{"id":11113,"date":"2011-02-16T23:15:02","date_gmt":"2011-02-16T22:15:02","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=11113"},"modified":"2011-02-16T23:18:51","modified_gmt":"2011-02-16T22:18:51","slug":"nr-42-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/02\/16\/nr-42-2011\/","title":{"rendered":"Nr 42 2011"},"content":{"rendered":"

Senaste nytt fr\u00e5n Tempel 1<\/h2>\n

\"\"<\/a>NASA \u00e4r framst\u00e5ende p\u00e5 flera saker, inte minst det PR-m\u00e4ssiga. Och deras astronomer f\u00e5r alltid till det! Som nu Stardust-NExT-forskaren Don Brownlee<\/strong> som i ett av NASA:s pressmess i dag j\u00e4mf\u00f6r sondens n\u00e4rmande till kometen med en\u00a0 B-17-bombare, en flygande f\u00e4stning,\u00a0 som under andra v\u00e4rldskriget m\u00f6ttes av intensivt luftv\u00e4rn. Sonden passerade tydligen en sv\u00e4rm av sm\u00e5 och inte s\u00e5 sm\u00e5 kometpartiklar, av vilka n\u00e5gra tr\u00e4ngde igenom sondens ytterh\u00f6lje.<\/p>\n

Det l\u00e5ter allvarligt, men Stardust-NExT har i alla fall s\u00e4nt \u00f6ver de planerade 72 fotografierna,\u00a0 av vilka den nedan visar “f\u00f6re” och “efter” Deep Impact-kraschen med kometen 2005. Dessa senaste bilder anses peka p\u00e5 att kometen har en sk\u00f6r och svag k\u00e4rna.<\/p>\n

Den vagt synliga krater p\u00e5 kanske 150 m meter som bildades 2005 har en klassisk upph\u00f6jning i mitten, och det tycks som det mesta av materialet som slungades upp i “luften” 2005 f\u00f6ll rakt ner igen. Bilden \u00e4r inte s\u00e4rskilt tydlig \u00e4ven om man klickar p\u00e5 den; f\u00f6rmodligen kan NASA-teknikerna mixtra och b\u00e4ttra p\u00e5 den.<\/p>\n

P\u00e5 den v\u00e4nstra “f\u00f6re”-bilden kan vi se en m\u00f6rk upph\u00f6jning ungef\u00e4r 50 meter i diameter inom den gula cirkeln.”Efter”-bilden visar hur denna knalle p\u00e5 kometen j\u00e4mnades med marken. Den yttre gula cirkeln markerar kraterkanten, den inre kratergolvet.<\/p>\n

\"\"<\/a>
N\u00e5got har h\u00e4nt... Fotocredit: NASA\/JPL-Caltech\/University of Maryland\/Cornell<\/figcaption><\/figure>\n

\n

\u00c4nnu mer om Wilhelm Tempel<\/h2>\n

Ju mer jag l\u00e4ser p\u00e5 om Wilhelm Tempel<\/strong>, kometuppt\u00e4ckaren, desto mer \u00f6verraskad blir jag. Nu ser jag att den store modernistiske och surrealistiske konstn\u00e4ren Max Ernst <\/strong>(1891-1976) <\/strong>inspirerades s\u00e5 av Tempel, hans liv och verk under f\u00f6rrf\u00f6rra seklet,\u00a0 att han p\u00e5 60-talet \u00e4gnade honom en konstfull bok och ett antal konstverk. Temat f\u00f6r boken\/bildsviten var ett verk med den m\u00e4rkliga titeln Maximiliana – Det lagstridiga ut\u00f6vandet av astronomi<\/em> (“Maximiliana, ou l’exercice ill\u00e9gal de l’astronomie”)<\/p>\n

Att Max Ernst k\u00e4nde sig hemma i modern astronomi och inspirerades i sitt bildt\u00e4nk av kosmos, finns det flera bildbevis p\u00e5. \"\"<\/a><\/p>\n

Under det internationella astronomi\u00e5ret 2009 \u00e4gnades Wilhelm Tempel och Max Ernst en gemensam stor\u00a0 utst\u00e4llning i Italien, p\u00e5 Biblioteca Nazionale Centrale di Firenze.<\/p>\n

\n

Solsystemskapar-pedagogik p\u00e5 h\u00f6g niv\u00e5<\/h2>\n

Lars Olefeldt<\/strong> tipsar om en tre minuter l\u00e5ng inzoomande videosnutt som visar oss – mycket pedagogiskt – ett solsystem i vardande, i Orion-nebulosan. Extremt intressant! <\/a><\/p>\n

Sajten har du h\u00e4r, och videon sl\u00e4pptes ig\u00e5r:<\/p>\n

http:\/\/www.dump.com\/2011\/02\/15\/voyage-to-a-new-solar-system-forming-video\/<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Senaste nytt fr\u00e5n Tempel 1 NASA \u00e4r framst\u00e5ende p\u00e5 flera saker, inte minst det PR-m\u00e4ssiga. Och deras astronomer f\u00e5r alltid till det! Som nu Stardust-NExT-forskaren Don Brownlee som i ett av NASA:s pressmess i dag j\u00e4mf\u00f6r sondens n\u00e4rmande till kometen med en\u00a0 B-17-bombare, en flygande f\u00e4stning,\u00a0 som under andra v\u00e4rldskriget m\u00f6ttes av intensivt luftv\u00e4rn. Sonden… L\u00e4s mer »Nr 42 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11113"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=11113"}],"version-history":[{"count":12,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11113\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":11131,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11113\/revisions\/11131"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=11113"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=11113"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=11113"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}