{"id":10824,"date":"2011-02-03T19:21:33","date_gmt":"2011-02-03T18:21:33","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=10824"},"modified":"2011-02-04T16:03:05","modified_gmt":"2011-02-04T15:03:05","slug":"nr-29-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/02\/03\/nr-29-2011\/","title":{"rendered":"Nr 29 2011"},"content":{"rendered":"<h2>Kepler t\u00f6mmer s\u00e4cken<\/h2>\n<figure id=\"attachment_10825\" aria-describedby=\"caption-attachment-10825\" style=\"width: 274px\" class=\"wp-caption alignleft\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/02\/kepler-11-thousands-extrasolar-planets_1.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-10825 \" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/02\/kepler-11-thousands-extrasolar-planets_1.jpg\" alt=\"\" width=\"274\" height=\"273\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/02\/kepler-11-thousands-extrasolar-planets_1.jpg 342w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/02\/kepler-11-thousands-extrasolar-planets_1-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/02\/kepler-11-thousands-extrasolar-planets_1-300x299.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 274px) 100vw, 274px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-10825\" class=\"wp-caption-text\">Rymdkonstn\u00e4rens syn p\u00e5 saken. Ill: Nature<\/figcaption><\/figure>\n<p>Det \u00e4r lika sp\u00e4nnande att f\u00f6lja det massmediala &#8220;drevet&#8221; kring Kepler-sondens planetfynd som att f\u00f6lja sj\u00e4lva det sakliga inneh\u00e5llet. Och som m\u00e5nga prognostiserat: <a href=\"http:\/\/kepler.nasa.gov\/news\/index.cfm?FuseAction=ShowNews&amp;NewsID=98\" target=\"_self\">Nu kom de f\u00f6rsta tecknen p\u00e5 jordlika planeter i den s\u00e5 kallade &#8220;beboeliga zonen&#8221;<\/a> (= flytande vatten p\u00e5 planetens yta), och den allra, ja f\u00f6rl\u00e5t uttrycket, &#8220;hetaste&#8221; kandidaten \u00e4r <span style=\"text-decoration: underline;\">Kepler-11<\/span>, en stj\u00e4rna\u00a0 med solens karakt\u00e4ristika.<\/p>\n<p>Sex planeter har setts f\u00f6rm\u00f6rka stj\u00e4rnan, och en av dem har jordens storlek och ligger p\u00e5 perfekt avst\u00e5nd.<\/p>\n<p>Pl\u00f6tsligt har antalet m\u00f6jliga\u00a0 exoplaneter raskt stigit till 1235.<\/p>\n<p><strong>* 68 av dessa planetkandidater<\/strong> \u00e4r jordlika.<\/p>\n<p><strong>* 288 klassas <\/strong>som superjordar.<\/p>\n<p><strong>* 662 \u00e4r Neptunus-lika<\/strong>.<\/p>\n<p><strong>* 165 p\u00e5minner<\/strong> om Jupiter.<\/p>\n<p><strong>* 19 \u00e4r st\u00f6rre <\/strong>\u00e4n Jupiter.<\/p>\n<p>Av 54 exoplaneter i den beboeliga zonen har fem storlekar i n\u00e4rheten av jordens.<\/p>\n<p>De nya Kepler-kandidaterna kommer nu att fingranskas av de stora teleskopen p\u00e5 Hawaii och i Chile, kanske ocks\u00e5 p\u00e5 andra st\u00e4llen.<\/p>\n<p>I ett svep har bilden av exoplanetv\u00e4rlden f\u00f6r\u00e4ndrats, och mer kommer fram\u00f6ver. Kepler h\u00e5ller \u00f6gat p\u00e5 drygt 150 000 stj\u00e4rnor i ett omr\u00e5de av Cygnus\/Svanen\u00a0 som t\u00e4cker ungef\u00e4r 1\/400-del av stj\u00e4rnhimlen.<\/p>\n<p>Notabelt \u00e4r ocks\u00e5 att Kepler-sonden\u00a0 av bara farten f\u00e5tt korn p\u00e5 bort\u00e5t 2000 tr\u00e5nga, bin\u00e4ra f\u00f6rm\u00f6rkelsestj\u00e4rnor.<\/p>\n<p>N\u00e5gra reaktioner p\u00e5 Kepler-fynden:<\/p>\n<p><em><strong>* New York Times:<\/strong><\/em> &#8220;Astronomers have cracked the Milky Way like a pi\u00f1ata, and planets are now pouring out so fast that they do not know what to do with them all.&#8221;<\/p>\n<p><em><strong>* The Guardian: <\/strong><\/em>&#8220;Nasa scientists discover planetary system. Astronomers identify six planets orbiting a sun \u2013 the most similar system to our own yet discovered \u2013 2,000 light-years away.&#8221;<\/p>\n<p><em><strong>* BBC: <\/strong><\/em>&#8220;The newly-discovered solar system, around the star Kepler 11, is a rich &#8220;laboratory&#8221; for studying planetary formation. Its surprising number of planets orbiting so closely together gives astrophysicists a unique system to refine their theories of how planets form.