{"id":1080,"date":"2010-03-06T11:14:42","date_gmt":"2010-03-06T10:14:42","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=1080"},"modified":"2010-03-06T16:58:05","modified_gmt":"2010-03-06T15:58:05","slug":"nr-14-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/03\/06\/nr-14-2010\/","title":{"rendered":"Nr 14 2010"},"content":{"rendered":"

Inte ens astronomer lever\u00a0 f\u00f6r evigt<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Newtons magnifika grav i Westminster Abbey.<\/figcaption><\/figure>\n

Urs\u00e4kta det morbida anslaget, men vi var n\u00e5gra stycken som kom att diskutera sjukdomar och d\u00f6d bland naturvetare. Inte ens astronomer eller fysiker har evigt liv. De m\u00e5 ha famnat 13,7 miljarder \u00e5r tillbaka i tiden och 13,7 miljarder ljus\u00e5r ut i kosmos – n\u00e5n evighetsfil finns \u00e4nd\u00e5 inte.\u00a0 Hur har de g\u00e5tt ur tiden? H\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra exempel p\u00e5 vad vi vet och inte vet:<\/p>\n

* Tycho Brahe.<\/strong> Sk\u00e5nsk novauppt\u00e4ckare.\u00a0 Kvicksilverm\u00f6rdad?<\/p>\n

* Galileo Galilei<\/strong>. Gillade teleskopi. Ok\u00e4nd d\u00f6dsorsak. \u00c5lderdom?<\/p>\n

* Isaac Newton.<\/strong> “Uppfann” gravitationen. Sannolik \u00f6verdos av kvicksilver i kombination med njursvikt och problem med\u00a0 urinbl\u00e5sa.<\/p>\n

* Alexander v Humboldt. <\/strong>Allvetare. Stroke med en cocktail av f\u00f6ljdsjukdomar.<\/p>\n

* George Ellery Hale.<\/strong> Teleskop- och observatoriebyggare. Hj\u00e4rtattack.<\/p>\n

* Boris Petrovitj Gerassimovitj.<\/strong> Chef f\u00f6r Polkovo Observatoriet. Avr\u00e4ttad.<\/p>\n

* Edwin Hubble. <\/strong>Uppt\u00e4ckte universums expansion. Hj\u00e4rnbl\u00f6dning<\/p>\n

* Albert Einstein. <\/strong>Relativt geni.\u00a0 Bl\u00f6dning i f\u00f6rkalkad aorta.<\/p>\n

* Knut Lundmark.<\/strong> Polyhistor. Lunginflammation<\/p>\n

* Fred Hoyle.<\/strong> Astroteoretiker och sf-f\u00f6rfattare. D\u00f6dsorsaken aldrig n\u00e4mnd.<\/p>\n

* Richard Feynman. <\/strong>Nobelpristagare. Cancer.<\/p>\n

* Eugene Shoemaker. <\/strong>Astronom, geolog, kometuppt\u00e4ckare. D\u00f6d i bilolycka.<\/p>\n

\"\"<\/a>Bloggens “husmedicinare” Carl-Olof B\u00f6rjeson menar att det \u00e4r ett sv\u00e5rt omr\u00e5de det h\u00e4r, speciellt som n\u00e5gra av namnen gick bort f\u00f6r hundratals \u00e5r sedan.<\/p>\n

– Endast ett s\u00e4kerst\u00e4llt fall av cancer blad 11 d\u00f6dsfall m\u00e5ste vara under genomsnittet. Men d\u00e5 ska man komma ih\u00e5g att f\u00f6r n\u00e5gra sekler sedan levde folk kortare liv; cancer \u00e4r statistiskt en \u00e5lderssjukdom.<\/p>\n

– Boris Petrovitj Gerassimovitj, som avr\u00e4ttades, skulle ju kunna ha d\u00f6tt i cancer om han f\u00e5tt leva, om man s\u00e4ger s\u00e5.<\/p>\n

