![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/02\/Paul-Dirac.gif\")
<\/a>Bristolf\u00f6dde Dirac, som kanske led\u00a0 av autism redan genom sitt DNA, har g\u00e5tt in i den moderna fysikhistorien som en gigant inom de sv\u00e5rtillg\u00e4ngliga (men matematiskt “vackra”) kvantmekaniska teoriernas sf\u00e4r och f\u00f6r sin f\u00f6ruts\u00e4gelse av positronens och d\u00e4rmed antimateriens existens. Denna udda man med utpr\u00e4glat, n\u00e4stan hatiskt faderskomplex, passerade Malm\u00f6 1933\u00a0 p\u00e5 v\u00e4gen till Stockholm och Nobelpriset som den yngste pristagaren genom tiderna (han delade priset med Werner Heisenberg och Erwin\u00a0 Schr\u00f6dinger). Dirac hade sin mor med som ress\u00e4llskap, och n\u00e4r de efter att ha l\u00e4mnat K\u00f6penhamnsf\u00e4rjan\u00a0 vid Sm\u00f6rkontrollen passerade Centralstationen f\u00f6r natt\u00e5get till Stockholm arrangerades d\u00e4r i all hast en presskonferens f\u00f6r Malm\u00f6s journalister. Det var mest mamman som pratade men\u00a0 en journalist fick i alla fall den blyge och tillbakadragne\u00a0 Dirac att s\u00e4ga:<\/p>\n
– Jag \u00e4r inte intresserad av litteratur, jag g\u00e5r aldrig p\u00e5 teater, jag lyssnar inte p\u00e5 musik… jag sysslar bara med atomteorier.<\/p>\n S\u00e5 illa var det i verkligheten inte, f\u00f6r Dirac hade (eller, snarare, kom att f\u00e5)\u00a0 b\u00e5de Mozart, Beethoven och Schubert som tunga musikaliska husgudar, han kunde visst g\u00e5 p\u00e5 teater och roas av musikaler som\u00a0 Pyjamasleken<\/em> – och s\u00e5 tog han g\u00e4rna egna barn och andras ungar med p\u00e5 Musse Pigg. Och avkopplingsl\u00e4sning? Ja, i biografin n\u00e4mns b\u00e5de Edgard Allan Poes skr\u00e4ckisar och John\u00a0 le Carr\u00e9s spionromaner. Och n\u00e4r han l\u00e4ste Dostojevskijs Brott och straff <\/em>uppt\u00e4ckte han i ett kapitel att solen m\u00e5ste ha g\u00e5tt upp tv\u00e5 g\u00e5nger samma dag.<\/p>\n Lika djupsinnig som Dirac var som vetenskapsman var han som synes h\u00f6gst alldaglig i andra sammanhang. P\u00e5 tv kunde det b\u00e5de bli popul\u00e4rvetenskapliga program som Nova<\/em> men \u00e4nnu hellre kostymperiodika som Herrskap och tj\u00e4nstefolk<\/em>!!!! Den \u00e4ldre tr\u00e4dg\u00e5rdsodlaren Paul Dirac hade dessutom en stor popfavorit i Cher, och det talar till hans f\u00f6rdel. Denna l\u00e4ckra s\u00e5ngartist och sk\u00e5despelerska har spelat in mycket som Dirac m\u00e5ste ha tagit till sig. T ex albumet Stars<\/em> fr\u00e5n 1975, d\u00e5 Dirac fortfarande levde.<\/p>\n Dirac var en typisk ensamvarg. Under kriget ombads han flera g\u00e5nger att ing\u00e5 i team med forskare f\u00f6r att arbeta t ex p\u00e5 atombomben eller hj\u00e4lpa till att kn\u00e4cka tyskarnas koder, men han avb\u00f6jde. Desto mer arbetade han, oftast hemifr\u00e5n,\u00a0 p\u00e5 det helt avg\u00f6rande\u00a0 problemet med hur de olika uranisotoperna U235 och U238\u00a0 kunde separeras.<\/p>\n Det tog m\u00e5nga \u00e5r innan Paul Dirac fick sin postuma minnesplatta 1995 uppsatt i Westminster Abbey, n\u00e4ra Newton, Rutherford och Darwin. De h\u00f6ga prelaterna var v\u00e4l inte helt \u00f6vertygade om Diracs religiositet, om jag s\u00e4ger s\u00e5. Kanske t\u00e4nkte de\u00a0 p\u00e5 vad Wolfgang Pauli en g\u00e5ng sagt om honom:<\/p>\n – Gud finns inte, och Dirac \u00e4r hans profet.<\/p>\n Nu i v\u00e5r framf\u00f6rs minimalisten, den n\u00e4stan alltid lyssbare John Adams\u00a0 och hans opera om J Robert Oppenheimer och atombomben\u00a0 p\u00e5 Saarl\u00e4ndisches Staatstheater i Saarbr\u00fccken<\/a>. Premi\u00e4ren i februari blev\u00a0 en s\u00e4llsynt succ\u00e9artad historia.