{"id":10377,"date":"2011-01-17T20:14:32","date_gmt":"2011-01-17T19:14:32","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=10377"},"modified":"2011-01-18T16:21:36","modified_gmt":"2011-01-18T15:21:36","slug":"nr-14-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/01\/17\/nr-14-2011\/","title":{"rendered":"Nr 14 2011"},"content":{"rendered":"

M81 och M82 p\u00e5 samma WISE-pl\u00e5t<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Stora bj\u00f6rnens galaxsk\u00f6nheter. Foto: NASA\/JPL-Caltech\/UCLA<\/figcaption><\/figure>\n

NASA:s WISE-sond (Wide-Field Infrared Survey Explorer) har tagit en fantastisk bild tycker jag p\u00e5 tvlilinggalaxerna M81 och m82 – p\u00e5 samma pl\u00e5t –\u00a0 i Stora bj\u00f6rnen, ett galaxpar som svepte f\u00f6rbi varandra f\u00f6r ett antal hundra miljoner \u00e5r sen och som f\u00f6rr eller senare kommer att sl\u00e5s samman till en gigantisk galax. Det har ju Newton best\u00e4mt!<\/p>\n

B\u00e4gge galaxerna \u00e4r spiralgalaxer, men M82 \u00f6verst ligger med kanten mot oss. Spiralstrukturen tr\u00e4dde fram 2005 d\u00e5 galaxen kunde studeras i infrar\u00f6tt.<\/p>\n

Visste du att M82 kallades Cigarrgalaxen efter\u00a0 sin form? Nu vet du det, f\u00f6r det skriver NASA p\u00e5 WISE-hemsidan<\/a> d\u00e4r du ocks\u00e5 f\u00e5r f\u00f6rklaring till f\u00e4rgerna. I fjor avlyssnade f \u00f6 Jodrell Bank-astronomer m\u00e4rkliga radiov\u00e5gor fr\u00e5n galaxen, vars natur fortfarande debatteras.<\/p>\n

M81 har alla spiralens klassiska k\u00e4nnetecken.<\/p>\n

I b\u00e4gge systemen f\u00f6rekommer intensiv stj\u00e4rnbildning.<\/p>\n

Nere t v p\u00e5 bilden ligger f\u00f6r \u00f6vrigt en tredje stj\u00e4rnskapande spiralgalaxz, NGC 3077.<\/p>\n

Till trion tros h\u00f6ra sammanlagt ett dussin galaxer, och denna hop \u00e4r den n\u00e4rmaste till v\u00e5r egen lokala galaxhop.<\/p>\n

Avst\u00e5ndet till M81 och M82? Mellan tummen och pekfingret 12 miljoner ljus\u00e5r och avst\u00e5ndet mellan galaxerna runt 150 000 ljus\u00e5r.<\/p>\n

William Blakes m\u00e5n\u00f6 – vilken var den?<\/h2>\n

Vilken “\u00f6” \u00e5syftade 1700-talsf\u00f6rfattaren William Blake med sin bok An Island in the Moon<\/em>? \u00d6n var inget mindre \u00e4n London, vars personlighter vilt gisslades av Blake i detta b\u00e5ngstyriga manus.<\/p>\n

En f\u00f6rn\u00e4mlig \u00f6vers\u00e4ttning av G\u00f6ran Malmqvist – dessutom f\u00f6rsedd med en klok inledning av honom –\u00a0 finns p\u00e5 svenska (En \u00f6 p\u00e5 m\u00e5nen<\/em>, Brombergs, 1979)<\/p>\n

Vilka\u00a0 \u00e4r de n\u00e4rmsta och minsta\u00a0 (k\u00e4nda) galaxerna?<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Minstingen vad vi vet... Foto: Beth Willman\/New York University\/Sloan Digital Sky Survey)<\/figcaption><\/figure>\n