– Stroke, hj\u00e4rtattack, f\u00f6rkalkad aorta och hj\u00e4rnbl\u00f6dning \u00e4r alla effekter av kollaps i hj\u00e4rta-k\u00e4rlsystemet. Det har sl\u00e4ckt m\u00e5nga liv, men \u00e5tminstone i v\u00e4stv\u00e4rlden sjunker d\u00f6dstalen i hj\u00e4rta-k\u00e4rlsjukdomar.<\/p>\n

Carl-Olof ( ja, han \u00c4R g\u00f6teborgare!) avslutar med en variant p\u00e5 en gammal favorit:<\/p>\n

– Amanuensen p\u00e5 observatoriet \u00e4r d\u00f6d.<\/strong><\/p>\n

\u00ad – Jas\u00e5, vad dog han av?<\/strong><\/p>\n

\u00ad – Det vet jag inte, men jag tror inte det var n\u00e5got allvarligt.<\/strong><\/p>\n

Men h\u00e4r lever Mars!<\/h2>\n

H\u00e4dang\u00e5ngna MARS (= ungdomsinriktade Malm\u00f6 Astronomi- och Rymdfartss\u00e4llskap)\u00a0 i rikets tredje stad var en sak, men The Mars Society <\/a>i USA \u00e4r en helt annan. Detta synnerligen aktiva s\u00e4llskap har en driftig ordf\u00f6rande i forskaren och entusiasten Robin Zubrin, som ofta syns i diverse tidskrifter (senast i Space News<\/em> har jag f\u00f6rst\u00e5tt)\u00a0 och i debatter (n\u00e4rmast 15.3, Hayden Planetarium i New York City) om Nasas och rymdnationen USA:s planet\u00e4ra m\u00e5l.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Mars-s\u00e4llskapets logga<\/figcaption><\/figure>\n

Att det \u00e4r utforskningen av <\/span>och bemannade rymdf\u00e4rder till<\/span> den r\u00f6da planeten det ytterst handlar om f\u00f6r The Mars Society, \u00e4r en sj\u00e4lvklarhet.<\/p>\n

J\u00e4nkarna \u00e4lskar att ha conventions, s\u00e5 ocks\u00e5 detta s\u00e4llskap vars trettonde storm\u00f6te \u00e4ger rum i Dayton, Ohio, n\u00e5gra dagar i augusti. P\u00e5 plats \u00e4r d\u00e5 ett 100-tal Mars-experter.<\/p>\n

Det amerikanka Mars-s\u00e4llskapet\u00a0 har bort\u00e5t 8000 medlemmar i dag, varav n\u00e5gra \u00e4r svenskar och danskar. Jag \u00e4r nyfiken varf\u00f6r vi svenskar \u00e4r engagerade – \u00e4r det forskare som enrollerat sig eller r\u00f6r det sig om Mars-entusiaster i st\u00f6rsta allm\u00e4nhet? Vet du?<\/p>\n

I USA verkar \u00e4ven en Humans to Mars-<\/a>organisation, en p\u00e5tryckargrupp som just nu jagar underskrifter till ett upprop p\u00e5 temat “President Obama – Set the course for Mars”.<\/p>\n

Fantastiska Orion<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Fladdermusen p\u00e5 n\u00e4ra h\u00e5ll. Foto: ESO<\/figcaption><\/figure>\n

Orion var den f\u00f6rsta stj\u00e4rnbild jag som grabb l\u00e4rde mig hitta p\u00e5 himlavalvet – Karlavagnen kom som god fyra-femma samma kv\u00e4ll – och sen dess \u00e4r och f\u00f6rblir Orion min favoritkonstellation. Den uppfattningen om Orion delar jag med miljoner andra stj\u00e4rnsk\u00e5dande jordbor, och intresset minskar inte direkt f\u00f6r att ESO\u00a0 senast riktat kikare med vidvinkelkamera i Chile mot en ganska ok\u00e4nd del av stj\u00e4rnbilden d\u00e4r vi hittar nebulosan The Bat, “Fladdermusen”, NGC 1788.<\/p>\n