<\/p>\n Ett kollmail med operachefen Bengt Hall, tidigare operachef dessutom\u00a0 i Stockholm, noterar:<\/p>\n – Adams var en av “t\u00e4nkta” favoriter under tiden i Stockholm – s\u00e5 varf\u00f6r inte h\u00e4r i Malm\u00f6? Jag har dock inte h\u00f6rt Doctor Atomic\u00a0 – d\u00e4remot flera andra av hans operor. Vi f\u00e5r se vad som “hinns med” fram till 2013.<\/p>\n I Doctor Atomic f\u00f6rekommer i centrala roller naturligtvis Oppenheimer sj\u00e4lv, hans hustru Kitty liksom forskarkollegan Edward Teller, Manhattan-projektets milit\u00e4re ledare, generalen\u00a0 Leslie R Groves m fl. Librettot har skrivits av operamakaren Peter Sellars, som ocks\u00e5 regisserat stycket i USA.<\/p>\n Handlingen utspelas tiden fram till provspr\u00e4ngningen av den f\u00f6rsta atombomben 16 juli 1945.<\/p>\n P\u00e5 Youtube kan vi se och h\u00f6ra flera inslag, t ex den gripande arian “Batter my heart” <\/a>– med Gerald Finlay, operans “f\u00f6rste” Oppenheimer.<\/p>\n I\u00a0 Malm\u00f6\u00a0 gavs p\u00e5 Nyan i mitten av 60-talet Heinar Kipphardts talpj\u00e4s Fallet Oppenheime<\/em>r, en pj\u00e4s som byggde p\u00e5 utskottsf\u00f6rh\u00f6ren med Oppenheimer p\u00e5 50-talet d\u00e5 den v\u00e4rsta antikommunistskr\u00e4cken satt sina klor i amerikanerna.<\/p>\n Senaste ASTB-m\u00f6tet med Uffe Gr\u00e5e J\u00f8rgensen om exoplaneter och liv i universum var hyperintressant. \u00c4ven skeptikerna kom till tals genom Uffes referens till Enrico Fermi, som omkring 1950 i en lunchdiskussion med Edward Teller och andra kolleger drabbades av sin egen fr\u00e5ga:<\/p>\n — Var finns dom?<\/p>\n Underf\u00f6rst\u00e5tt, var finns utomjordingarna, bevisen f\u00f6r att de bes\u00f6kt oss?\u00a0 Flygande tefaten r\u00e4knades f\u00f6rst\u00e5s inte.<\/p>\n En sk\u00e4mttecknare i tidskriften The New Yorker, Alan Dunn,\u00a0 hade undrat var v\u00e4rldsstans alla soptunnor hade tagit v\u00e4gen och om det rentav var s\u00e5 att det var utomjordingar som\u00a0 stulit tunnorna.<\/p>\n Det ena gav det andra, och ett tu tre b\u00f6rjade Fermi r\u00e4kna p\u00e5 sannolikheter f\u00f6r liv i Vintergatan (ungef\u00e4r efter\u00a0 den linje som gjorde Frank Drakes ekvation s\u00e5 ber\u00f6md l\u00e5ngt senare) och kom fram till att ET-civilisationer p\u00e5 hugget och kanske i \u00f6verljusfart borde ha bes\u00f6kt oss f\u00f6r l\u00e4nge sen – inte bara en g\u00e5ng utan\u00a0 ofta, ofta.<\/p>\n D\u00e4rmed var “Fermis paradox” formulerad.<\/p>\n En expansiv teknisk rymdcivilisation som v\u00e5r egen kan p\u00e5 n\u00e5gra miljoner \u00e5r – en nullitet j\u00e4mf\u00f6r med Vintergatans \u00e5lder –\u00a0 kolonisera hela v\u00e5r hemgalax, men eftersom det inte finns n\u00e5gra tecken p\u00e5 att s\u00e5 skett s\u00e5 \u00e4r liv d\u00e4r ute ocks\u00e5 extremt s\u00e4llsynt.<\/p>\n I botten d\u00f6ljer sig en kn\u00e4ckfr\u00e5ga, som t\u00e5l att funderas p\u00e5:<\/p>\n Om det objektiva f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6religger f\u00f6r liv p\u00e5 en planet runt en stj\u00e4rna – m\u00e5ste d\u00e5 liv ocks\u00e5 uppst\u00e5 per automatik?<\/p>\n Eric M Jones heter en forskare som g\u00e5tt igenom denna tidiga debatt. P\u00e5 n\u00e4tet finns dokumentationen, bl a hans brevv\u00e4xling med Edward Teller. Ta del av den h\u00e4r.<\/a><\/p>\n Ja, vad h\u00e4nder med\u00a0 Phil Charles, Sydafrika-professorn som “tills vidare sparkats” (se bloggen nr 9) f\u00f6r att han sagt ett och annat of\u00f6rdelaktigt\u00a0 utanf\u00f6r protokollet om det nya radioteleskopprojektet SKA:s placering? Gubbarna i Sydafrikas forskningsr\u00e5d gick i taket och suspenderade professor Charles p\u00e5 direkten, vilket orsakat svallv\u00e5gor bland hans kolleger. Dock inte i Sverige, hall\u00e5 Onsala!!!!