{"id":10212,"date":"2011-01-13T16:44:17","date_gmt":"2011-01-13T15:44:17","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=10212"},"modified":"2011-01-16T08:28:29","modified_gmt":"2011-01-16T07:28:29","slug":"nr-10-20110","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/01\/13\/nr-10-20110\/","title":{"rendered":"Nr 10 2011"},"content":{"rendered":"

Kosmisk pedagogik p\u00e5 verkligt h\u00f6gt plan<\/h2>\n
\"\"<\/a>Ethan Siegel heter en kosmologiskt inriktad professor och astronom, knuten till Lewis and Clark College i Portland och som har en v\u00e4ldigt trevlig blogg kallad Starts with a bang<\/a>. Den har prisats\u00a0 som USA:s b\u00e4sta fysikblogg 2010.<\/div>\n
Det var hos Siegel jag hittade nedanst\u00e5ende svit bilder p\u00e5 temat “f\u00f6re” och “efter” Hubble Space Telescope och dess numera utbytta kamera WFPC2 (p\u00e5 amerikanska uttalat “WHIFF-pic-too”). 2009 ersattes genom en rymdpromenad av bes\u00e4ttningen p\u00e5 STS-125 denna legendariska “rymd-instamatic” Wide Field and Planetary Camera 2 <\/span> av uppf\u00f6ljaren WFC3, Wide Field Camera 3<\/span>.<\/div>\n
F\u00f6rsta bilden visar ett litet omr\u00e5de av himlavalvet, en kvadratgrad stort.<\/div>\n
Natthimlen best\u00e5r i sin helhet av 20 000 kvadratgrader.<\/div>\n
Det lilla inrutade omr\u00e5det \u00e4r mindre \u00e4n 0,002 kvadratgrader och d\u00e4r finns till en b\u00f6rjan\u00a0 fem stj\u00e4rnor.\"\"<\/a><\/div>\n
De fem stj\u00e4rnorna kan vi se h\u00e4r:\"\"<\/a><\/div>\n
Den tredje bilden togs av Hubbles\u00a0 WFPC2 och bygger p\u00e5\u00a0 342 exponeringar av omr\u00e5det under tio dagar. Foton l\u00e4ggs till foton och galaxrikedomen \u00e4r helt fenomenal.\"\"<\/a><\/div>\n
I fj\u00e4rde och sista HST-bilden har vi g\u00e5tt \u00e4nnu djupare nere till h\u00f6ger (3 procent av ovanst\u00e5ende bildyta), och fortfarande ser vi inget “slut”. Siegel har r\u00e4knat och tror att bilden inneh\u00e5ller ca 130 galaxer.\"\"<\/a><\/div>\n
3 procent av 0,002 kvadratgrader,<\/div>\n
Norra och s\u00f6dra stj\u00e4rnhimlen inneh\u00e5ller tillsammans 40 000 kvadratgrader.<\/div>\n
Mellan tummen och pekfingret – universum inneh\u00e5ller 10 upph\u00f6jt till 11 galaxer, i runda sl\u00e4ngar\u00a0 100 000 000 000.<\/div>\n
Minst…<\/div>\n
Och som Siegel skriver: F\u00f6r mindre \u00e4n 100 \u00e5r sedan trodde vi, i alla fall de flesta astronomer, att det fanns en enda\u00a0 galax i universum, Vintergatan. Och att den dessutom l\u00e5g bekv\u00e4mt i kosmos mitt.<\/div>\n
PS.<\/div>\n
WFPC2 f\u00f6rdes ner till jorden med rymdf\u00e4rjan och st\u00e5r sen i fjor stallad p\u00e5 Smithsonian National Air and Space Museum i Washington<\/a>.<\/div>\n

Osmarta ryssar?<\/h2>\n
\"\"<\/a>Ryssarnas projekt att lands\u00e4tta en farkost p\u00e5 Marsm\u00e5nen Phobos med f\u00f6rslutna kanistrar med levande, jordskapade\u00a0 mikrober i och sen f\u00f6ra dem tillbaka till jorden igen, appl\u00e5deras l\u00e5ngt ifr\u00e5n av alla. Fr\u00e5gan \u00e4r om inte ett s\u00e5dant projekt strider mot ett FN-avtal, d\u00e4r rymdmakterna heligt lovat att inte smutsa ner andra himlakroppar med bl a organiskt liv.<\/div>\n
\n

En artikel i New Scientist – teckningen t v \u00e4r fr\u00e5n tidskriften – varnar f\u00f6r projektet<\/a>, som g\u00e5r ut p\u00e5 att kolla om mikroberna, som s\u00e4nds i v\u00e4g i slutet av 2011 och som \u00e5terkommer till jorden 2014,\u00a0 \u00f6verlever tre \u00e5r i rymden.<\/p>\n<\/div>\n

Artikelf\u00f6rfattaren BarryE DiGregorio p\u00e5pekar att av de 38 farkoster som skickats mot Mars hittills har 19 havererat. Bl a misslyckades ryssarna med Phobos 1 och Phobos 2 1988. Risken f\u00f6r en krasch och nedsmutsning av Marsm\u00e5nen\u00a0 kan inte uteslutas.<\/p>\n

Om ryssarnas tekniskt oerh\u00f6rt komplicerade projekt kan\u00a0 l\u00e4sas h\u00e4r.<\/a><\/p>\n

