{"id":10800,"date":"2011-02-03T15:13:41","date_gmt":"2011-02-03T14:13:41","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=10800"},"modified":"2011-02-03T16:52:09","modified_gmt":"2011-02-03T15:52:09","slug":"nr-27-2011-2","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/02\/03\/nr-27-2011-2\/","title":{"rendered":"Nr 28 2011"},"content":{"rendered":"

<\/span><\/p>\n

\n
\n

\u00d6gongodis f\u00f6r finsmakarna bland oss<\/h2>\n

Lars Olefeldt,<\/strong> en av W-bloggens flitiga medhj\u00e4lpare, tipsar om en sajt som visar… ja, vad tror du\u00a0 bilden f\u00f6rest\u00e4ller<\/a>? L\u00f6vverk? Blodk\u00e4rl? Alger? Tigerskinn?<\/p>\n

R\u00e4tt svar: Fjorden Eyjafjorour p\u00e5 Islands norra kust.<\/p>\n

Sajten bygger p\u00e5 satellitbilder av jordklotet i visuellt och infrar\u00f6tt PLUS dramatiserande f\u00e4rgf\u00f6rst\u00e4rkning efter\u00e5t. Resultatet blir verkligen konstfullt, en sorts \u00f6gongodis f\u00f6r finsmakande esteter bland planeten jordens v\u00e4nner.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Islandsfjord genom konst\u00f6gon. Foto: USGS\/NASA<\/figcaption><\/figure>\n

\n

LANDSAT 7-satelliten st\u00e5r f\u00f6r bilderna, som v\u00e4nts in och ut av sk\u00f6nandar p\u00e5\u00a0 The U.S. Geological Survey’s Earth Resources Observation SystemsData Center<\/span> i delstaten South Dakota.<\/p>\n

Vad ser exoastronomer av v\u00e5rt planetsystem?<\/h2>\n

\"\"<\/a>N\u00e4r Lars Olefeldt<\/strong> \u00e4nd\u00e5 var i farten kom han \u00e4ven in p\u00e5 denna videosnutt, som visar vad eventuella exoastronomer<\/a> kan t\u00e4nkas se av v\u00e5rt eget planetsystem runt solen. Sannolikt inte ens gasj\u00e4ttarna, men m\u00f6jligen kan de, om de har samma teknik som vi sj\u00e4lva k\u00f6r med i dag, detektera – Kuiper-b\u00e4ltet!<\/p>\n

I infrar\u00f6tt kan de sannolikt se v\u00e5rt isiga b\u00e4lte och kanske, kanske kan de \u00e4ven ana sig till ett gap orsakat av Neptunus.<\/p>\n

