![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/02\/hs-2005-37-a-large_web.jpg\")
<\/a>\n
Tidigare har nebulosan anv\u00e4nts f\u00f6r instrumentkalibrering inom r\u00f6ntgenomr\u00e5det och det finns till och med\u00a0 enheter kallade “Crab” och\u00a0 “milliCrab” – extremt f\u00e5 r\u00f6ntgenk\u00e4llor har \u00f6vertr\u00e4ffat 1 Crab i ljusstyrka.<\/p>\n
Numeriskt motsvarade\u00a0 1 Crab tidigare\u00a0 1060 microJanskys, och\u00a0 1 microJansky = 0.242 x 10^-11 ergs cm^-2 sec^-1 keV^-1 eller 1.51 x 10^-3 keV cm^-2 sec^-1 keV^-1. Om du tvunget\u00a0 vill veta. Men\u00a0 definitionen p\u00e5 1 Crab m\u00e5ste\u00a0 r\u00e4knas om om den inte rentav m\u00e5ste avskaffas som “historisk”. I alla fall kompletteras med lite +\/-.<\/p>\n
F\u00e5r nu en rad forskningsrapporter skrivas om eller rentav sl\u00e4ngas i papperskorgen? Man f\u00e5r i alla fall titta \u00f6ver siffrorna igen, och astronomerna som jobbar i det sp\u00e4nnande r\u00f6ntgen- och gammaspektrumet f\u00e5r t\u00e4nka sig f\u00f6r en g\u00e5ng till innan de nyttjar Krabbnebulosan som en osviklig konstant.<\/p>\n
Colleen A Wilson-Hodge <\/strong>heter NASA-forskaren som lett detta genombrott, och h\u00e4r finns hennes och kollegernas rapport When A Standard Candle Flickers<\/em><\/a>.<\/p>\n Lite svettiga borde v\u00e4l en del r\u00f6ntgenastronomer bli?<\/p>\n Det finns inte s\u00e5 mycket nytt att rapportera om rymdbumlingen 2011 CQ1, som likt en kanonkula passerade f\u00f6rbi oss i g\u00e5r. P\u00e5 n\u00e4tet finns ett par bra animationer, t ex h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n Enligt info fr\u00e5n JPL:s Near Earth Object<\/span> kom kanonkulan oss s\u00e5 n\u00e4ra som 5480 km (n\u00e4rmast kontakt \u00f6ver Stilla havet) och toppar d\u00e4rmed listan \u00f6ver “n\u00e4rmaste icke-nedslagsobjekt” i JPL-katalogen. Gravitationen fr\u00e5n jorden tog kommandot och tvang rymdbumlingen sv\u00e4nga 60 grader. Var finns den nu?<\/p>\n Storleken var inte st\u00f6rre \u00e4n n\u00e5gra meter, vilket betyder att skulle den ha haft kurs mot jorden skulle\u00a0 rymdstenen ha f\u00f6r\u00e5ngats i jordatmosf\u00e4ren. Men det hade blivit ett\u00a0 vackert stj\u00e4rnfall!<\/p>\n I detta fall \u00e4r teorierna om ett ovanligt k\u00e4rt barn m\u00e5nga.<\/p>\n P\u00e5 en punkt \u00e4r dock alla \u00f6verens: T rex var chansl\u00f6s n\u00e4r asteroiden\/asteroiderna ramlade ner f\u00f6r 65 miljoner \u00e5r sedan.<\/p>\n Nu \u00e4r forskarna inte helt \u00f6verens l\u00e4ngre om att Gr\u00f6nlands inlandsis sm\u00e4lter och sjunker i havet i takt med den globala uppv\u00e4rmningen. S\u00e5 enkel \u00e4r inte korrelationen. A ger inte B. Det finns tydligen mekanismer som bromsar processen, och ekvationerna f\u00e5r g\u00f6ras om.<\/p>\n “The Greenland ice sheet is safer than we thought” lyder ett citat av University of Leeds-professorn Andrew Shepherd<\/strong> (\u00e5tergivet i senaste The Guardian Weekly<\/em>).<\/p>\n Uppenbarligen h\u00e4nder n\u00e5nting n\u00e4r sm\u00e4ltvattnet p\u00e5 isens ovansida varma somrar sjunker ner genom \u00f6ppningar\u00a0 i isen\u00a0 och bildar ett glatt lager vid ist\u00e4ckets undersida. Processen borde \u00f6ka takten i isarnas vandring ner i havsvattnet med en dramatisk vattenniv\u00e5h\u00f6jning som resultat. Men s\u00e5 \u00e4r det inte.<\/p>\n Bra summering av forskningsrapporten p\u00e5 Leeds-universitetets hemsida<\/a>. Jag gillar speciellt uttrycket “hidden plumbing”, g\u00f6mt r\u00f6rmokeri.<\/p>\n Den nya forskningen bygger p\u00e5 fem \u00e5r l\u00e5nga satellitstudier av isarna.<\/p>\n Vad \u00e4r det f\u00f6r mystiskt ljus \u00f6ver helgedomen p\u00e5 Jerusalems Tempelberg som framg\u00e5r av den videosnutt, som Lars Olefeldt s\u00e4nt \u00f6ver? Kolla h\u00e4r:<\/p>\n http:\/\/www.youtube.com\/watch?v=rY2FFEufsuY&feature=player_embedded<\/a><\/p>\n Vi f\u00f6ruts\u00e4tter att det inte \u00e4r en fiffelvideo utan ett \u00e4kta fenomen. D\u00e5 sl\u00e5s jag av det faktum att ljusbibban placerat sig \u00f6ver helgedomens spira. Dessutom \u00e4r det v\u00e4l \u00e5skmuller som h\u00f6rs p\u00e5 videon? N\u00e5n sorts elektrisk urladdning r\u00f6r det sig om, men vad kallas ett s\u00e5nt fenomen?<\/p>\n “Krabban” ifr\u00e5gasatt som standardljus Vad betyder det att Krabbnebulosan, supernova-resten efter sm\u00e4llen 1054 e Kr,\u00a0 inte upptr\u00e4der lugnt och fint l\u00e4ngre i r\u00f6ntgenljus? F\u00f6r en tid sedan offentliggjordes en forskningsrapport som visar p\u00e5 fluktuationer p\u00e5 inte obetydliga\u00a0 procent i utfl\u00f6det. Fyra olika r\u00f6ntgenobserverande satelliter har sett samma sak under 10-12 \u00e5r, ingen har riktigt velat… L\u00e4s mer »Nr 32 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10870"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=10870"}],"version-history":[{"count":23,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10870\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":10897,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10870\/revisions\/10897"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=10870"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=10870"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=10870"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}Kanonkulan – var \u00e4r den nu?<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nT rex \u00e4ven en matglad as\u00e4tare<\/h2>\n
<\/a>\u00c5sikterna b\u00f6rjar g\u00e5 is\u00e4r om Tyrannosaurus rex – T rex<\/span>. K\u00f6tt\u00e4tare var denna varelse definitivt, men inte bara ett hungrigt rovdjur p\u00e5 v\u00e5r planet. Den var ocks\u00e5 as\u00e4tare, n\u00e4r tillf\u00e4lle erbj\u00f6ds,\u00a0 och kanske till och med – kannibal.<\/p>\nGr\u00f6nlands inslandsis konstrar<\/h2>\n
<\/a>Mystisk sken sk\u00e5dat i “Israels J\u00f6nk\u00f6ping”<\/h2>\n
\n<\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"