![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/01\/RotaryWheel1.jpg\")
<\/a>Jag lyssnade i dag p\u00e5 ett Rotary-f\u00f6redrag av Christer Persson, utvecklingsstrateg i Malm\u00f6 kommun, en av stans viktigaste personer n\u00e4r det g\u00e4ller att s\u00e4tta stan p\u00e5 kartan (dessutom gammal MFF-profil). Han pratade om projektet Eksploria<\/strong><\/span>, id\u00e9n med en v\u00e4rldsunik kombination av temapark och science center s\u00f6der om Sv\u00e5gertorp – ett projekt p\u00e5 2 miljarder SEK!<\/p>\nChrister n\u00e4mnde faktiskt glosan “universum” i sammanhanget, och fr\u00e5gan \u00e4r var vi kommer in med v\u00e5rt spetskunnande i form av rymdforskning, astronomi m m.\u00a0 H\u00e4r borde finnas m\u00f6jligheter, men som vanligt handlar det om finansiering. F\u00f6r: De t\u00e4nkta paviljongerna d\u00e4r ute – parken ska vara \u00f6ppen \u00e5ret om – ska vara sj\u00e4lvfinansierade, vilket borde intressera f\u00f6retag typ svensk, skandinavisk och nordtysk rymdindustri, universitet och h\u00f6gskolor.<\/p>\n \n Bland de som tror p\u00e5 id\u00e9n i dag finns ocks\u00e5 Malm\u00f6 h\u00f6gskola liksom Region Sk\u00e5ne, Internationella milj\u00f6institutet\u00a0 vid Lunds universitet och kapitalstarka intressenter “typ” Sten K Johnson. Och, tro det eller inte, danskarnas Wonderful Copenhagen!!!<\/p>\n Teman f\u00f6r den interaktiva upplevelseparken, som f\u00f6rv\u00e4ntas locka minst 800 000 bes\u00f6kare \u00e5rligen, blir framf\u00f6r allt milj\u00f6, klimatf\u00f6r\u00e4ndringar, h\u00e4lsa och livsstil. F\u00f6rutom vad parken i sig sj\u00e4lv genererar v\u00e4ntas den ge ett \u00e5rligt tillskott p\u00e5 300 miljoner kronor till Malm\u00f6s turismekonomi.<\/p>\n Mellan 300 och 500 arbetstillf\u00e4llen skapas, framf\u00f6r allt servicejobb som det \u00e4r relativt ont om i regionen. Det kan \u00e4ven bli intressant att etablera nya hotellanl\u00e4ggningar i anslutning till upplevelseparken liksom att etablera andra typer av anl\u00e4ggningar i n\u00e4rheten.<\/p>\n Byggstart runt 2015-2016.<\/p>\n – Det har utl\u00f6st en del entusiasm hos mina medv\u00e4nner p\u00e5 Bewildering Stories, ber\u00e4ttar Bertil.<\/p>\n Som forts\u00e4tter jobba p\u00e5 sitt storverk om svensk sf.<\/p>\n Astronomin \u00e4r en sann “crossover”-vetenskap, d\u00e4r kultur och humaniora f\u00e5r plats. Fr\u00e5n och till uppm\u00e4rksammar vi ju h\u00e4r p\u00e5 W-bloggen hur bildkonstn\u00e4rer inspirerats av rymden (Olof H\u00f6st, J\u00f6rgen Fogelquist m fl), och nu \u00e4r det min vicebloggare Christian Vestergaard som erinrar om Vincent van Gogh, han som var “p\u00e5 \u00f6rat”.<\/p>\n Ett par av van Goghs bilder \u00e4r verkligen astronomiska. Som denna tavla, Nuit etoil\u00e9e sur le\u00a0 Rh\u00f4ne<\/span> fr\u00e5n 1888, m\u00e5lad i Arles. Oljan \u00e4r 72,5×92 cm och fortfarande, efter drygt 120 \u00e5r,\u00a0 g\u00e5r det att identifiera ungef\u00e4r var van Gogh har st\u00e5tt n\u00e4r han m\u00e5lat motivet. Om stj\u00e4rnorna \u00e4r verkliga \u00e5terst\u00e5r d\u00e4remot att diskutera. Jag tycker det ser ut som en fri \u00e5tergivning av Karlavagnen i mitten, men jag \u00e4r os\u00e4ker. Jag har inte varit i Arles, s\u00e5 jag vet inte om motivet \u00e4r mot norr. Wikipedias bild fr\u00e5n Arles i f\u00f6rrfjor ser f\u00f6r \u00f6vrigt ut s\u00e5 h\u00e4r: Men van Gogh gjorde fler oljor med stj\u00e4rnmotiv. Le ciel etoil\u00e9 <\/span>(1889) ser ut s\u00e5 h\u00e4r, med en avtagande m\u00e5nsk\u00e4ra t h: Det finns\u00a0 fler van Gogh-bilder med rymdmotiv. Bilden nedan\u00a0 har bl a analyserats av n\u00e5gra konstintresserade Texas-astronome<\/a>r och de menar sig ha fastst\u00e4llt b\u00e5de vilken m\u00e4rkligt h\u00e4ngande klippa det handlar om vid Saint-R\u00e9my och tiden f\u00f6r fullm\u00e5nens uppg\u00e5ng (kl 09:08 13 juli 1889), Det \u00e4r m\u00e5nen, inte solen, vi ser. Om det finns m\u00f6rk materia till och med i solens inre\u00a0 och dess WIMPS-partiklar kolliderar, skapas neutriner – och dessa hoppas\u00a0 det nu kompletta neutrinoobsrvatoriet vid Sydpolen, IceCube, hitta.