Tankev\u00e4ckande.<\/p>\n

Efter kanelbullegalaxer… en pannkaksgalax!<\/h2>\n
Vissa galaxer p\u00e5minner om kanelbullar – och nu har vi beg\u00e5vats med en \u00e4kta pannkaksgalax!
\nDen ljusstarka galaxen NGC 3621 har f\u00e5ngats p\u00e5 bild av WFI-kameran p\u00e5 2,2-meterteleskopet vid ESO:s La Silla-observatorium i Chile och\u00a0 ser ut som en klassisk spiralgalax. Men egentligen \u00e4r den ovanlig: den saknar utbuktning i mitten och kallas d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6r renodlad skivgalax.\"\"<\/a><\/div>\n
Detta ber\u00e4ttar det svenska pressmesset fr\u00e5n ESO<\/a>, ur vilket vi kondenserar fram f\u00f6ljande kortinfo:<\/div>\n
\u221a NGC 3621 befinner sig ungef\u00e4r 22 miljoner ljus\u00e5r bort<\/strong> i stj\u00e4rnbilden Vattenormen.
\n\u221a Galaxens form, platt som en pannkaka, visar<\/strong> p\u00e5 att den \u00e4nnu inte kommit i n\u00e4rkontakt med en annan galax.<\/div>\n
\u221a En eventuell galaxkollision skulle ha rubbat den <\/strong>delikata balansen i den tunna skivan av stj\u00e4rnor och bildat en mindre centralk\u00e4rna, en s\u00e5 kallad bulb.<\/div>\n
\u221a F\u00e4rsk forskning visar att galaxer utan bulb<\/strong> – renodlade skivgalaxer, som NGC 3621 – faktiskt \u00e4r ganska vanliga.<\/div>\n
\u221a Dessutom och inte minst: <\/strong>Under sista delen av 1990-talet var NGC 3621 en av 18 galaxer som valdes ut i ett av Hubbleteleskopets nyckelprojekt – att observera cepheidstj\u00e4rnor f\u00f6r att kunna med st\u00f6rre noggrannhet \u00e4n tidigare m\u00e4ta hur snabbt universum expanderar. Forskarna hittade fram till 69 cepheider d\u00e4r ute i galaxhavets egen pannkaka. M\u00e5let var att best\u00e4mma Hubble-konstanten med \u00e5tminstone 10 procents s\u00e4kerhet.<\/div>\n
R\u00e5data f\u00f6r bilden ovan handplockades fr\u00e5n ESO:s arkiv av amat\u00f6rastronomen\u00a0 Joe DePasquale som en del av ESO:s \u201dHidden Treasures\u201d-t\u00e4vling.\u00a0 Joes egen bild av NGC 3621 kom p\u00e5 femte plats i t\u00e4vlinge<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n

Vem var Doppler – egentligen?<\/h2>\n

\"\"<\/a>Jag har f\u00e5tt \u00f6sterrikaren Christian Doppler <\/strong>p\u00e5 hj\u00e4rnan och vill veta ALLT om denne portalfigur inom den astronomiska forskningen. Doppler f\u00f6ddes i Salzburg 1803 och hans banbrytande arbete \u00dcber das farbige Licht der Doppelsterne und einiger anderer Gestirne des Himmels<\/em> publicerades 1842. Uppsatsen \u00e5tergavs 1903 i en bok, som numera finns att ladda ner fr\u00e5n Open Library (detta fantastiska n\u00e4t!!!)<\/p>\n

Doppler dog redan som 50-\u00e5rig och var sjuk st\u00f6rre delen av sitt liv.\u00a0 Det finns heller\u00a0 inga bilder p\u00e5 honom d\u00e4r han ler!<\/p>\n

Doppler uppges ligga begraven p\u00e5 San Micheles \u00f6kyrkog\u00e5rd i Venedig (Cimitero di San Michele), n\u00e4ra ing\u00e5ngen. En m\u00e5steadress vid kommande Venedig-bes\u00f6k.<\/p>\n

Jag vill b\u00f6rja mitt nyfunna Doppler-intresse med\u00a0 att l\u00e4sa en REJ\u00c4L biografi \u00f6ver honom. P\u00e5 engelska eller tyska. N\u00e5gon som\u00a0 kan tipsa mig om l\u00e4mpliga titlar? N\u00e5gra n\u00e4mns p\u00e5 engelska Wikipedia – jag\u00a0 f\u00e5r b\u00f6rja d\u00e4r och rota.\"\"<\/a><\/p>\n


\n<\/a><\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00d6gongodis f\u00f6r finsmakarna bland oss Lars Olefeldt, en av W-bloggens flitiga medhj\u00e4lpare, tipsar om en sajt som visar… ja, vad tror du\u00a0 bilden f\u00f6rest\u00e4ller? L\u00f6vverk? Blodk\u00e4rl? Alger? Tigerskinn? R\u00e4tt svar: Fjorden Eyjafjorour p\u00e5 Islands norra kust. Sajten bygger p\u00e5 satellitbilder av jordklotet i visuellt och infrar\u00f6tt PLUS dramatiserande f\u00e4rgf\u00f6rst\u00e4rkning efter\u00e5t. Resultatet blir verkligen konstfullt, en… L\u00e4s mer »Nr 28 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10800"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=10800"}],"version-history":[{"count":17,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10800\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":10823,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10800\/revisions\/10823"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=10800"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=10800"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=10800"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}