{"id":11133,"date":"2011-02-17T15:13:01","date_gmt":"2011-02-17T14:13:01","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=11133"},"modified":"2011-02-17T23:34:03","modified_gmt":"2011-02-17T22:34:03","slug":"nr-43-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/02\/17\/nr-43-2011\/","title":{"rendered":"Nr 43 2011"},"content":{"rendered":"

Fira Odin p\u00e5 10-\u00e5rsdagen!<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Odin knegar p\u00e5. Ill: Rymdbolaget<\/figcaption><\/figure>\n

Det h\u00e4nder r\u00e4tt ofta att satelliters “b\u00e4st f\u00f6re”-datum kan f\u00f6rl\u00e4ngas d\u00e4rf\u00f6r att de konstruerats s\u00e5 finurligt. V\u00e5r egen Odin, forskningssatelliten, \u00e4r ett ett exempel – den skickades i v\u00e4g 20 februari 2001 p\u00e5 ett tv\u00e5\u00e5rigt uppdrag. Tio \u00e5r senare fungerar Odin fortfarande! Och det firar Chalmers p\u00e5 s\u00f6ndag\u00a0 med ett kalas p\u00e5 Universeum<\/span> i G\u00f6teborg – “f\u00f6r b\u00e5de tio\u00e5ringar och andra”, som det st\u00e5r i ett pressmeddelande.<\/p>\n

Forskare fr\u00e5n Chalmers kommer att bjuda p\u00e5 t\u00e5rta s\u00e5 l\u00e4nge det finns t\u00e5rtsmulor kvar och ber\u00e4tta allt om Odin: om hur satelliter fungerar, hur jordens atmosf\u00e4r ser ut fr\u00e5n rymden, och om de m\u00f6rka molnen tusentals ljus\u00e5r bort d\u00e4r nya stj\u00e4rnor och planeter f\u00f6ds.r<\/p>\n

Odin byggdes f\u00f6r tv\u00e5 \u00e4ndam\u00e5l: Att s\u00f6ka vatten och syrgas ute i djupaste rymden, samt att \u00f6vervaka ozon och klimat i jordens atmosf\u00e4r.<\/p>\n

Under sina tio \u00e5r i rymden har den sett vatten\u00e5nga fr\u00e5n b\u00e5de kometer och n\u00e4ra, alldeles nyf\u00f6dda stj\u00e4rnor. Dessutom har den tittat ner p\u00e5 jordens atmosf\u00e4r, och spelar en viktig roll n\u00e4r vi vill f\u00f6rst\u00e5 klimatf\u00f6r\u00e4ndringar.<\/p>\n

\u2013 Rymden fascinerar alla, speciellt barn runt tio, s\u00e4ger Dorotea Blank<\/strong>, programansvarig p\u00e5 Universeum. Nu f\u00e5r alla chansen att fira tillsammans med en svensk satellit som har trivts i rymden hela livet.<\/p>\n

Om allt kul som timar p\u00e5 Universeum kan l\u00e4sas h\u00e4r.<\/a><\/p>\n

Kjerstr\u00f6ms apostlaverk synat<\/h2>\n

Det var en inspirerande kv\u00e4ll De Gamla Urens V\u00e4nner bj\u00f6d p\u00e5 i g\u00e5r i Malm\u00f6 d\u00e5 Per Ragnarson<\/strong> ber\u00e4ttade om sin jakt p\u00e5 det m\u00e4rkliga “konsturet” av Bernt O Kjerstr\u00f6m,<\/strong> urmakare i Trelelborg p\u00e5 1770-talet. Hur kunde han sitta i lilla fattiga Trelleborg och skapa ett s\u00e5nt h\u00e4r lite mekaniskt m\u00e4sterverk, som i och f\u00f6r sig inte visar tiden utan – till psalmer – visar apostlarnas vandring runt Kristus – den ende som inte h\u00e4lsar p\u00e5 honom \u00e4r Judas.<\/p>\n

P\u00e5 DGUV:s hemsida kommer att l\u00e4ggas ut bilder<\/a> som g\u00f6r att vi kan g\u00e5 in i djupet p\u00e5 mekaniken och\u00a0 konsten.<\/p>\n

Andromedagalaxen har en tjock skiva med gamla stj\u00e4rnor (ocks\u00e5!)<\/h2>\n