D\u00e5 och d\u00e5 jagar jag minstingarna i universum, och fr\u00e5gan f\u00f6r dagen \u00e4r denna: Vilken \u00e4r den minsta k\u00e4nda galaxen?
\nSvaret \u00e4r Willman 1<\/span>, som ligger 120 000 ljus\u00e5r fr\u00e5n Vintergatan och som best\u00e5r av blott 500 000 stj\u00e4rnor. Tror man.
\nDet var Max Planck-institutets astronom Nicolas F Martin i Heidelberg som h\u00e4rom \u00e5ret anv\u00e4nde sig av Keck II-teleskopet p\u00e5 Mauna Kea, Hawaii, och som kom “Wil 1” p\u00e5 sp\u00e5ret.<\/p>\n

Slutsatsen var uppenbar: Det m\u00e5ste finnas\u00a0 fler sm\u00e5galaxer som Wil 1!<\/p>\n

Och det s\u00e4ger sig sj\u00e4lvt att vi r\u00f6r oss i definitionernas gr\u00e4nsmarker. En liten tanig galax eller en maffix klotformig stj\u00e4rnhop p\u00e5 flykt – vad \u00e4r skillnaden?<\/p>\n

Wil 1 uppt\u00e4cktes 2004.<\/p>\n

Nicolas F Martins namn \u00e4r ocks\u00e5 f\u00f6rknippat med fjor\u00e5rsuppt\u00e4ckten av den till Vintergatan n\u00e4rmast bel\u00e4gna galaxen, en dv\u00e4rggalax i Canis\u00a0 Major bara 42 000 ljus\u00e5r fr\u00e5n Vintergatans centrum och 25 00 ljus\u00e5r fr\u00e5n oss sj\u00e4lva. Galaxen beskrivs av expertisen som en i alla avseenden galaktisk “l\u00e4ttviktare”.<\/p>\n

Hur dog von Scheele?<\/h2>\n

\"\"<\/a>Den en tid i Malm\u00f6 verksamme apotekaren Carl Wilhelm Scheele, en av syrets uppt\u00e4ckare, finns med p\u00e5 en 10-lista \u00f6ver forskare som d\u00f6dats eller\u00a0 skadat<\/a>s av experiment i sina labb.<\/p>\n

von Scheele s\u00e4gs ha drabbats av kvicksilverf\u00f6rgiftning – som Tycho? –\u00a0 och gick bort bara 43 \u00e5r gammal, i K\u00f6ping.<\/p>\n

Det skulle vara kul att veta om von Scheele, som levde \u00e5ren 1742-1786, satt i Kungliga Vetenskapsakademien och som inte kan inte ha varit omedveten om tidens stora astronomiska uppt\u00e4cker (typ Uranus), hade n\u00e5gra kosmiska synpunkter.<\/p>\n

1-\u00e5rsdagen firas med galaxbullar av typ Sb<\/h2>\n

18 januari 2010, f\u00f6r ett \u00e5r sedan, publicerade vi W-bloggen nr 1. Vi firar jubileumsdagen med att ta det v\u00e4\u00e4\u00e4ldigt lugnt med ett glas kall mj\u00f6lk och att f\u00f6r\u00e4ta oss p\u00e5 galaxbullar, som f\u00f6rr kallades kanelbullar.<\/p>\n

En riktig galaxbulle ska ha samma utseende som en klassisk Hubble Sb-galax.\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

M81 och M82 p\u00e5 samma WISE-pl\u00e5t NASA:s WISE-sond (Wide-Field Infrared Survey Explorer) har tagit en fantastisk bild tycker jag p\u00e5 tvlilinggalaxerna M81 och m82 – p\u00e5 samma pl\u00e5t –\u00a0 i Stora bj\u00f6rnen, ett galaxpar som svepte f\u00f6rbi varandra f\u00f6r ett antal hundra miljoner \u00e5r sen och som f\u00f6rr eller senare kommer att sl\u00e5s samman till… L\u00e4s mer »Nr 14 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10377"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=10377"}],"version-history":[{"count":20,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10377\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":10416,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10377\/revisions\/10416"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=10377"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=10377"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=10377"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}