska musiken vibrerar mellan moln och stj\u00e4rnor och stoft.\"\"<\/a>
\nTonen \u00e4r spr\u00f6d och seren, harmonisk (expertisen talar g\u00e4rna om om “\u00f6vertonsharmonik”), ackord f\u00f6ljer efter varandra i allt h\u00e4ftigare tempostegringar, “explosioner” utbryter bland slagverken – ett svart h\u00e5l f\u00f6ljer i musiken och s\u00e5 b\u00f6rjar verket om fr\u00e5n b\u00f6rjan. Minimalism och expressionism p\u00e5 h\u00f6gt plan!<\/p>\n

Om jag med ett ord f\u00e5r sammanfatta min lyssning s\u00e5 blir det med den n\u00f6tta kritikerglosan – suggestivt!
\nEtt kortkort smakprov finns h\u00e4r:
\nhttp:\/\/www.dacapo-records.dk\/en\/recording-galaxy.aspx<\/a>
\nGalaxy<\/em> i sin helhet kan lyssnas in h\u00e4r, p\u00e5 Youtube:<\/span><\/p>\n

http:\/\/www.youtube.com\/watch?v=Rwhefko5RS0<\/p>\n

Jag \u00e4r enormt\u00a0 nyfiken p\u00e5 vad ASTB:s musikk\u00e4nnare tycker och t\u00e4nker. Anders Nyholm, tex.<\/span> Och ASTB:s hustons\u00e4ttare Frans Hagerman, f\u00f6rst\u00e5s.<\/p>\n

Till Charles Ives “ofullbordade” universum-symfoni l\u00e4r jag \u00e5terkomma.<\/p>\n

Kathryns supernova<\/a><\/h2>\n
\"\"<\/a>
Kathryn fick uppleva ett annorlunda ny\u00e5r... Foto: The Star, Canada<\/figcaption><\/figure>\n

Hur gick det till n\u00e4r tio\u00e5riga Kathryn Aurora Gray skrevs in i annalerna som den yngsta supernovaj\u00e4garen genom tiderna? Kanadensiska tidningen Star<\/a> har ber\u00e4ttat f\u00f6ljande:
\n* Att pappan<\/strong> Paul Gray hj\u00e4lpte till genom att utesluta asteroider och andra k\u00e4nda supernovor.
\n* Att Kathryn,<\/strong> n\u00e4r hon i h\u00f6stas fick h\u00f6ra att en 14-\u00e5ring uppt\u00e4ckt en supernova, menade som s\u00e5: Det d\u00e4r sl\u00e5r jag l\u00e4tt!
\n* Att genom att p\u00e5 datorn<\/strong> j\u00e4mf\u00f6ra \u00e4ldre bilder med nytagna och med hj\u00e4lp av en fr\u00e5n n\u00e4tet nedtankad blinkkomparator (s\u00e5na finns gratis tillg\u00e4ngliga), kom hon supernovan p\u00e5 sp\u00e5ren.
\nEtt 50-tal bilder mailades \u00f6ver fr\u00e5n David Lanes privatobsis i Halifax till Gray (se blogg 4 2011), och redan n\u00e4r Kathryn sett den fj\u00e4rde bilden var det – BINGO!
\n– Is this one?, ska skarp\u00f6gda Kathryn ha sagt till pappan.
\n– Yup, that looks pretty good,
\nResten \u00e4r som det heter historia.<\/p>\n

Neil deGrasse Tyson l\u00e4gger ut texten<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Foto: AMNH\/Hayden Planetarium<\/figcaption><\/figure>\n

Jag visste att tv-popularisatorn och Haydenplanetariets chef i New York\u00a0 Neil deGrasse Tyson (t v)\u00a0 var en f\u00f6rledande duktig\u00a0 pedagog, men h\u00e4r \u00e4r han helt enkelt lysande. Tack till Lars Olefeldt som hittat filmsnutten: http:\/\/www.wimp.com\/universealone\/<\/a><\/p>\n

Om vi bortser fr\u00e5n \u00e4delgasen helium s\u00e5 best\u00e5r universum i f\u00f6rsta hand av v\u00e4te, syre, kol och kv\u00e4ve.<\/p>\n

I m\u00e4nniskokroppen dominerar samma fyra grund\u00e4mnen…<\/p>\n

– Vi finns i universum, men universum finns ocks\u00e5 i oss, lyder det kloka\u00a0 budskapet fr\u00e5n The Big Apple.<\/p>\n

Avsl\u00f6jande “smajl”<\/a><\/h2>\n

\"\"<\/a>“Den leende solf\u00f6rm\u00f6rkelsen” har, trots molnen \u00f6ver Sydsverige, setts lite h\u00e4r och var i v\u00e4rlden. Tora Greve har ett fantastiskt kompis- och kontaktn\u00e4t, som servat henne med bra bilder fr\u00e5n jordens alla h\u00f6rn. Som denna molnsolf\u00f6rm\u00f6rkelse fotad i Aten av grekernas HELIOS-team.<\/a> <\/span><\/p>\n

– P\u00e5minner inte “smajlet” f\u00f6rresten om Filurkatten i Alice i Underlandet<\/em>?<\/p>\n

Det \u00e4r inte jag, det \u00e4r Christian Vetergaard som undrar.<\/p>\n

D\u00f6m sj\u00e4lva. S\u00e5 h\u00e4r ser kisen (“the Cheshire Cat”) ut hos Disney:<\/p>\n

\"\"<\/a>
Copyright: Disney<\/figcaption><\/figure>\n

Hos andra p\u00e5minner leendet om den klassiska Smiley-nunan.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Spiralgalax f\u00e5ngad i partitur! Under min jakt p\u00e5 info om den st\u00e4ndigt intressante amerikanen Charles Ives och hans m\u00e4rkliga Universe-symfoni, det aldrig fullbordade storverket som upptog honom fr\u00e5n 1915 fram till han gick bort p\u00e5 1950.-talet, kom jag att lyssna in senaste nytt p\u00e5 danska P2 idag: Och fick h\u00f6ra att den danske komposit\u00f6ren Anders… L\u00e4s mer »Nr 6 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10056"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=10056"}],"version-history":[{"count":33,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10056\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":10098,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10056\/revisions\/10098"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=10056"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=10056"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=10056"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}