{"id":11177,"date":"2011-02-20T18:17:54","date_gmt":"2011-02-20T17:17:54","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=11177"},"modified":"2011-02-20T20:54:25","modified_gmt":"2011-02-20T19:54:25","slug":"nr-45-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/02\/20\/nr-45-2011\/","title":{"rendered":"Nr 45 2011"},"content":{"rendered":"

Nytt v\u00e4rlds(allts)rekord – igen!<\/h2>\n

Att sl\u00e5 eller s\u00e4tta nya v\u00e4rldsrekord inom idrotten blir allt sv\u00e5rare och sv\u00e5rare, inom astronomin \u00e4r det l\u00e4ttare med “v\u00e4rldsalltsrekord!. S\u00e5 grattis till j\u00e4nkarna, som\u00a0 nu m\u00e4tt upp ett nytt rekordavst\u00e5nd i universum<\/a> med klassiska, euklediska,\u00a0 geometriska metoder – med\u00a0 vinklar, hypotenusor och s\u00e5nt.<\/p>\n

Bakom bedriften st\u00e5r de tio samverkande amerikanska radioteleskopen som ing\u00e5r i VLBA (Very Long Baseline Array)<\/span>, vars noggrannhet popul\u00e4rvetenskapligt beskrivs s\u00e5 h\u00e4r: Det \u00e4r som att sitta i New York och spana in en gatskylt i Los Angeles.<\/p>\n

Rekordet g\u00e4ller avst\u00e5ndet till\u00a0 galaxen NGC 6264 och det bed\u00f6ms till 450\u00a0 miljoner ljus\u00e5r. Os\u00e4kerheten ligger p\u00e5 9 procent.<\/p>\n

D\u00e4rmed sl\u00e5s en tidigare direktuppm\u00e4tning fr\u00e5n jorden, 2009,\u00a0 tre g\u00e5nger. VLBA:s noggrannhet sl\u00e5r med h\u00e4stl\u00e4ngder till och med Hubble-teleskopet.<\/p>\n

Detta \u00e4r radioastronomernas senaste succ\u00e9bedrift. Fler kommer garanterat!<\/p>\n

\"\"<\/a>
S\u00e5 h\u00e4r ligger radioteleskopen utspridda \u00f6ver den amerikanska kontinenten. Ill: VLBO<\/figcaption><\/figure>\n

L\u00e4ngsta baslinjen \u00e4r vad jag f\u00f6rst\u00e5r mellan radioteleskopen p\u00e5 Hawaii (Mauna Kea) och Jungfru\u00f6arna (St Croix), men det handlar inte bara om det.<\/p>\n

NGC6264. \u00e4r en s\u00e5 kallad Seyfert-galax, en spiral.<\/p>\n

Till VLBO:s prestationer h\u00f6r \u00e4ven utforskningen av Mira-variabeln S Orionis.<\/p>\n

Annonser p\u00e5 bloggen?<\/h2>\n

Vi pratar ibland om vi ska ragga annonser till ASTB:s hemsida och rentav W-bloggen eller om vi ska strunta i det. Vi som var med p\u00e5 tiden F\u00d6RE internet och sociala medier, erinrar oss\u00a0 hur vi k\u00f6pte Sky and Telescope <\/em>bara f\u00f6r att sitta och gotta oss \u00e5t alla annonser med teleskop. Det var inte fel d\u00e5 – inte fel nu heller.<\/p>\n

Komet p\u00e5 v\u00e4g hit?<\/h2>\n

\"\"<\/a>Comet Elenin uppt\u00e4cktes i december i fjor av Moskvaastronomen Leond Elenin<\/strong> och har enligt vissa banber\u00e4knare en obehaglig n\u00e4ra jorden-bana.<\/p>\n

M\u00e4rkligt nog har inte de vanliga underg\u00e5ngsprofeterna uppt\u00e4ckt saken \u00e4nnu, men\u00a0 de har tid p\u00e5 sig. H\u00e4nder n\u00e5tt, h\u00e4nder det under senare delen av \u00e5ret. Kometens perihelium har spikats till 11.11.11 (ett mystisk datum, naturligtvis,\u00a0 f\u00f6r ny-kabbalisterna).<\/p>\n

De flesta seri\u00f6sa betraktare ser fram mot en vacker komet p\u00e5 h\u00f6sthimlen 2011. Ljusstyrkan kan komma att ligga runt magnituderna 6-8, och avst\u00e5ndet till jorden (inte jordbanan) ber\u00e4knas som n\u00e4rmast till 0.3-0.4 AU. S\u00e5 simma lugnt!<\/p>\n