<\/p>\n \u00c4ven Sverige \u00e4r med i detta synnerligen sp\u00e4nnande forskningsprojekt genom Polarforskningssekretariatet<\/a>, Forskningsr\u00e5det och medel fr\u00e5n Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.<\/p>\n WIMPS = Weakly interacting massive particles.<\/p>\n En resa f\u00f6r livet till ESO:s j\u00e4tteteleskop VLT vid Paranal i Chile.<\/p>\n – Vi blev f\u00f6rbluffade av b\u00e5de kvantiteten och kvaliteten hos bilderna som skickades in, s\u00e4ger Lars Lindberg Christensen, chef f\u00f6r ESO:s avdelning f\u00f6r utbildning och ut\u00e5triktad information.<\/p>\n Grattis till skaparna av filmen 2012<\/em>, som av NASA f\u00e5tt omd\u00f6met “the silliest and most scientifically flawed film”. Regi Roland Emmerich.<\/p>\n Filmen \u00e4r uppenbarligen en riktig kalkon och s\u00e5 genomusel att vi bara m\u00e5ste se den p\u00e5 dvd!!! It\u00b4s a must. Upplevelsepark utan raketer, stj\u00e4rnor och planeter – \u00e4r det m\u00f6jligt? Jag lyssnade i dag p\u00e5 ett Rotary-f\u00f6redrag av Christer Persson, utvecklingsstrateg i Malm\u00f6 kommun, en av stans viktigaste personer n\u00e4r det g\u00e4ller att s\u00e4tta stan p\u00e5 kartan (dessutom gammal MFF-profil). Han pratade om projektet Eksploria, id\u00e9n med en v\u00e4rldsunik kombination av temapark och science center… L\u00e4s mer »Nr 11 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10242"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=10242"}],"version-history":[{"count":31,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10242\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":10439,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10242\/revisions\/10439"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=10242"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=10242"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=10242"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}<\/a>ASTB-f\u00f6redrag p\u00e5 engelska<\/h2>\n
<\/a>Bertil Falks f\u00f6redrag f\u00f6r oss i fjor p\u00e5 ASTB:s allm\u00e4nkulturella astronomikv\u00e4ll p\u00e5 Lunds stadsbibliotek om tidparadoxer i svensk 1800-tals scence ficiton har numerat \u00f6versatts till engelska och finns tillg\u00e4ngligt p\u00e5 Bewildering Stories hemsida<\/a>.<\/p>\nvan Goghs stj\u00e4rnbilder<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a>Ljusstr\u00e5ket – Vintergatan? Och var fick han den inom astronomin popul\u00e4ra spiralformen ifr\u00e5n?<\/p>\n<\/a>Utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r alla spekulationer om van Goghs rymdinspiration \u00e4r att han alltid – p\u00e5 n\u00e5got vis – h\u00f6ll sig till rena rama verkligheten.<\/p>\nM\u00f6rk materia i solens inre?<\/h2>\n
ESO-t\u00e4vlingen vanns av ryss<\/h2>\n
<\/a>Astrofotot\u00e4vlingen ESO:s Hidden Treasures 2010<\/span> gav amat\u00f6rastronomer m\u00f6jligheten att leta igenom ESO:s enorma arkiv av astronomiska data f\u00f6r att hitta en v\u00e4l g\u00f6md kosmisk p\u00e4rla. N\u00e4ra hundra deltagare deltog, och astronomientusiasten Igor Chekalin fr\u00e5n Ryssland vann f\u00f6rstaprise<\/a>t:<\/p>\nS\u00e4msta filmen utsedd<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"