{"id":10999,"date":"2011-02-10T17:35:39","date_gmt":"2011-02-10T16:35:39","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=10999"},"modified":"2011-02-10T18:37:42","modified_gmt":"2011-02-10T17:37:42","slug":"nr-37-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/02\/10\/nr-37-2011\/","title":{"rendered":"Nr 37 2011"},"content":{"rendered":"<h2 style=\"text-align: left;\">F\u00e5r det vara en ring inf\u00f6r &#8220;Alla hj\u00e4rtans dag&#8221;?<\/h2>\n<p style=\"text-align: left;\">Chandra-satelliten bidrar tillsammans med HST,\u00a0 Hubble-teleskopet, med denna fantastiska mosaikbild:<\/p>\n<figure id=\"attachment_11009\" aria-describedby=\"caption-attachment-11009\" style=\"width: 518px\" class=\"wp-caption aligncenter\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/02\/arp147.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-11009\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/02\/arp147.jpg\" alt=\"\" width=\"518\" height=\"434\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/02\/arp147.jpg 864w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/02\/arp147-300x251.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 518px) 100vw, 518px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-11009\" class=\"wp-caption-text\">Fotocredit: R\u00f6ntgen NASA\/CXC\/MIT\/S.Rappaport et al, Optiskt: NASA\/STScI)<\/figcaption><\/figure>\n<p style=\"text-align: center;\">\n<p>Systemet heter Arp 147, ligger 440 miljoner ljus\u00e5r ut, och visar tv\u00e5 v\u00e4xelverkande galaxer efter att de kolliderat: Den h\u00f6gra \u00e4r en spiralgalax, den v\u00e4nstra en ellipsgalax.<\/p>\n<p>NASA:s r\u00f6ntgenk\u00e4nsliga Chandra-satellit visar r\u00f6ntgenstr\u00e5lningen i rosa f\u00e4rg, HST svarar f\u00f6r det optiska bidraget (r\u00f6tt gr\u00f6nt, bl\u00e5tt).<\/p>\n<p><strong>* Krocken har orsakat miljontals f\u00f6dslar <\/strong> av unga, massiva stj\u00e4rnor i den bl\u00e5 ringen &#8211; h\u00e4r kommer att sm\u00e4lla massor av supernovor fram\u00f6ver.<\/p>\n<p><strong>* Nio extremljusa r\u00f6ntgenk\u00e4llor<\/strong> runt ringen i Arp 147 \u00e4r tunga indicier f\u00f6r att h\u00e4r finns svarta h\u00e5l med massor 10-20 ggr solens. Svarta h\u00e5l i st\u00e4llet f\u00f6r diamanter i ringen s\u00e5ledes!<\/p>\n<p><strong>* Den mest intensiva stj\u00e4rnbildningen<\/strong> anses ha upph\u00f6rt f\u00f6r 15 miljoner \u00e5r sedan.<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/chandra.harvard.edu\/photo\/2011\/arp147\/\" target=\"_self\">Alla ABC om bilden finns h\u00e4r.<\/a><\/p>\n<h2>Gaskell vann innan r\u00e4tteg\u00e5ngen ens startade!<\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/02\/Martin_Gaskell.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"alignleft size-full wp-image-11010\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/02\/Martin_Gaskell.jpg\" alt=\"\" width=\"160\" height=\"216\" \/><\/a><strong>Martin Gaskell<\/strong>, i dag astronomiprofessor i Austin, Texas, kosmolog, toppforskare, amat\u00f6rmusiker, tons\u00e4ttare,\u00a0 har all anledning se glad ut. Han st\u00e4mde ju inte bara sin fiol, han st\u00e4mde ocks\u00e5 University of Kentucky &#8211; se tidigare bloggar (nr 2 2011, nr 10 2011) &#8211; f\u00f6r att han ans\u00e5g sig diskriminerad vid tills\u00e4ttningen av en astronomitj\u00e4nst h\u00e4rom \u00e5ret, Och detta p\u00e5 grund av att han \u00e4r religi\u00f6s. Kristen.\u00a0 2007 s\u00f6kte han jobbet som chef f\u00f6r Kentucky-universitetets <span style=\"text-decoration: underline;\">MacAdam Student Observatory<\/span>. Gaskell tillh\u00f6rde toppkandidaterna, men mot honom anf\u00f6rde n\u00e5gra professorer i sladdriga e-mail att han var &#8220;something close to a creationist&#8221; och\u00a0 &#8220;potentially evangelical&#8221;.<\/p>\n<p>Ajabaja!<\/p>\n<p>R\u00e4tteg\u00e5ngen skulle\u00a0 bli av nu i februari, var det t\u00e4nkt, men nu ser jag att parterna f\u00f6rlikats f\u00f6r n\u00e5gra veckor sen &#8211;\u00a0 och Gaskell tillerk\u00e4nns av University of Kentucky 125 000 dollars. Gaskell f\u00f6rnekar att han \u00e4r kreationist &#8211; hur kan man vara det som kosmolog i dag? &#8211; och han har inga problem med <strong>Charles Darwin<\/strong>. Men f\u00f6rbeh\u00e5ller sig r\u00e4tten som alla att st\u00e4lla fr\u00e5gor och ifr\u00e5gas\u00e4tta. I grunden ser han sig som en &#8220;old earth theistic evolutionist&#8221; med\u00a0 &#8220;no trouble with the natural selection process.&#8221;<\/p>\n<p>Utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r st\u00e4mningen var inte vad Gaskell i realiteten tror och tycker utan vad universitetets anst\u00e4llare trodde\u00a0 att han trodde och tyckte. De kollade inte upp. Och det finns en prislapp p\u00e5 s\u00e5dant!<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/www.evolutionnews.org\/2011\/01\/university_of_kentucky_pays_10042931.html\" target=\"_self\">Bra sammanfattning h\u00e4r, f\u00f6rresten<\/a>.<\/p>\n<p>N\u00e5n ny &#8220;Monkey trial&#8221; \u00e0 la 1925 blir det allts\u00e5 inte, vilket man naturligtvis bara kan beklaga.