Arsenikdebatten<\/h2>\n
Felisa Wolfe-Simons sensationella arsenikfynd i fjor (W-bloggen nr\u00a0 221 2010) har orsakat svallv\u00e5gor i forskarv\u00e4rlden, och vissa inomvetenskapliga kritiker\u00a0 har laddat b\u00f6ssorna med skarp ammunition.<\/div>\n
Under tiden diverse uppf\u00f6ljande kontrollf\u00f6rs\u00f6k g\u00f6rs, har Wolfe-Simon g\u00e5tt i en sorts frivillig inre exil och vill inte ha med massmedia att g\u00f6ra. Vi som \u00e4r s\u00e5 sn\u00e4lla och f\u00f6rst\u00e5ende!<\/div>\n

Gaskell ny professor i Chile<\/h2>\n
\"\"<\/a>Den kommande r\u00e4tteg\u00e5ngen mellan den kristne astronomen C Martin Gaskell, som University of Kentucky v\u00e4grade anst\u00e4llning (se W-blogg nr 2 2011), lovar bli n\u00e5got alldeles speciellt intressant. Nekades han jobb f\u00f6r\u00a0 sin tro och sin enligt kritiker oklara h\u00e5llning visavi Darwin eller p g a s\u00e4mre, objektivt sett, kvalifikationer \u00e4n andra? 8 februari drar r\u00e4ttsprocessen ig\u00e5ng, och m\u00e5let uppm\u00e4rksammades bl a i senaste Science<\/em>, d\u00e4r Gaskells v\u00e4n Jennifer Wiseman, som g\u00e5r i god f\u00f6r astronomens vetenskapliga halt efter att ha k\u00e4nt honom i 20 \u00e5r, sa s\u00e5 h\u00e4r:<\/div>\n
– A religious scientist who cites ongoing puzzles in evolution sets off more alarms than when an atheist makes the same point.<\/span><\/div>\n
Fr\u00e5n 1 mars i \u00e5r \u00e4r f \u00f6 Gaskell professor vid Valparaisos universitet i Chile, ett universitet som p\u00e5 n\u00e4tet presenteras som “an international lutheran university”.<\/div>\n
P\u00e5 n\u00e4tet kan ocks\u00e5 l\u00e4sas inl\u00e4gg mot Gaskell. En bloggare, biologen P Z Myers (University of Minnesota) <\/a>erinrar om att han sj\u00e4lv i sin karri\u00e4r s\u00f6kte 100 jobb och s\u00e5 sm\u00e5ningom fick ett.<\/div>\n
– Jag har missat 99 lukrativa m\u00f6jligheter att l\u00e4mna in st\u00e4mningar.<\/div>\n
I dag sitter Myers\u00a0 sj\u00e4lv p\u00e5 sitt universitet och bed\u00f6mer om folk ska f\u00e5 jobb p\u00e5 hans universitet eller inte.<\/div>\n
\u00c4r Gaskell en r\u00e4ttshaverist eller finns det substans i st\u00e4mningen?<\/div>\n
Forts. f\u00f6ljer.<\/span><\/div>\n
\n

\u00c4ven dv\u00e4rggalaxer har massiva svarta h\u00e5l!<\/h2>\n<\/div>\n
\"\"<\/a>Christian Vestergaard tipsar om NRAO:s hemsida, NRAO som i USA:s National Radio Astronomy Observatory<\/a>. D\u00e4r kan bl a l\u00e4sas om den senaste uppt\u00e4ckten, att \u00e4ven dv\u00e4rggalaxer har massiva svarta h\u00e5l. Vilket kompletterar eller utmanar r\u00e5dande teori om kopplingen mellan svarta h\u00e5l och galaxers centrala utbuktningar – ju tjockare galaxer \u00e4r p\u00e5 mitten, desto st\u00f6rre svarta h\u00e5l finns d\u00e4r\u00a0 inne ocks\u00e5.<\/div>\n
Dv\u00e4rgglaxer har inte centrala utvidgningar alls.<\/div>\n
NRAO-astronomerna Ame Reines et al<\/em> studerade dv\u00e4rggalaxen Henize 2-10 med radioinstrumentet\u00a0 VLA (Very Large Array) och kopplade sen in HST (Hubble Space Telescope) liksom rymdsonden Chandra X-Ray Observatory. Indikationerna p\u00e5 r\u00f6ntgenk\u00e4llor, jetstr\u00e5lar i samband med svarta h\u00e5l, hela midevitten,\u00a0 finns d\u00e4r.<\/div>\n
Bilden nedan \u00e4r en kompositbild med r\u00f6da, bl\u00e5, gr\u00f6na partier fr\u00e5n Hubble-teleskopet, gula str\u00e5ket i mitten fr\u00e5n VLA och de lilarosa mittpartierna fr\u00e5n Chandra X-Ray Observatory.\"\"<\/a><\/div>\n
Fotocredit: Reines, et al., NRAO\/AUI\/NSF, NASA.<\/div>\n
En konsevens av de nya svarta h\u00e5l-studierna tycks vara att vi nu f\u00e5r v\u00e4nda p\u00e5 tidspilen: F\u00f6rst kommer de svarta h\u00e5len, sen bildas galaxerna. Inte tv\u00e4rsom.<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Kosmisk pedagogik p\u00e5 verkligt h\u00f6gt plan Ethan Siegel heter en kosmologiskt inriktad professor och astronom, knuten till Lewis and Clark College i Portland och som har en v\u00e4ldigt trevlig blogg kallad Starts with a bang. Den har prisats\u00a0 som USA:s b\u00e4sta fysikblogg 2010. Det var hos Siegel jag hittade nedanst\u00e5ende svit bilder p\u00e5 temat “f\u00f6re”… L\u00e4s mer »Nr 10 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10212"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=10212"}],"version-history":[{"count":28,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10212\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":10348,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10212\/revisions\/10348"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=10212"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=10212"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=10212"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}