{"id":10175,"date":"2011-01-11T22:24:02","date_gmt":"2011-01-11T21:24:02","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=10175"},"modified":"2011-01-11T22:26:21","modified_gmt":"2011-01-11T21:26:21","slug":"nr-9-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/01\/11\/nr-9-2011\/","title":{"rendered":"Nr 9 2011"},"content":{"rendered":"

NASA h\u00e5ller \u00f6gat p\u00e5 Queensland<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Foto: NASA\/Terra<\/figcaption><\/figure>\n

Hur g\u00e5r det f\u00f6r “the Aussies” down under? S\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g det\u00a0 ut i Queensland, Australien, f\u00f6r fyra dagar sen – bilden kommer fr\u00e5n NASA:s sond Terra och visar den kraftiga \u00f6versv\u00e4mningen av floden Fitzroy River vid staden Rockhampton. Flygplatsen, v\u00e4gar, allt \u00e4r i stort sett\u00a0 under vatten<\/p>\n

Ytan vi ser \u00e4r ungef\u00e4r 22×28 km.<\/div>\n
Bilden \u00e4r tagen av satellitens Advanced Spaceborne Thermal Emission and Reflection Radiometer<\/span>, f\u00f6rkortad ASTER.<\/div>\n
Det finns en stark amat\u00f6rastronomisk verksamhet down under, inte minst i Queensland. Central Queensland Astronomy Club <\/span>har sitt h\u00f6gkvarter just i Rockhampton, det finns flera andra klubbar och aktiva amat\u00f6rer mitt i smeten och det vore direkt konstigt om inte v\u00e5ra v\u00e4nner inom astronomin ocks\u00e5 drabbats.<\/div>\n
\n

Kosmisk resa i – badkaret!<\/h2>\n
\"\"<\/a>
T\u00e4nker liva upp sitt...<\/figcaption><\/figure>\n

Gamle entertainern, f\u00f6rfattaren och v\u00e4nnen Gunnar Bernstrup funderar p\u00e5 att baka\u00a0 in astronomiska motiv i sitt badkar – en innovation, vad jag f\u00f6rst\u00e5r.<\/p>\n

– Jag har unders\u00f6kt olika m\u00f6jligheter att snygga till badkaret. Att byta \u00e4r inte s\u00e4rdeles l\u00e4tt av olika sk\u00e4l. Reemaljering \u00e4r rasande dyrt. M\u00e5la? Kanske. S\u00e5 slog det oss – i mailv\u00e4xling med Rune A – att “varf\u00f6r inte baka in en bild?”. Som man t\u00e4cker \u00f6ver bussar, bilar och mycket annat.<\/p>\n

Rune A, Gunnars kompis, menar:<\/p>\n

\"\"<\/a>
.. badkar?<\/figcaption><\/figure>\n

– Svart med exploderande supernovor och f\u00e4rggranna nebulosor. Hela Vintergatan. Sedan fyller man upp med kroppstempererat vatten – obs, temperaturen \u00e4r viktig, vattnet ska varken k\u00e4nnas svalt eller varmt – och drar p\u00e5
\nsig ett cyklop med snorkel och v\u00e4nder sig ned\u00e5t.<\/p>\n

