{"id":10500,"date":"2011-01-21T20:53:19","date_gmt":"2011-01-21T19:53:19","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=10500"},"modified":"2011-01-21T20:55:39","modified_gmt":"2011-01-21T19:55:39","slug":"nr-18-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/01\/21\/nr-18-2011\/","title":{"rendered":"Nr 18 2011"},"content":{"rendered":"

Betelgeuse offer f\u00f6r nyhetstorka<\/h2>\n
\"\"<\/a>Australien har drabbats av \u00f6versv\u00e4mningar, vilket inte hindrar att det r\u00e5der nyhetstorka down under\u00a0 – det \u00e4r fr\u00e5n Australien uppgiften kommer att n\u00e4sta \u00e5r, det \u00f6desdigra maya\u00e5ret 2012, kommer Betelgeuse att explodera som en supernova och ge oss tv\u00e5 solar p\u00e5 himlavalvet. Ungef\u00e4r som p\u00e5 Luke Skywalkers hemplanet i Stj\u00e4rnornas krig<\/em>-filmerna. Huh!<\/div>\n
W-bloggskonsumenten Bertil Falk fick tag i uppgiften via Huffington Posts <\/em>hemsida, och nu f\u00f6rs\u00f6ker fackastronomer s\u00e5 gott det g\u00e5r gjuta olja p\u00e5 v\u00e5gorna.<\/div>\n
Att Betelgeuse har kvaliteter som en “presupernova” \u00e4r det nog ingen som f\u00f6rnekar, men sm\u00e4llen l\u00e4r dr\u00f6ja alltifr\u00e5n n\u00e5gra tiotusentals \u00e5r till\u00a0 n\u00e5gra miljoner \u00e5r. Jag erinrar mig n\u00e4r mina kolleger p\u00e5 Expressen<\/em> h\u00e4rom \u00e5ret gick ut och lovade: I kv\u00e4ll sm\u00e4ller Eta Carinae. Fullt s\u00e5 enkelt \u00e4r det inte, \u00e4ven i fall stj\u00e4rnorna lever farligt.<\/div>\n
Betelgeuse, denna r\u00f6da j\u00e4tte i Orion – ett av vinterhalv\u00e5rets vackraste objekt – ligger 640 ljus\u00e5r bort och i stj\u00e4rnans d\u00f6dsryckningar spr\u00e4tter den ut materia. Dessutom minskar j\u00e4tten\u00a0 i diameter. Den bubblar st\u00e4ndigt och j\u00e4mt.<\/div>\n
Fackastronomerna h\u00e5ller hela tiden \u00f6gonen p\u00e5 Orions r\u00f6da juvel, och \u00e4ven om stj\u00e4rnan small f\u00f6r 640 \u00e5r sen och t\u00e4nder till i kv\u00e4ll, \u00e4r det ingen risk f\u00f6r oss. Betelgeuse blir enormt ljusstark som supernova, absolut,\u00a0 men den farliga str\u00e5lningen tunnas\u00a0 ut \u00f6ver det stora avst\u00e5ndet.<\/div>\n
Sov vidare!\"\"<\/a><\/div>\n

Fotocredit f\u00f6r bildtrion ovan: ESO, P.Kervella, Digitized Sky Survey 2 and A. Fujii. Det var ESO som s\u00e4krade den fantastiska h\u00f6gerbilden med sin adaptiva\u00a0 instrumentering kallad NACO\u00a0 p\u00e5 Chile-observatoriets Very Large Telescope. Vi vet faktiskt ganska v\u00e4l vad som h\u00e4nder p\u00e5 och omkring Betelgeuse.<\/p>\n

N\u00e5gra fakta om Betelgeuse:<\/strong><\/span><\/p>\n

* Variabel: SR c<\/p>\n

* Spektrum: M<\/p>\n

* Yttemp: 3500 K<\/p>\n

* Avst\u00e5nd: 643 ljus\u00e5r plus\/minus 146<\/p>\n

* Storlek: Ca 1000 ggr solens.<\/p>\n

* App magnitud: 0,3 – 1,2<\/p>\n

* Abs magnitud: – 6,05<\/p>\n

* \u00c5lder: Drygt 8 miljoner \u00e5r.<\/p>\n

Christine Jones hedersmedlem i RAS<\/h2>\n
\"\"<\/a>Britternas RAS som i Royal Astronomical Society delar ut en hel del guldmedaljer och\u00a0 liknande krafs, men finast av allt \u00e4r v\u00e4l \u00e4nd\u00e5 att upph\u00f6jas till hedersmedlem – Honorary Fellow – av detta f\u00f6rn\u00e4ma s\u00e4llskap fr\u00e5n 1820? \u00c4ran har nu drabbat astronomidoktorn Christine Jones – bilden t v – vid\u00a0 Harvard-Smithsonian Center for Astrophysics.<\/div>\n
\n
Christine\u00a0 Jones f\u00f6rekommer med j\u00e4mna mellanrum i det astronomiska och astrofysiska nyhetsfl\u00f6det. Senast i fjor h\u00f6stas\u00a0 f\u00f6rknippade vi hennes namn med uppt\u00e4ckten av ett svart h\u00e5l med en massa fem ggr solens,\u00a0 efter supernovan SN1979C.<\/div>\n
Jones intresse f\u00f6r astronomi b\u00f6rjade redan n\u00e4r hon var liten och fick \u00f6gonen p\u00e5 den ljusstarka Echo-satelliten. D\u00e5 sa det bara – klick!?!<\/div>\n