– Den kosmiska fladdermusen \u00e4r en \u00f6 av stj\u00e4rnor i vardande i Orions utkanter. \u00c4ven om detta sp\u00f6klika moln ligger relativt l\u00e5ngt fr\u00e5n Orions ljusa stj\u00e4rnor, k\u00e4nner det \u00e4nd\u00e5 av deras kraftfulla vindar och starka sken, noteras i ett mess fr\u00e5n ESO:s Robert Cumming.<\/p>\n

Samtliga stj\u00e4rnor i omr\u00e5det \u00e4r mycket unga, med en snitt\u00e5lder p\u00e5 bara en miljon \u00e5r – “ingenting” i det kosmiska perspektivet.<\/p>\n

Alla fakta finner du h\u00e4r hos svenska ESO<\/a>, och gl\u00f6m inte zooma in nebulosan – en h\u00e4pnadsv\u00e4ckande resa<\/a> in i Orion garanteras. Hur g\u00e5r det till?<\/p>\n

Orion har alltid varit en prestigeladdad konstellation. Att fransm\u00e4nnen och deras allierade under de framg\u00e5ngsrika krigen sekelskiftet\u00a0 kring 1800 ville d\u00f6pa om Orion till Napoleon och att en och annan engelsman kom med motf\u00f6rslaget Nelson, tillh\u00f6r astronomihistoriens trivia.<\/p>\n

Knut Lundmark “uppfann” supernovorna – men tvekade \u00e4nd\u00e5…<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Professorn funderar. Foto: Lunds Observatorium<\/figcaption><\/figure>\n

Den tyske astronomen och astronomihistorikern Hilmar Duerbeck<\/a> har skrivit m\u00e4ngder av intressanta uppsatser de senaste \u00e5ren, som ber\u00f6r inte minst v\u00e5r s\u00e4llskaps grundare, den store pionj\u00e4ren Knut Lundmark (1889-1958).\u00a0 Lundmark var tidigt p\u00e5 banan n\u00e4r det g\u00e4ller novor och ins\u00e5g tidigt att om Andromedanebulosan var en galax som v\u00e5r egen, s\u00e5 m\u00e5ste ju\u00a0 ocks\u00e5 novan S And 1885 (som n\u00e5dde magnituden 6-7) – om den nu inte l\u00e5g framf\u00f6r Andromedasystemet, i samma synlinje\u00a0 – varit n\u00e5got alldeles exceptionellt.<\/p>\n

S\u00e5 sm\u00e5ningom f\u00f6ll ju polletterna p\u00e5 r\u00e4tt plats – att det \u00e4r en artskillnad, inte gradskillnad,\u00a0 mellan vanliga novor och dessa kataklysmiska explosioner – och Duerbeck har utrett supernovabegreppets uppkomst. De stora sm\u00e4llarna i de andra vintergatorna fick namn som giant novae, upper class nove, exceptional novae, Hauptnovae p\u00e5 tyska, ja, k\u00e4rt barn har m\u00e5nga namn, men 1933 spikade Lundmark begreppet supernova – och tack tack vare skickligt fotarbete av Walter Baade och Fritz Zwicky i de internationella kretsarna slog begreppet igenom.<\/p>\n

Det d\u00e4r astrosociologiska med “upper-class”-novor intresserar mig, f\u00f6r det betyder ju att det \u00e4ven b\u00f6r ha funnits “middle-class novae” och “lower-class novae”, vilket det ocks\u00e5 gjorde en tid. Lundmark var med hela tiden i denna diskussion, men p\u00e5 30-talet lossnade det p\u00e5 allvar och supernovorna blev ett fastslaget begrepp.<\/p>\n

