{"id":10349,"date":"2011-01-16T20:49:47","date_gmt":"2011-01-16T19:49:47","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=10349"},"modified":"2011-01-17T08:42:17","modified_gmt":"2011-01-17T07:42:17","slug":"nr-13-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/01\/16\/nr-13-2011\/","title":{"rendered":"Nr 13 2011"},"content":{"rendered":"

Friska \u00f6gon siktar in sig p\u00e5 Kuiper-b\u00e4ltet<\/h2>\n

Pan-STARRS, akronym f\u00f6r Kuiper-b\u00e4ltesbevakaren The Panoramic Survey Telescope & Rapid Response System<\/a>. har funnit tio nya Kuiper Belt Object (KBO) – i storlekarna 300-500 km.<\/p>\n

KBO tillh\u00f6r v\u00e5rt planetsystems bortersta territorium, bortom Neptunus, och ses ibland som en sorts andra asteroidb\u00e4lte, \u00e4ven om kometb\u00e4lte\u00a0 kanske vore en riktigare ben\u00e4mning.<\/p>\n

PS1-teleskopets fynd presenterades h\u00e4rom dan p\u00e5 ett m\u00f6te med American Astronomical Society av Smithsonian-astronomen Matthew Holman.\"\"<\/a><\/p>\n

– Detta \u00e4r bara toppen av ett isberg av framtida uppt\u00e4ckter av Pan-STARRS, lovade Holman p\u00e5 en presskonferens.<\/p>\n

Pan-STARRS-1 \u00e4r placerat p\u00e5 det tysta vulkanberget Halekala, Hawaii, och kan se objekt s\u00e5 svaga som av 23 magnituden, och teleskopet f\u00f6rv\u00e4ntas \u00e4ven\u00a0 h\u00e5lla \u00f6gat p\u00e5 n\u00e4ra jorden-objekt och, ja, dv\u00e4rgplaneter “typ” Pluto, Eris, Makemake och Haumea.<\/p>\n

Pan-STARRS-1 best\u00e5r av en 1,8 meters spegel – se bilden ovan – kopplad till v\u00e4rldens st\u00f6rsta digitalkamera, ett monster som kan bevaka en yta p\u00e5 himlavalvet stor som 36 fullm\u00e5nar. Bilden som resulterar \u00e4r p\u00e5 1 400 megapixel.<\/p>\n

Observatoriet p\u00e5 Hawaii\u00a0 drivs f\u00f6rst\u00e5s multinationellt. Det \u00e4r tidens melodi.<\/p>\n

M\u00f6rkrums-nostalgi!<\/h2>\n
\"\"<\/a>
M\u00f6rkrum i London. Foto: Richard Nicholson<\/figcaption><\/figure>\n

Aprop\u00e5 ovanst\u00e5ende m\u00e5ste jag ber\u00e4tta om ust\u00e4llningen Analog: Trends in sound and picture <\/em> p\u00e5 Riflemaker Gallery i London, en utst\u00e4llning i nostalgns tecken.<\/a><\/p>\n

Utst\u00e4llningen har nyligen \u00f6ppnat och uppm\u00e4rksammar bl a n\u00e5gra av de f\u00e5 fotografer i v\u00e4rldsstan som fortfarande jobbar p\u00e5 gammaldags vis med filmrullar, klassiskt fotopapper, fixeringar, framkallningsv\u00e4tskor och m\u00f6rkrumsteknik.<\/p>\n

Det l\u00e4r finnas en handfull “m\u00f6rkrums-fotografer” i den brittiska huvudstan i dag. F\u00f6r bara n\u00e5gra \u00e5r sen var de \u00f6ver 200.<\/p>\n

Den som dokumenterat den utd\u00f6ende konstarten – med digitalkameror??? – heter Richard Nicholson.<\/p>\n

Helgens utg\u00e5va av The Guardian Weekly<\/em> har en uppskattande recension med denna sympatiska rubrik:<\/p>\n

“Elegy for a vanishing craft”.<\/p>\n

Tunis har namnat en sm\u00e5planet<\/h2>\n

Varje g\u00e5ng det br\u00e4nner till i v\u00e4rlden, undrar jag: Hur har amat\u00f6rastronomerna det? Som nu i Tunis.<\/p>\n

P\u00e5 n\u00e4tet finns en hemsida f\u00f6r SAT (Society of Astronomy in Tunisia\/Societ\u00e9 Astronomique de Tunisie)<\/a>, men den \u00e4r daterad. Dock f\u00f6rst\u00e5r jag att tunisierna \u00e4r stolta \u00f6ver att det finns en sm\u00e5planet uppkallad efter huvudstan Tunis (6362), en bamse p\u00e5 n\u00e4stan 20 km och med starkt excentrisk bana.<\/p>\n

Eddington om det stora och det lilla<\/h2>\n

\"\"<\/a>D\u00e5 och d\u00e5 l\u00e4ser jag den moderna astronomins klassiker. Just nu har jag Sir Arthur Eddingtons The expanding universe<\/em> (1932) i min hand och sl\u00e5s av en del av hans iakttagelser:<\/p>\n

Han v\u00e5gade sig faktiskt p\u00e5 att ber\u00e4kna antalet protoner\/elektroner i universum och fann dem till 10 upph\u00f6jt till 78. Efter n\u00e5gra \u00e5r,\u00a0 1938, reviderade han sina ber\u00e4kningar och kom d\u00e5 fram till detta antal:<\/p>\n

15 747 724 136 275 002 577 605 653 961 181 555 468 044 717 914 527 116 709 366 231 425 076 185 631 031 296.<\/p>\n

H\u00e5l i solens korona<\/h2>\n

Hur solen ser ut med h\u00e5l i koronan, kunde Solar Dynamics Observtory visa h\u00e4rom dan<\/a>. S\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g det ut:<\/p>\n

\"\"<\/a>
Foto: NASA\/SDO\/AIA<\/figcaption><\/figure>\n

Bilden i extremt ultraviolett tankades ner 10 januari.<\/p>\n

H\u00e5len beror p\u00e5 s\u00e5 kallade \u00f6ppna magnetf\u00e4lt, som riktas rakt mot jorden och som efter n\u00e5gra dagar orsakar norr- och sydsken. Solvindarna, som skapas h\u00e4r, kan n\u00e5 hastigheter p\u00e5 800 km\/sek.<\/p>\n

\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Friska \u00f6gon siktar in sig p\u00e5 Kuiper-b\u00e4ltet Pan-STARRS, akronym f\u00f6r Kuiper-b\u00e4ltesbevakaren The Panoramic Survey Telescope & Rapid Response System. har funnit tio nya Kuiper Belt Object (KBO) – i storlekarna 300-500 km. KBO tillh\u00f6r v\u00e5rt planetsystems bortersta territorium, bortom Neptunus, och ses ibland som en sorts andra asteroidb\u00e4lte, \u00e4ven om kometb\u00e4lte\u00a0 kanske vore en riktigare… L\u00e4s mer »Nr 13 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10349"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=10349"}],"version-history":[{"count":22,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10349\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":10376,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10349\/revisions\/10376"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=10349"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=10349"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=10349"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}