<\/p>\n<h2>Harlow Shapley &#8211; myrornas v\u00e4n!<\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/02\/ants.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"alignleft size-full wp-image-11014\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/02\/ants.jpg\" alt=\"\" width=\"84\" height=\"67\" \/><\/a>N\u00e5got som heter <span style=\"text-decoration: underline;\">Niels Bohr Library and Archives<\/span> tillh\u00f6r American Center for Physics i College Park, Maryland, USA, och sitter p\u00e5 diverse godsaker. Bland annat <a href=\"http:\/\/www.aip.org\/history\/ohilist\/4888_1.html\" target=\"_self\">en h\u00e4rligt l\u00e5ng\u00a0 s\u00e5 kallad &#8220;oral history&#8221;-intervju med <strong>Harlow Shapley<\/strong>, legenden<\/a>.<\/p>\n<p>Bl a ber\u00e4ttar Shapley om sitt intresse f\u00f6r &#8211; myror! Myror, s\u00e4ger han i intervjun (fr\u00e5n 1966), finns b\u00e5de p\u00e5 Mount Wilson och i Kreml.<\/p>\n<h2>Europa guidade Keck II<\/h2>\n<p>Jupiter-atmosf\u00e4ren \u00e4r ett veritabelt kemiskt labb och stormcentrum, och n\u00e4r amat\u00f6rastronomer i fjor larmade proffsen om att det r\u00f6dbruna SEB (South Equatorial Belt) f\u00f6rsvunnit och ersatts av ett mj\u00f6lkvitt band, b\u00f6rjade jakten p\u00e5 alla &#8220;hur&#8221; och &#8220;varf\u00f6r&#8221;. Vilka enorma krafter som \u00e4r p\u00e5 g\u00e5ng p\u00e5 v\u00e5r st\u00f6rsta gasj\u00e4tte visar de senaste bilderna fr\u00e5n Keck II-teleskopet p\u00e5 Hawaii, tagna i infrar\u00f6tt: en del speglar Jupiters inre gl\u00f6d, en del solv\u00e4rmens reflektion i de \u00f6vre atmosf\u00e4rlagren.<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/02\/wong01_5001.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-11021\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/02\/wong01_5001.jpg\" alt=\"\" width=\"500\" height=\"463\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/02\/wong01_5001.jpg 500w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/02\/wong01_5001-300x277.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 500px) 100vw, 500px\" \/><\/a><\/p>\n<div>\n<p>Genom att anv\u00e4nda Jupiter-m\u00e5nen Europa som en &#8220;adaptiv-optisk&#8221; guidestj\u00e4rna (i st\u00e4llet f\u00f6r en svag konstlad laserstj\u00e4rna), har Jupiter-forskarna Mike Wong och Franck Marchis\u00a0 nu kunnat visa att SEB dolts under isbem\u00e4ngda ammoniakmoln.<\/p>\n<\/div>\n<div><a href=\"http:\/\/keckobservatory.org\/news\/europa_helps_astronomers_penetrate_jupiters_lost_belt\/\" target=\"_self\">Den senaste spektakul\u00e4ra forskningen &#8211; bilden ovan och nedan &#8211;\u00a0 rapporteras h\u00e4r\u00a0 p\u00e5 W. M. Keck Observatory<\/a>, Kamuela, Hawaii, d\u00e4r vi kan l\u00e4sa oss till vad det betyder n\u00e4r man l\u00e4gger ihop bilder tagna i olika infrar\u00f6da v\u00e5gl\u00e4ngder. Mycket intressant!<\/div>\n<div>Keck II-teleskopets studier sl\u00e5r till och med Hubble-teleskopet, som inte arbetar p\u00e5 dessa l\u00e5nga v\u00e5gl\u00e4ngder.<\/div>\n<div>Jag visade de h\u00e4r bilderna f\u00f6r en gammal kompis, som \u00e4r fysikl\u00e4rare, och jag gillar hans spontankommentar (som han kanske \u00e5ngrar n\u00e4r han ser det i tryck):<\/div>\n<div>&#8211; Det h\u00e4r \u00e4r ju som att skala en apelsin!<\/div>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/02\/wong02_500.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-11007\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/02\/wong02_500.jpg\" alt=\"\" width=\"500\" height=\"413\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/02\/wong02_500.jpg 500w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/02\/wong02_500-300x247.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 500px) 100vw, 500px\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>F\u00e5r det vara en ring inf\u00f6r &#8220;Alla hj\u00e4rtans dag&#8221;? Chandra-satelliten bidrar tillsammans med HST,\u00a0 Hubble-teleskopet, med denna fantastiska mosaikbild: Systemet heter Arp 147, ligger 440 miljoner ljus\u00e5r ut, och visar tv\u00e5 v\u00e4xelverkande galaxer efter att de kolliderat: Den h\u00f6gra \u00e4r en spiralgalax, den v\u00e4nstra en ellipsgalax. NASA:s r\u00f6ntgenk\u00e4nsliga Chandra-satellit visar r\u00f6ntgenstr\u00e5lningen i rosa f\u00e4rg, HST&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/02\/10\/nr-37-2011\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 37 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10999"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=10999"}],"version-history":[{"count":23,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10999\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":11028,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10999\/revisions\/11028"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=10999"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=10999"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=10999"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}