&#8221;<\/p>\n<p><em><strong>&#8221; The Telegraph (Calcutta, Indien): <\/strong><\/em>&#8220;Astronomers have identified more than 515 planets outside the solar system so far, but the features of individual planets in the Kepler-11 star system and their orbital alignment have never been observed before.&#8221;<\/p>\n<p><em><strong>* AFP:<\/strong><\/em> &#8220;None of the so-called exoplanets, orbiting the star Kepler-11 2,000 light years away, is remotely comparable to the Earth, but the detection of them is a major technical feat, the scientists said.&#8221;<\/p>\n<p><span style=\"text-decoration: underline;\"><strong>PS1.<\/strong><\/span><\/p>\n<p>En suver\u00e4n\u00a0 uppdatering och sammanfattning av l\u00e4get \u00e5terfinns p\u00e5 <em>PopAst:s <\/em>webb!<\/p>\n<p><span style=\"text-decoration: underline;\"><strong>PS2.<\/strong><\/span><\/p>\n<p>H\u00e4r ligger Kepler-11. Kartan fr\u00e5n NASA:<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/02\/locationKepler11_300px.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-10832\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/02\/locationKepler11_300px.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"254\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Polisanm\u00e4lan i K\u00f6penhamn<\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/02\/Politi_emblem0604220_29900d.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"alignleft size-full wp-image-10826\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/02\/Politi_emblem0604220_29900d.jpg\" alt=\"\" width=\"101\" height=\"126\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/02\/Politi_emblem0604220_29900d.jpg 468w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/02\/Politi_emblem0604220_29900d-240x300.jpg 240w\" sizes=\"(max-width: 101px) 100vw, 101px\" \/><\/a>Jag har i tidigare bloggar skrivit om den misst\u00e4nkta fuskforskaren, neurologen\u00a0 <strong>Milena Penkowa<\/strong>, massmedia\u00e4lsklingen over there som \u00e4ven dragit p\u00e5 sig kritik fr\u00e5n &#8220;v\u00e5rt&#8221; <span style=\"text-decoration: underline;\">Niels Bohr Institut<\/span> &#8211; en rad professor inklusive NBI:s <strong>Benny Lautrup<\/strong>, professor emeritus i fysik, kr\u00e4vde i december att en oberoende grupp skulle g\u00e5 till botten med aff\u00e4ren. Detta ville inte universitetspamparna, men bit f\u00f6r bit kryper de till korset, d\u00e4rtill n\u00f6dda och tvungna.<\/p>\n<p>I dag briserade bomben: Milena Penkowa har nu\u00a0 polisanm\u00e4lts av rektorn <strong>Ralf Hemmingsen<\/strong> vid K\u00f8benhavns Universitet f\u00f6r f\u00f6rfalskad dokumentation kring sina djurf\u00f6rs\u00f6k i b\u00f6rjan av 2000-talet. Krav st\u00e4lls p\u00e5 att hennes vetenskapliga artiklar ska dras tillbaka och, minimum i kravlistan, granskas p\u00e5 nytt.<\/p>\n<p>Skandalen har gr\u00e4vts fram av <em>Weekend Avisen<\/em>, som jag ofta haft anledning ber\u00f6mma i denna blogg.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Kepler t\u00f6mmer s\u00e4cken Det \u00e4r lika sp\u00e4nnande att f\u00f6lja det massmediala &#8220;drevet&#8221; kring Kepler-sondens planetfynd som att f\u00f6lja sj\u00e4lva det sakliga inneh\u00e5llet. Och som m\u00e5nga prognostiserat: Nu kom de f\u00f6rsta tecknen p\u00e5 jordlika planeter i den s\u00e5 kallade &#8220;beboeliga zonen&#8221; (= flytande vatten p\u00e5 planetens yta), och den allra, ja f\u00f6rl\u00e5t uttrycket, &#8220;hetaste&#8221; kandidaten \u00e4r&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/02\/03\/nr-29-2011\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 29 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10824"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=10824"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10824\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":10848,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10824\/revisions\/10848"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=10824"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=10824"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=10824"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}