{"id":10127,"date":"2011-01-09T17:04:19","date_gmt":"2011-01-09T16:04:19","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=10127"},"modified":"2011-01-09T21:45:40","modified_gmt":"2011-01-09T20:45:40","slug":"nr-8-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/01\/09\/nr-8-2011\/","title":{"rendered":"Nr 8 2011"},"content":{"rendered":"

M\u00e5nens k\u00e4rna klarlagd<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Patty Lin studerar en m\u00e5nmeteorit, hittad i Afrika. Foto: Tom Story\/ASU<\/figcaption><\/figure>\n

NASA-forskarna med Renee Weber i ledningen \u00e4r nu helt s\u00e4kra<\/a>: M\u00e5nen har en j\u00e4rnrik k\u00e4rna med en radie p\u00e5 drygt 200 km och k\u00e4rnan omges av ett tunt flytande lager, mest j\u00e4rn d\u00e4r ocks\u00e5.<\/p>\n

Forskarsamh\u00e4llet har l\u00e4nge anat att det finns en m\u00e5nk\u00e4rna, men f\u00f6rst nu b\u00f6rjar bilden klarna.<\/p>\n

Genom att med toppmodern seismologisk teknik analysera \u00e4ldre seismologiska\u00a0 Apollo-data och kombinera dem p\u00e5 nytt vis (tekniken d\u00e4r seismiska v\u00e5gor adderas kallas\u00a0 “array processing”och \u00e4r l\u00e5nad fr\u00e5n den seismologiska forskningen\u00a0 h\u00e4r p\u00e5 jorden), har man f\u00e5ngat upp svaga seismiska ekon fr\u00e5n m\u00e5nens inre. Dessa ekon l\u00e5g tidigare g\u00f6mda under bakgrundsbruset men har genom den nya metoden kommit i dagen och pekar nu p\u00e5 att\u00a0 m\u00e5nen har klara inre likheter med v\u00e5r egen hemplanet, jorden. Och ungef\u00e4r samma grund\u00e4mnen dominerar d\u00e4r om h\u00e4r, \u00e4ven n\u00e4r det g\u00e4ller f\u00f6rekomsten av l\u00e4ttare grund\u00e4mnen typ svavel, syre etc.<\/p>\n

\"\"<\/a>
M\u00e5nens inre enligt senaste forskningen. Ill: NASA\/MSFC\/Renee Weber) <\/figcaption><\/figure>\n

NASA tipsades framf\u00f6r allt om den nya m\u00e4ttekniken\u00a0 av ett g\u00e4ng forskare knutna till Arizona State University\u00a0 (postdoktoranden Peiying “Patty” Lin och hennes professor Ed\u00a0 Garnero)\u00a0 i spetsen, men som vanligt \u00e4r det forskare fr\u00e5n halva v\u00e4rlden som varit med\u00a0 i\u00a0 projektet.<\/p>\n

Apollo Passive Seismic Experiment bestod av fyra seismometrar som sattes ut mellan 1969 och 1972 och de levererade data om m\u00e5nskalv \u00e4nda till 1977.\u00a0 Och nu snart 35 \u00e5r senare \u00e4r dessa data fortfarande brukbara!<\/p>\n

En annorlunda resen\u00e4r<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Annorlunda resen\u00e4r. Foto: Petra Kossman<\/figcaption><\/figure>\n

Om du \u00e4r ett nyfiket barn i en diktatur och inte f\u00e5r resa ut i v\u00e4rlden – vad g\u00f6r du? Kanske dras du till\u00a0 den gr\u00e4nsl\u00f6sa astronomin och science fiction-litteraturen\u00a0 eller s\u00e5 g\u00f6r du med hj\u00e4lp av en kartbok mentala resor p\u00e5 jordklotet. Dr\u00f6mmer om andra l\u00e4nder, territorier,\u00a0 \u00f6ar.<\/p>\n

Det senare gjorde den d\u00e5 unga\u00a0 \u00f6sttyskan Judith Schalansky (f 1980), vars vuxenbok Atlas der abgelegenen Inseln – F\u00fcnfzig Insel, auf denen ich nie war und niemals sein werd<\/em>e nu \u00f6vers\u00e4tts i en rasande fart till olika spr\u00e5k. Boken handlar om 50 existerande men avl\u00e4gsna, isolerade \u00f6ar som hon aldrig bes\u00f6kt eller t\u00e4nker bes\u00f6ka…<\/p>\n

Temat \u00e4r l\u00e4tt fantastisch, m\u00e5ste jag s\u00e4ga.<\/p>\n

L\u00e4sefrukter blandas med prosa och fantasier. Och kartor och bilder, naturligtvis!<\/p>\n

Boken borde v\u00e4l utkomma\u00a0 p\u00e5 svenska?<\/p>\n

Attentatet drabbar ocks\u00e5 rymdfarten<\/h2>\n

\"\"<\/a>Mordf\u00f6rs\u00f6ket p\u00e5 Arizona-politikern, representanthusledamoten\u00a0 Gabrielle Giffords (t v)\u00a0 ber\u00f6r \u00e4ven indirekt rymdfarten. Hennes man \u00e4r veteranastronauten Mark Kelly, som –\u00a0 \u00e4r det t\u00e4nkt – i sin egenskap av commander ska chefa \u00f6ver den sista rymdf\u00e4rjan Endeveour\u00a0 i NASA:s snart uttj\u00e4nta rymdflotta. Uppskjutningen planeras till 1 april 2011.<\/p>\n