<\/p>\n Det senaste jag h\u00f6rt efter att ha fr\u00e5gat p\u00e5 bloggen the e-Astronomer<\/a> \u00e4r\u00a0 att f\u00f6rh\u00f6r med vittnen forts\u00e4tter onsdag 3 mars, och d\u00e4refter v\u00e4ntas ett definitivt\u00a0 beslut n\u00e5gra dagar senare. Professor Charles riskerar att sparkas, varken mer eller mindre.<\/p>\n Sydafrikas ledande politiker \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s mindre glada \u00f6ver den of\u00f6rdelaktiga uppm\u00e4rksamheten, som kanske g\u00f6r att det extremt dyra\u00a0 projektet med radioteleskopet SKA (samlad yta p\u00e5 1 miljon kvadratmeter!) g\u00e5r till huvudkonkurrenterna i Australien i st\u00e4llet. SKA beskrivs som radioastronomi anpassat f\u00f6r det 21:a decenniet.<\/p>\n En forskarduo vid namn Terry Bridges och Duncan Forbes har kommit fram till att var fj\u00e4rde stj\u00e4rnhop i v\u00e5r egen hemmagalax \u00e4r en EG (“Extra Galactical”) och har sitt ursprung i andra galaxer. M\u00e4tningar av stj\u00e4rnhoparnas \u00e5lder och deras inneh\u00e5ll av tyngre grund\u00e4mnen har st\u00e4rkt bevisen f\u00f6r att hoparna \u00e4r en sorts invaderande “stj\u00e4rn-aliens” och sannolikt har skapats i dv\u00e4rggalaxer som slukats av j\u00e4tten gluffgluff,\u00a0 av Vintergatan.<\/p>\n Ja,\u00a0 vi\u00a0 kan v\u00e4l\u00a0 ocks\u00e5 v\u00e4nda p\u00e5 steken? Vintergatan \u00e4r inte att\u00a0 leka med; v\u00e5r hemmagalax \u00e4r ju faktiskt en av de st\u00f6rre entiteterna i v\u00e5rt n\u00e4ra kosmos och \u00e4r rena kannibalen n\u00e4r sm\u00e5 oskyldiga dv\u00e4rggalaxer dyker upp bortom horisonten.<\/p>\n K\u00e4lla: Science Daily <\/a>26.2.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Vad gjorde Paul Dirac i Malm\u00f6? Nobelpristagare och Malm\u00f6 \u00e4r kanske inte som eld och vatten men heller inte som ler och l\u00e5nghalm. Men det har h\u00e4nt att pristagare i alla fall har passerat stan, vilket leder bloggen fram till en av de senaste \u00e5rens absolut mest fascinerande vetenskapsbiografier — Graham Farmelos bok The Strangest… L\u00e4s mer »Nr 12 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1035"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1035"}],"version-history":[{"count":98,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1035\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1366,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1035\/revisions\/1366"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1035"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1035"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1035"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}<\/a>Oppenheimer-operan – n\u00e4r i Sverige?<\/h2>\n
<\/a>Doctor Atomic<\/em>, som operan heter, hade v\u00e4rldspremi\u00e4r i San Francisco 2005, och vi v\u00e4ntar och vi v\u00e4ntar OCH VI V\u00c4NTAR p\u00e5 den skandinaviska prem\u00e4ren. Hittills har\u00a0 denna tv\u00e5aktare visats, f\u00f6rutom d\u00e5 i Saarbr\u00fccken,\u00a0 i Chicago, p\u00e5 Met, i Amsterdam och London – nu borde det vara dags att den s\u00e4tts upp t ex i Malm\u00f6, p\u00e5 norra Europas st\u00f6rsta operascen.<\/p>\nVar finns dom?<\/h2>\n
\n
<\/a><\/dt>\nVad h\u00e4nder med suspenderade astronomen?<\/h2>\n
<\/a>Forskarkolleger till Phil Charles \u00e4r uppr\u00f6rda \u00f6ver hela denna l\u00e5ngdragna\u00a0 historia, inte minst kolleger till honom i Storbritannien har uttalat sitt st\u00f6d\u00a0 och skrivit ins\u00e4ndare i sydafrikanska tidningar.<\/p>\nVintergatan invaderad av EG!<\/h2>\n
<\/a>