– Och ligger d\u00e4r och flyter. Viktl\u00f6s.<\/p>\n

– En hisnande upplevelse om man har anlag f\u00f6r vild fantasi.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Sp\u00e4nnande planetfynd<\/h2>\n<\/div>\n
NASA:s Kepler-sond b\u00f6rjar leverera p\u00e5 allvar, f\u00f6r nu har NASA-forskarna\u00a0 hittat den f\u00f6rsta riktga stenplaneten, kallad Kepler-10b<\/a>. Planetens diameter skattas till 1,4 ggr jordens, den minsta som uppt\u00e4ckts hittills\u00a0 utanf\u00f6r v\u00e5rt solsystem.<\/div>\n
Kepler-10b snurrar runt sin stj\u00e4rna ett varv p\u00e5 0,84 jorddygn\u00a0 och ligger 20 ggr n\u00e4rmare sin stj\u00e4rna \u00e4n Merkurius i v\u00e5rt sol\/planetsystem. D\u00e4rmed ligger planeten inte i den “beboeliga zonen”.\"\"<\/a><\/div>\n
Sedan Kepler-sonden till jorden s\u00e4nt \u00f6ver data under \u00e5tta m\u00e5nader, tog det det 10-meters spegelutrustade teleskopet p\u00e5 W.M. Keck Observatory p\u00e5 Hawaii \u00f6ver uppgiften att fingranska materialet och har genom Doppler-effekten och annat f\u00e5tt korn p\u00e5 planeten. Strongt! Ljuskurvan som den ser ut “i princip” enligt NASA ovan.<\/div>\n
Planetens massa uppskattas till 4,6 ggr jordens och densiteten till runt 8 (ungef\u00e4r j\u00e4rnets).<\/div>\n

Svarta h\u00e5l diskuteras i Stockholm<\/h2>\n
\"\"<\/a>Kungliga Vetenskapsakademien inbjuder till ett “\u00f6ppet f\u00f6r alla” gratisf\u00f6redrag i Stockholm 19 januari kl 18-19 (Beijersalen, Lilla Frescativ\u00e4gen 4 A).\u00a0 I talarstolen professor Reinhard Genzel (t v), som chefar f\u00f6r Max-Planck-Institut f\u00fcr Extraterrestrische Physik i tyska\u00a0 Garching. Han har lovat prata om det hyperaktuella \u00e4mnet \u201cMassive Black Holes and Galaxies\u201d.<\/div>\n
\n

Prof Genzel ska utv\u00e4rdera de tjugo senaste \u00e5rens studier av massiva svarta h\u00e5l, varav ett med st\u00f6rsta sannolikhet finns i Vintergatans centrum, och t\u00e4nker ocks\u00e5 prata om kommande utforskningar av dessa gravitationsstinna fenomen med hj\u00e4lp av sofistikerad interferometerteknik. (Tack till Niklas Henricson som tipsat om f\u00f6redraget.)<\/p>\n

\"\"<\/a>
Ett t\u00e4nkt svart h\u00e5l t\u00e4cker Stora Magellanska Molnet. ill: A lain r, Wikipedia<\/figcaption><\/figure>\n

Mer fakta om m\u00f6tet h\u00e4r.<\/a><\/p>\n

\n

Norrk\u00f6pings\u00a0 f\u00f6rn\u00e4mliga efemerider<\/h2>\n<\/div>\n

<\/em><\/strong><\/p>\n

Christian Vestergaard tipsar:<\/div>\n
– Synnerligen detaljerade efemerider i Norrk\u00f6pingsklubbens tidskrift Callisto<\/strong>. Det \u00e4r bara att ladda ner som PDF-fil). Jag antar dock att dessa \u00e4r ber\u00e4knade fr\u00e5n Norrk\u00f6pings horisont,<\/div>\n
Sajten finns h\u00e4r.<\/a><\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

NASA h\u00e5ller \u00f6gat p\u00e5 Queensland Hur g\u00e5r det f\u00f6r “the Aussies” down under? S\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g det\u00a0 ut i Queensland, Australien, f\u00f6r fyra dagar sen – bilden kommer fr\u00e5n NASA:s sond Terra och visar den kraftiga \u00f6versv\u00e4mningen av floden Fitzroy River vid staden Rockhampton. Flygplatsen, v\u00e4gar, allt \u00e4r i stort sett\u00a0 under vatten Ytan vi… L\u00e4s mer »Nr 9 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10175"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=10175"}],"version-history":[{"count":19,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10175\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":10200,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10175\/revisions\/10200"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=10175"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=10175"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=10175"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}