{"id":10653,"date":"2011-01-27T22:20:47","date_gmt":"2011-01-27T21:20:47","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=10653"},"modified":"2011-01-29T10:28:45","modified_gmt":"2011-01-29T09:28:45","slug":"nr-22-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/01\/27\/nr-22-2011\/","title":{"rendered":"Nr 22 2011"},"content":{"rendered":"

Vad h\u00e4nde p\u00e5 Jupiter?<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Asteroidbilder i infrar\u00f6tt fr\u00e5n Keck p\u00e5 Hawaii.Fotocredit: NASA\/IRTF\/JPL-Caltech\/University of Oxford<\/figcaption><\/figure>\n

Nu vet vi vad som h\u00e4nde p\u00e5 v\u00e5r gasj\u00e4tte Jupiter 19 juli 2009: Att planeten tr\u00e4ffades av en stor asteroid. Teorin om en kometsm\u00e4ll har\u00a0 avf\u00f6rts fr\u00e5n dagordningen; brottsplatsunders\u00f6karna har lagt sitt pussel och bitarna i form<\/a> av de gasmoln och de nedslagsrester som man kunnat identifiera bl a i det infrar\u00f6da\u00a0 pekar p\u00e5 just en st\u00f6rre fast himlakropp av “Titanic proportions”. Bl a Hubble-teleskopet har varit inkopplat p\u00e5 uppf\u00f6ljningsarbetet och \u00e4ven\u00a0 HST visar p\u00e5 stora skillnader mellan denna krasch och den klassiska\u00a0 komettr\u00e4ffen 1994 mellan Jupiter och kometen\u00a0 Shoemaker-Levy 9.<\/p>\n

\n

Den australiske amat\u00f6rastronomen Anthony Wesley uppt\u00e4ckte vad som var p\u00e5 g\u00e5ng 2009, och han larmade omedelbart sina v\u00e4nner bland yrkessastronomerna. Som slutade s\u00f6la och snabbt kom p\u00e5 f\u00f6tter och riktade in sina j\u00e4tteteleskop i Chile och p\u00e5 Hawaii mot Jupiter.<\/p>\n

Resultat av asteroidkraschen:<\/p>\n

* Impacten v\u00e4rmde upp Jupiters l\u00e4gre stratosf\u00e5r <\/strong>med 3-4 K p\u00e5 en h\u00f6jd av 42 km ovan molntopparna.<\/p>\n

*\u00a0 Explosionen l\u00e4gre ner <\/strong>motsvarade energier typ 5 h\u00b4gitaon TNT.<\/p>\n

* I rekylen fr\u00e5n tr\u00e4ffen upp i Jupiteratmosf\u00e4ren<\/strong> ingick bl a ammoniakmolekyler men ocks\u00e5 andra kolv\u00e4ten, kisel m m. Inga vattenmoleykyler noterades, vilket <anses\u00a0 motbevisa just komettoeirn.<\/p>\n

* Diametern p\u00e5 himlakroppen som st\u00f6rtade p\u00e5 Jupiter<\/strong> bed\u00f6ms ha varit 200-500 m med en medeldensitet p\u00e5 2.5 g\/cm3.<\/p>\n

Forskarna med JPL-astronomen G S Orton i spetsen har nu rapporterat sina fynd i tidskriften Icarus.<\/em><\/p>\n

Och stormen p\u00e5 Saturnus…<\/strong><\/h2>\n

…\u00a0 anses nu ha en storlek p\u00e5 tio jorddiametrar.
\n<\/em><\/p>\n

Tidig sf p\u00e5 s<\/strong>venskf<\/strong>inska<\/h2>\n

\"\"<\/a>Bertil Falk, gammal\u00a0 kollega fr\u00e5n den massmediala v\u00e4rlden, forts\u00e4tter att att gr\u00e4va fram tidig\u00a0 svenskspr\u00e5kig science fiction. Senast har han sprungit p\u00e5 en novell fr\u00e5n 1803, kallad “En dr\u00f6m”, publicerad i \u00c5bo Tidning<\/em> och sannolikt f\u00f6rfattad av Gabriel Israel Hartman:<\/p>\n

– Den finl\u00e4ndske filosofen Hartman var d\u00e5 tidningens redakt\u00f6r, ber\u00e4ttar Bertil.<\/p>\n

N\u00e5gra citat ur novellen, bara f\u00f6r att W-bloggens l\u00e4sare ska f\u00e5 grepp om t\u00e4nk och tanke om framtiden den g\u00e5ngen:<\/p>\n