I representanthuset sitter Gabrielle Giffords bl a i utskottet f\u00f6r Science and Technology<\/span> och hon \u00e4r en av de f\u00e5 demokrater som inte gillade president Obamas skrotning av det bemannade m\u00e5nprogrammet Constellation. Hon sitter ocks\u00e5 med i en s\u00e5 kallad “subcommittee” f\u00f6r\u00a0 Space and Aeronautics<\/span> och har flitigt deltagit i debatten om NASA:s framtida kurs.<\/p>\n

Vid attentatet ig\u00e5r d\u00f6dades sex personer och Arizona-demokraten Giffords – m\u00e5let f\u00f6r attacken –\u00a0 f\u00f6rdes till sjukhus med en sv\u00e5r skottskada i huvudet.<\/p>\n

Vatikanen bejakar Big Bang<\/h2>\n

\"\"<\/a>Jag vet inte om det \u00e4r ett “svar” till Stephen Hawking, men nu har p\u00e5ven Benedictus XVI uttalat sig i ett kosmologiskt sammanhang. Under en m\u00e4ssa i St Peter-kyrkan i Rom inf\u00f6r 10 000 katoliker, menade Guds st\u00e4llf\u00f6retr\u00e4dare:<\/p>\n

– Kristna\u00a0 b\u00f6r f\u00f6rkasta id\u00e9n om att universum skapats genom en slump, l\u00f6d budskapet fr\u00e5n den heliga stolen, som numera godk\u00e4nner teorin om Big Bang och Darwins utvecklingsl\u00e4ra.<\/p>\n

Jag vill inte p\u00e5st\u00e5 att p\u00e5ven “kryper till korset”, men Bibelns skapelseber\u00e4ttelse ses numera av Vatikanen som en allegori,\u00a0 Och inte ens p\u00e5ven sj\u00e4lv vill beskrivas som en kreationist som tror att Gud skapade v\u00e4rlden p\u00e5 sex dagar.<\/p>\n

Samtidigt springer utvecklingen sin egen v\u00e4g. Teorier om tiden f\u00f6re<\/em> Big Bang \u00e4r ju i svang liksom teorier om multiversa och krockar mellan kosmiska bubblor och membran som orsakar Big Bang-sm\u00e4llar. P\u00e5ven b\u00f6r med j\u00e4mna mellanrum l\u00e4sa n\u00e5gra v\u00e4linsatta\u00a0 astronomiska bloggar (synd att han\u00a0 inte kan svenska) eller kalla in sina astronomer fr\u00e5n\u00a0 Castel Gandolfo, d\u00e4r han har sitt sommarst\u00e4lle och d\u00e4r\u00a0 Vatikanens eget observatorium finns. Astronomerna d\u00e4r, alla jesuiter, \u00e4r garanterat uppdaterade.<\/p>\n

Vatikanobsevatoriet har en egen hemsida<\/a>, d\u00e4r jag hittade denna annorlunda och trevligt anakronistiska\u00a0 bild p\u00e5 de tre vise m\u00e4nnen.\"\"<\/a><\/p>\n

Christian Vestergaard tipsar om p\u00e5vens senaste uttalande p\u00e5 denna\u00a0 sajt:<\/p>\n

http:\/\/news.yahoo.com\/s\/nm\/20110106\/lf_nm_life\/us_pope_bigbang<\/a><\/div>\n

F\u00f6rsta resultaten fr\u00e5n Planck-satelliten<\/h2>\n

\"\"<\/a>Tycho Brahe Planetarium i K\u00f6penhamn flaggar f\u00f6r att nu p\u00e5 tisdag (11.1) kv\u00e4ll kommer ett arrangemang \u00f6ppet f\u00f6r alla att \u00e4gnas de nyaste resultaten fr\u00e5n den europeiska Planck-satelliten. Hans Ulrik N\u00f8rgaard-Nielsen fr\u00e5n\u00a0 DTU Space \u00e4r p\u00e5 plats liksom DTU Space-kollegan\u00a0Allan Hornstrup och Michael Linden-V\u00f8rnle fr\u00e5n planetariet.<\/p>\n

Samtidigt \u00e4r det premi\u00e4r f\u00f6r en danskproducerad kortfilm om Planck-projektet.<\/div>\n
N\u00e4r det g\u00e4ller biljetter g\u00e4ller principen sist till kvarn blir utan. G\u00e5 g\u00e4rna in p\u00e5 planetariets hemsida och kolla biljettpris etc<\/a>.<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

M\u00e5nens k\u00e4rna klarlagd NASA-forskarna med Renee Weber i ledningen \u00e4r nu helt s\u00e4kra: M\u00e5nen har en j\u00e4rnrik k\u00e4rna med en radie p\u00e5 drygt 200 km och k\u00e4rnan omges av ett tunt flytande lager, mest j\u00e4rn d\u00e4r ocks\u00e5. Forskarsamh\u00e4llet har l\u00e4nge anat att det finns en m\u00e5nk\u00e4rna, men f\u00f6rst nu b\u00f6rjar bilden klarna. Genom att med… L\u00e4s mer »Nr 8 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10127"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=10127"}],"version-history":[{"count":26,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10127\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":10149,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10127\/revisions\/10149"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=10127"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=10127"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=10127"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}