{"id":10461,"date":"2011-01-20T09:00:28","date_gmt":"2011-01-20T08:00:28","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=10461"},"modified":"2011-01-22T08:31:50","modified_gmt":"2011-01-22T07:31:50","slug":"nr-17-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/01\/20\/nr-17-2011\/","title":{"rendered":"Nr 17 2011"},"content":{"rendered":"

L\u00e5gsniff \u00f6ver Rhea<\/h2>\n

Christian Vestergaard meddelar att nya fantastiska n\u00e4rbilder p\u00e5 Saturnus-m\u00e5nen Rhea som p\u00e5 best\u00e4llning (se W-bloggen 239 2010) har dykt upp fr\u00e5n Cassini-sondens senaste l\u00e5gsniff<\/a>. Bilden nedan visar fullm\u00e5nen Rhea, tre andra m\u00e5nar – och Saturnus smala ring. Ett ganska snyggt inflygningspanorama, om man s\u00e4ger s\u00e5!<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Ju n\u00e4rmare Cassini kom m\u00e5nen (allra n\u00e4rmast 11 januari, 69 km), desto finare ytformationer kom fram fr\u00e5n den isiga himlakroppen: m\u00e4rkliga f\u00f6rkastningar och typiska skuggiga nedslagskratrar.\"\"<\/a><\/p>\n

F\u00f6rhoppningarna \u00e4r nu att med hj\u00e4lp av Cassinis bilder och sondens \u00f6vriga instrument med fokus p\u00e5 radio, plasma och partiklar ska Rhea avlockas en massa hemligheter.<\/p>\n

* Hur ofta bombarderas m\u00e5na<\/strong>r d\u00e4rute av meteorider?<\/p>\n

* Vad betyder dessa infallande sm\u00e5kroppar<\/strong> bortom gasplaneten f\u00f6r Saturnus ringsystem, och hur gamla \u00e4r ringarna?<\/p>\n

Rhea-forskarna h\u00e5ller \u00e4ven \u00f6gonen p\u00e5 m\u00e5nens tunna atmosf\u00e4r av syre- och koldioxid liksom samspelet mellan m\u00e5nens och\u00a0 Saturnus magnetosf\u00e4rer.<\/p>\n

Bakom Cassini-projektet st\u00e5r NASA, ESA ch den italienska rymdmyndigheten.<\/p>\n

Credit f\u00f6r Rheabilderna: NASA\/JPL\/Space Science Institute<\/p>\n

\"\"<\/a>\"\"<\/a>\"\"<\/a><\/p>\n

Cassinis n\u00e4sta m\u00e5nm\u00f6te infaller 18 februari, och d\u00e5 st\u00e5r m\u00e5nen Titan p\u00e5 menyn.<\/p>\n

Pinsamt f\u00f6r K\u00f6penhamns universitet – \u00e4ven NBI reagerar<\/h2>\n

\"\"<\/a>Danska P1 uppm\u00e4rksammade i morse skandalen med danska stj\u00e4rnskottet, hj\u00e4rnforskaren Milena Penkowa (W-blogg 234 2010). Universitetets rektor f\u00e5r tydligen sitta kvar, men en expertgrupp p\u00e5 universitetet ska nu g\u00e5 till botten med hela historien. Har den danska forskningens tidigare omslagsflicka nr 1 varit helt fartblind,\u00a0 fuskat med sin forskning –\u00a0 och vad har hon gjort av alla pengar, som universitetet nu delvis tvingats betala tillbaka till en av de anslagsbeviljande fonderna och stiftelserna? \u00c4ven hon sj\u00e4lv har pytsats tillbaka till sina uppdragsgivare n\u00e5gra hundra tusen danska kroner sen hon avgick fr\u00e5n professorstj\u00e4nsten i december.<\/p>\n

58 professorer och andra toppforskare kr\u00e4vde i december “en uvildig unders\u00f8gelse” av saken. Bland dessa undertecknare \u00e5terfanns \u00e4ven fysikprofessorn Benny Lautrup vid NBI,\u00a0 Niels Bohr Institutet. Den unders\u00f6kningen ville f\u00f6rst universitetsledningen – oklokt nog – inte ha, men nu har de akademiska h\u00f6jdarna n\u00e5got tvingats\u00a0 backa och krypa\u00a0 till korset. Riktigt n\u00f6jda blir inte kritikerna f\u00f6rr\u00e4n en av\u00a0 Vetenskapsministeriets helt oberoende unders\u00f6kande\u00a0 grupper, ett av\u00a0 Udvalgene vedr\u00f8rende Videnskabelig Uredelighed,<\/span> granskat aff\u00e4ren.\u00a0 Jag helgarderar f\u00f6r att ett och annat huvud kommer att rulla!<\/p>\n