\"\"<\/a>N\u00e4r astronomen Anna \u00c1rnad\u00f3ttir<\/strong> – bilden t v – <\/strong> i Lund kom med sitt avhandlingsarbete h\u00e4rom \u00e5ret, diskuterade hon Vintergatans struktur – att v\u00e5r hemmagalax best\u00e5r av tv\u00e5 galaktiska skivor, en tjock skiva, en tunn skiva. Anna lyckades m\u00e4ta tjockleken p\u00e5 b\u00e4gge – den tjocka skivan tros f\u00f6r \u00f6vrigt ha tillkommit genom en kollision mellan Vintergatan och en dv\u00e4rggalax.<\/p>\n

Detta f\u00f6rst\u00e5r jag nu var ett sant pionj\u00e4rarbete (handledare Ingmar Lundstr\u00f6m, Sofia Feltzing<\/strong>).<\/p>\n

St\u00e4mmer “Lunda-modellen” f\u00f6r \u00f6vriga galaxv\u00e4rlden?<\/p>\n

Det \u00e4r alltid intressant n\u00e4r klassiska himlakroppar utforskas och astronomerna hittar n\u00e5tt nytt i dem. Som nu i dagarna Andromedagalaxen, i vilken ett team f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen\u00a0 identifierat just en tjock stj\u00e4rnskiva utanf\u00f6r den tidigare k\u00e4nda,\u00a0 smalare skivan\/disken.\"\"<\/a><\/p>\n

I fem \u00e5r har forskare fr\u00e5n UCLA, Australien och Europa jobbat med fr\u00e5gan och kommit den tjocka skivans stj\u00e4rnor p\u00e5 sp\u00e5ren; de skiljer sig i storlek, i kemi\u00a0 och i \u00e5lder\u00a0 fr\u00e5n den tunna skivans unga stj\u00e4rnor som utg\u00f6r spiralarmarna och som omger galaxk\u00e4rnans\u00a0 gamla stj\u00e4rnor. Keck-teleskopet p\u00e5 Hawai har varit flitigt i elden.<\/p>\n

N\u00e5got liknande\u00a0 har som sagt observerats i v\u00e5r egen vintergata, men h\u00e4r skyms sikten delvis – Andromedaspiralen bjuder p\u00e5 den punkten p\u00e5\u00a0 ett enklare uppl\u00e4gg \u00e4ven om den ligger bort\u00e5t 3 miljoner ljus\u00e5r bort.<\/p>\n

Som vanligt n\u00e4r det g\u00e4ller studier av det h\u00e4r slaget s\u00e5 inneb\u00e4r det att l\u00e4rob\u00f6ckerna f\u00e5r skrivas om eller kompletteras p\u00e5 avg\u00f6rande punkter. Galaxer \u00e4r oerh\u00f6rt komplexa system och “ABC-b\u00f6ckerna” \u00e4r omoderna redan n\u00e4r f\u00f6rorden skrivs.<\/p>\n

Jag noterar att det \u00e4r “unga forskare” som varit i farten denna g\u00e5ng ocks\u00e5 : I Europa t ex Michelle Collins,<\/a> doktorand vid Cambridges Institute of Astronomy. Michelle har en egen website, den finns h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Michelle Collins kan allt om Andromedasystemet. Bild fr\u00e5n hennes sajt.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Fira Odin p\u00e5 10-\u00e5rsdagen! Det h\u00e4nder r\u00e4tt ofta att satelliters “b\u00e4st f\u00f6re”-datum kan f\u00f6rl\u00e4ngas d\u00e4rf\u00f6r att de konstruerats s\u00e5 finurligt. V\u00e5r egen Odin, forskningssatelliten, \u00e4r ett ett exempel – den skickades i v\u00e4g 20 februari 2001 p\u00e5 ett tv\u00e5\u00e5rigt uppdrag. Tio \u00e5r senare fungerar Odin fortfarande! Och det firar Chalmers p\u00e5 s\u00f6ndag\u00a0 med ett kalas… L\u00e4s mer »Nr 43 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11133"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=11133"}],"version-history":[{"count":20,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11133\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":11162,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11133\/revisions\/11162"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=11133"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=11133"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=11133"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}