\u00c4ven den brasilianska astronomiprofssorn Beatriz Barbuy, knuten till universitetet i Sao Paulo, har blivit hedersmedlem liksom den tjeckiske astronomen professor Jan Palous.<\/p>\n<\/div>\n

Barbuy har jag haft anledning att en g\u00e5ng tidigare komma in p\u00e5 (W-blogg nr 15 2010) , och det var n\u00e4r hon av ett visst sminkf\u00f6retag i samarbete med FN-organet UNESCO 2009 fick\u00a0 L\u00b4Oreal-Unescos pris \u201dFor Women in Science Award\u201d.<\/div>\n

Vackra bubblor!<\/h2>\n

Galaxy Zoo meddelar i dag att deras projekt kallat The Milky Way Project<\/a>, som verkat i drygt en m\u00e5nad, redan hittat massor av material som bygger p\u00e5 nedtankade data fr\u00e5n infrar\u00f6dsonden Spitzer Space Telescope. 116 000 bilder har klassifiserats\u00a0 och medborgarastronomerna har identifierat drygt 5000 nya bubblor – 10 ggr fler \u00e4n g\u00e4llande katalog.<\/p>\n

Dessa bubblor\/bubbles \u00e4r f\u00f6rstadier till stj\u00e4rnbildningar i Vintergatan, och hur en av de nyfunna bubblorna\u00a0 kan se ut kan vi se h\u00e4r:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Om projektet kan du l\u00e4sa bl a p\u00e5 W-bloggen nr 224 2010.<\/p>\n

Galaxy Zoo \u00e4r verkligen p\u00e5 hugget och flaggar dessutom i dag f\u00f6r ett helt nytt, sp\u00e4nnande projekt 2011, jakten\u00a0 efter “ancient texts” med astronomiskt inneh\u00e5ll. Jag \u00e5terkommer till detta!<\/p>\n

Minsta nedslagskratern p\u00e5 jorden?<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Rymdsten fr\u00e5n Haviland.<\/figcaption><\/figure>\n

Jag\u00a0 har blivit besatt av id\u00e9n att rota i sm\u00e5 astronomiska fenomen, pyttesakerna,\u00a0 och har tidigare p\u00e5 W-bloggen avrapporterat om en del fynd vad g\u00e4ller sm\u00e5 stj\u00e4rnor och sm\u00e5 galaxer (kolla Thomas Karlssons kommentar ovan t h). Nu undrar jag:<\/p>\n

Vilken \u00e4r den minsta, identifierade nedslagskratern p\u00e5 jordklotet?<\/p>\n

Kanadickerna = University of New Brunswick har en Earth Impact Database<\/a>, och d\u00e4r hittade jag fram till Haviland-kratern som \u00e4r cirka 15 meter i diameter. Denna kraterrest, ocks\u00e5 kallad Brenham-kratern,\u00a0 ligger i Kansas, Kiowa County,\u00a0 USA, och bed\u00f6ms\u00a0 enligt vissa n\u00e4tuppgifter vara runt 1000 \u00e5r gammal. \u00c4ven 20 000 \u00e5r figurerar.<\/p>\n

Utgr\u00e4varna har hittills s\u00e4krat drygt 7 000 kg meteoritmaterial huvudsakligen best\u00e5ende av sten och j\u00e4rn. Bilden nedan \u00e4r fr\u00e5n databasen och visar en utgr\u00e4vning p\u00e5 1930-talet av den legendariske Clyde Fischer och en av hans assistenter.\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Betelgeuse offer f\u00f6r nyhetstorka Australien har drabbats av \u00f6versv\u00e4mningar, vilket inte hindrar att det r\u00e5der nyhetstorka down under\u00a0 – det \u00e4r fr\u00e5n Australien uppgiften kommer att n\u00e4sta \u00e5r, det \u00f6desdigra maya\u00e5ret 2012, kommer Betelgeuse att explodera som en supernova och ge oss tv\u00e5 solar p\u00e5 himlavalvet. Ungef\u00e4r som p\u00e5 Luke Skywalkers hemplanet i Stj\u00e4rnornas krig-filmerna.… L\u00e4s mer »Nr 18 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10500"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=10500"}],"version-history":[{"count":23,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10500\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":10532,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10500\/revisions\/10532"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=10500"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=10500"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=10500"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}