Desto m\u00e4rkligare d\u00e5 att signaturen K.L. i en notis i v\u00e5r \u00e5rsbok Cassiopeia <\/em>1940 menar “att de enormt ljusstarka exploderande stj\u00e4rnor, som uppn\u00e5 en alldeles oerh\u00f6rd ljusstyrka vid sina explosioner, och som med ett mindre lyckligt namn ben\u00e4mnas supernovae<\/em>, men vilka man \u00e4ven kunde kalla \u00f6verexplosionssolar<\/em>“.<\/p>\n

F\u00e5r n\u00e5gon ekvationen att g\u00e5 ihop?<\/p>\n

N\u00e4r ska f\u00f6rresten Vintergatan uppleva n\u00e4sta supernova? 1604 var senast (vad vi vet). N\u00e5n g\u00e5ng n\u00e4r jag ska ut med min f\u00e4ltkikare p\u00e5 10×50 hoppas jag P Cygni vaknar till liv p\u00e5 allvar. Stj\u00e4rnan ligger i dag p\u00e5 4.8 app magn – som supernova b\u00f6r v\u00e4l P Cygni blir lika ljusstark som fullm\u00e5nen? Minst.<\/p>\n

Ett PS till Lundmark<\/h2>\n

Knut Lundmarks akademiske l\u00e4rare Karl Bohlin i Uppsala kom fram till att Andromedanebulosan hade en parallax p\u00e5 0,17 b\u00e5gsekunder och l\u00e5g p\u00e5 19 ljus\u00e5rs avst\u00e5nd, “mindre \u00e4n till och med de flesta stj\u00e4rnornas”. Bohlin levde \u00e4nda fram till\u00a0 1939, fick uppleva genombrottet b\u00e5de f\u00f6r galaxer, supernovor och uppt\u00e4ckten av universums expansion. Hans astronomiska v\u00e4rldsbild krossades i sm\u00e5smulor. Hur tog han alla dessa “sm\u00e4llar?<\/p>\n

Schmidt hedras med ett rum<\/h2>\n

Klenod: P\u00e5 Hamburger Sternwarte finns ett litet rum \u00e4gnat \u00e5t en av astronomins optiska giganter: handikappde Bernhard Schmidt (1879-1935), den estniske teleskopuppfinnaren som gett oss det geniala Schmidt-teleskopet med dess korrektionslins.<\/p>\n

Bernhard Schmidt kom til Hamburg 1916 och fick arbeta d\u00e4r, vad jag f\u00f6rst\u00e5r, under v\u00e4ldigt fria “otyska” former.<\/p>\n

Om Bernhard Schmidt skrev den estniske f\u00f6rfattaren Jaan Kross romanen Motvindsskeppet<\/em>, som kom p\u00e5 svenska 1997.<\/p>\n

Teleskop som smitth\u00e4rd<\/h2>\n

\"\"<\/a>S\u00e5 h\u00e4r i diverse v\u00e5rliga f\u00f6rkylnings- och flunsatider s\u00e5 gl\u00f6m inte vad den amerikanke k\u00e5s\u00f6ren och filmsk\u00e5disen Robert Benchley en g\u00e5ng skrev aprop\u00e5 smitth\u00e4rdar och bacillskr\u00e4ck:<\/p>\n

– Gl\u00f6m inte torka av okularet, f\u00f6r man vet inte vem som tittat genom teleskopet tidigare.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Inte ens astronomer lever\u00a0 f\u00f6r evigt Urs\u00e4kta det morbida anslaget, men vi var n\u00e5gra stycken som kom att diskutera sjukdomar och d\u00f6d bland naturvetare. Inte ens astronomer eller fysiker har evigt liv. De m\u00e5 ha famnat 13,7 miljarder \u00e5r tillbaka i tiden och 13,7 miljarder ljus\u00e5r ut i kosmos – n\u00e5n evighetsfil finns \u00e4nd\u00e5 inte.\u00a0… L\u00e4s mer »Nr 14 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1080"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1080"}],"version-history":[{"count":79,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1080\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1567,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1080\/revisions\/1567"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1080"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1080"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1080"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}