Till och med Nature<\/em> har uppm\u00e4rksammat skandalen nyligen.<\/p>\n

Det som st\u00e5r p\u00e5 spel \u00e4r varken mer eller mindre \u00e4n universitetets trov\u00e4rdighet. Och n\u00e5nstans d\u00f6ljer sig djup tragik i historien, tror jag,\u00a0 \u00e4ven om Milena Penkowa skickligt slagit tillbaka senaste dagar via massmedierna.<\/p>\n

Bra fr\u00e5gor!<\/h2>\n

\"\"<\/a>Brian Greene, Columbia-professor i fysik skriver om den m\u00f6rka energim och ett\u00a0 allt mer accelererande universum i Internatinal Herald Tribune<\/em> (“Darkness on the edge of the universe”, IHT 19.1) och st\u00e4ller tankev\u00e4ckande fr\u00e5gor, som jag vill formulera s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

* N\u00e4r astronomer i en avl\u00e4gsen framtid <\/strong>bara har ett s\u00e5 gott som helt nerm\u00f6rkat universum att studera, hur kan de d\u00e5 avg\u00f6ra att det funnits stj\u00e4rnor och galaxer?<\/p>\n

* N\u00f6jer de sig med de urgamla ber\u00e4ttelserna<\/strong> fr\u00e5n v\u00e5r “primitiva” tid om att det funnits ett s\u00e5dant universum?<\/p>\n

Solenergi p\u00e5 riktigt<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Logga med ny inneb\u00f6rd...<\/figcaption><\/figure>\n

I Tidningen Nordisk Energi <\/em>kan vi f\u00f6lja de senaste uppdateringarna vad g\u00e4ller k\u00e4rnkraften. Senaste numret nr 6 2010 uttrycker en artikelf\u00f6rfattare en f\u00f6rhoppning om att fusionsenergin – solenergi p\u00e5 riktigt – \u00e4r ett faktum om 30 \u00e5r, vilket kan bli r\u00e4ddaren i n\u00f6den f\u00f6r m\u00e4nskligheten.<\/p>\n

Vid tekniska h\u00f6gskolan i finska Tampere\/Tammerfors utf\u00f6rs en del viktig forskning och testverksamhet p\u00e5 omr\u00e5det.<\/p>\n

Br\u00e4nslet i en fusionsanl\u00e4ggning kommer\u00a0 fr\u00e5n vanligt havsvatten, och restprodukten \u00e4r harml\u00f6st helium.<\/p>\n

Rymdkyss 14 februari<\/h2>\n

Dags f\u00f6r \u00e5rets f\u00f6rsta h\u00e4ftiga rymdm\u00f6te: 14 februari \u00e4r det dags f\u00f6r ett rendezvous, en bl\u00f6t rymdkyss mellan Stardust-NExT Spacecraft och den gamla goda, isiga\u00a0 kometbekantingen Tempel 1<\/a>. P\u00e5 sj\u00e4lvaste Alla Hj\u00e4rtans Dag!<\/p>\n

Rymdsonden har k\u00e5nkat 6 miljarder km under mer \u00e4n tio \u00e5r.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Rymdm\u00f6tet n\u00e4rmar sig. Ill: NASA<\/figcaption><\/figure>\n

M\u00e5let \u00e4r att reda ut hur kometytan f\u00f6r\u00e4ndrats sen f\u00f6rra m\u00f6tet 2005, d\u00e5 Deep Impact-sonden dokumenterade kometen. Under tiden har kometen hunnit med tv\u00e5 solvarv.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

L\u00e5gsniff \u00f6ver Rhea Christian Vestergaard meddelar att nya fantastiska n\u00e4rbilder p\u00e5 Saturnus-m\u00e5nen Rhea som p\u00e5 best\u00e4llning (se W-bloggen 239 2010) har dykt upp fr\u00e5n Cassini-sondens senaste l\u00e5gsniff. Bilden nedan visar fullm\u00e5nen Rhea, tre andra m\u00e5nar – och Saturnus smala ring. Ett ganska snyggt inflygningspanorama, om man s\u00e4ger s\u00e5! Ju n\u00e4rmare Cassini kom m\u00e5nen (allra n\u00e4rmast… L\u00e4s mer »Nr 17 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10461"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=10461"}],"version-history":[{"count":25,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10461\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":10492,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10461\/revisions\/10492"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=10461"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=10461"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=10461"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}