– J\u00e4vuluuusiskt, sa Lundmark<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Jubilaren som k\u00e4nde Knut<\/figcaption><\/figure>\n

I dag var vi ett antal som tog oss till Vellinge f\u00f6r att hylla gamle Arbetet-profilen Roger Gottfridsson<\/strong>, som fyller 75 \u00e5r denna dag.<\/p>\n

Roger var med oss p\u00e5 Knut Lundmark<\/strong>-seminariet 2007 i Lund, d\u00e5 han ber\u00e4ttade om m\u00f6ten med v\u00e5r professor och ASTB-grundare. Roger jobbade p\u00e5 50-talet p\u00e5 ett tryckeri i G\u00f6teborg, hos Lennart Simonsson,<\/strong> ett tryckeri p\u00e5 vilket\u00a0 Lundmark gav ut sin popul\u00e4rvetenskapliga m\u00e5nadstidskrift V\u00e4rld och Vetande<\/em> (jaaa, jag skrev i den som yngling).<\/p>\n

Roger l\u00e4rde oss ett Lundmark-uttryck som vi aldrig kommer att gl\u00f6mma. N\u00e4r Lundmark tyckte att n\u00e5got var bara s\u00e5 stort och v\u00e4ldigt och m\u00e4rkligt och mystiskt, sa han p\u00e5 sin norrl\u00e4ndska:<\/p>\n

– Det \u00e4r ju rent j\u00e4vuluuusiskt!<\/p>\n

Edward Teller p\u00e5 m\u00e5nen<\/h2>\n

\"\"<\/a>Jag vet att Edward Teller<\/strong> (1908-2003)\u00a0 <\/strong>inte \u00e4lskades av alla. Han var en av atombombens och v\u00e4tebombens konstrukt\u00f6rer och f\u00f6respr\u00e5kare, han f\u00e4llde J Robert Oppenheimer<\/strong> i ett f\u00f6rh\u00f6r p\u00e5 1950-talet, och han var en av USA:s ivrigaste h\u00f6kar och kalla krigare – f\u00f6respr\u00e5kare f\u00f6r presidenten Ronald Reagans<\/strong> “Stj\u00e4rnornas krig”-koncept bl a. Teller anses ha utgjort f\u00f6rlagan till “Dr Strangelove”, vilket ju \u00e4r fullkomligt\u00a0 vansinnigt med tanke p\u00e5 Tellers antinazistiska h\u00e5llning.<\/p>\n

Men i alla fall:\u00a0 Teller var en karismatisk\u00a0 forskare, och nu sitter\u00a0 jag och l\u00e4ser om hans bok Better a shield than a sword<\/em> (1987). Bl a skriver Teller om m\u00e5nlaboratorier och hur de borde konstrueras och\u00a0 var de borde uppr\u00e4ttas. Vid m\u00e5nens sydpol, f\u00f6rst\u00e5s!<\/p>\n

Teller s\u00e5g framf\u00f6r sig en snabb exploatering av m\u00e5nen, han hoppades att n\u00e4r vi 500-\u00e5rsjubilerade Columbus<\/strong> f\u00f6rsta resa\u00a0 (1492) skulle dussinet personer redan ha bosatt sig p\u00e5 m\u00e5nen – tio \u00e5r senare borde vi vara uppe i 100. Trodde han.<\/p>\n

Teller hade m\u00e5nga synpunkter p\u00e5 vad vi kan\u00a0 anv\u00e4nde m\u00e5nen till inom den rena grundforskningen. Bl a f\u00f6reslog han att det skulle\u00a0 byggas gigantiska acceleratorer p\u00e5 m\u00e5nen, t ex l\u00e4ngs m\u00e5nkratrarnas n\u00e4stan cirkul\u00e4ra kransberg.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Nytt v\u00e4rlds(allts)rekord – igen! Att sl\u00e5 eller s\u00e4tta nya v\u00e4rldsrekord inom idrotten blir allt sv\u00e5rare och sv\u00e5rare, inom astronomin \u00e4r det l\u00e4ttare med “v\u00e4rldsalltsrekord!. S\u00e5 grattis till j\u00e4nkarna, som\u00a0 nu m\u00e4tt upp ett nytt rekordavst\u00e5nd i universum med klassiska, euklediska,\u00a0 geometriska metoder – med\u00a0 vinklar, hypotenusor och s\u00e5nt. Bakom bedriften st\u00e5r de tio samverkande amerikanska… L\u00e4s mer »Nr 45 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11177"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=11177"}],"version-history":[{"count":16,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11177\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":11197,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11177\/revisions\/11197"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=11177"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=11177"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=11177"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}