“Man skref \u00e5r 1899. Jag befann mig uti Paris.<\/strong> En h\u00e4ndelse f\u00f6rde mig till Nationalinstitutet: der ledam\u00f6terna af den Physiska klassen woro sysselsatte med mikroskopiska r\u00f6n. Man emottog mig med w\u00e4nlighet, och tycktes finna n\u00f6je uti, att tillfredst\u00e4lla min nyfikenhet, som fann ett o\u00e4ndeligt antal f\u00f6rem\u00e5l. Willr\u00e5dig, om hwad jag borde beg\u00e4ra upplysning, bad jag att blott f\u00e5 de det som f\u00f6r h\u00e4nder haves. Man wisade mig mikroskoper af fullrigt slipade klara demanter, som hade en f\u00f6rundransw\u00e4rd werkan att f\u00f6rstora objekterna. Genom sammans\u00e4ttning af flera s\u00e5dana glas af klaraste demanter och dertill applicerade reflexionspeglar, hade man \u00e5stadkommit mikroskoper af h\u00f6gsta fullkomlighet.<\/p>\n

– – –<\/p>\n

Min boning war nu ofanteligen stor, och rymden,<\/strong> hwart hon r\u00f6rdes, war en o\u00e4ndelighet..<\/p>\n

– – –<\/p>\n

Wettenskaperna woro p\u00e5 de flesta orter uti ett <\/strong>blomstrande tillst\u00e5nd. Akademier, skolor, kloster, kyrkor och l\u00e4rda s\u00e4llskaper funnos \u00f6fwerallt. Genom tjenlig uppfostran kom jag, som af naturen war beg\u00e5fwad med god urskiljning, till anseende i den l\u00e4rda werlden. Jag lefde till 320 \u00e5rs \u00e5lder, s\u00e5g mina barnbarns barn, och afsomande, m\u00e4tt af \u00e5lder, omgifwen af ett talrikt s\u00e4llskap af mina afkomlingar. Jag vaknade nu ifr\u00e5n min dwala, och fann med f\u00f6rundran, att denna min l\u00e5ngsamma wandring ej p\u00e5g\u00e5tt mer \u00e4n ett \u00f6gnablick.<\/p>\n

– – –<\/p>\n

W\u00e5ra teleskoper hafwa i lika grad blifwit f\u00f6rb\u00e4ttrade<\/strong>, som mikroskoperna. Men sedan Herschells tid har man fortfarit att bringa dem till st\u00f6rre fullkomlighet. Det man f\u00f6r 100 \u00e5r sedan f\u00f6rmodade, har nu fulleligen bekr\u00e4ftat sig. Wi skall nu tydligen f\u00e5 se, att icke allenast hwar synlig fixstjerna \u00e4r ett s\u00e4rskildt solsystem, utan ock att hela mj\u00f6lkw\u00e4gen p\u00e5 himmelene best\u00e5r af idel s\u00e5dana. Wi skall f\u00e5 se hwarje stjerna deri omgifwen af sina planeter och deras drabanter.”<\/p>\n

Var fick en s\u00e5dan t\u00e4nkare som Hartman sin inspiration ifr\u00e5n? Det \u00e4r jag nyfiken p\u00e5.<\/p>\n

Producenten av Den o\u00e4ndliga historien ur tiden<\/h2>\n

\"\"<\/a>Den store tyske filmproducenten Bernd Eischiger har avlidit, 61 \u00e5r gammal.\u00a0 Borta i Hollywood.<\/p>\n

Eischiger\u00a0 gav oss bl a en lysande\u00a0 fantasyfilm som filmatiseringen av Michael Endes roman Den o\u00e4ndliga historien\/Die undendliche Geschichte<\/em>, men ocks\u00e5 filmer som Elementarpartiklar<\/em>,\u00a0 Hitlerfilmen Underg\u00e5ngen<\/em>, filmatiseringen av Umberto Ecos Rosens namn<\/em> m fl.<\/p>\n<\/div>\n

Vad \u00e4r tid?<\/h2>\n

\"\"<\/a>Ibland blir man bara s\u00e5\u00e5\u00e5 perplex f\u00f6r att inte s\u00e4ga konsternerad.<\/p>\n

Av fenomenet tid, t ex.<\/p>\n

Jag k\u00e4nde p\u00e5 sin tid den danske tons\u00e4ttaren Niels W Gades sonson Johannes W Gade, och han sa som det sj\u00e4lvklaraste i v\u00e4rlden:<\/p>\n

– Min farfars violinl\u00e4rare var ju b\u00e4ste v\u00e4n med Mozart.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Vad h\u00e4nde p\u00e5 Jupiter? Nu vet vi vad som h\u00e4nde p\u00e5 v\u00e5r gasj\u00e4tte Jupiter 19 juli 2009: Att planeten tr\u00e4ffades av en stor asteroid. Teorin om en kometsm\u00e4ll har\u00a0 avf\u00f6rts fr\u00e5n dagordningen; brottsplatsunders\u00f6karna har lagt sitt pussel och bitarna i form av de gasmoln och de nedslagsrester som man kunnat identifiera bl a i det… L\u00e4s mer »Nr 22 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10653"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=10653"}],"version-history":[{"count":28,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10653\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":10682,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10653\/revisions\/10682"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=10653"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=10653"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=10653"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}