![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/02\/image002.png\")
<\/a>Kollar man upp den tyske Max Planck-astronomen Christian Thalmann<\/strong> – bilden t v – p\u00e5 n\u00e4tet, kommer vi till hans hemsida och uppt\u00e4cker direkt att till hans forskningsspecialitet<\/a> h\u00f6r “direct imaging of extrasolar planets and brown dwarfs”. Vilket \u00e4r precis det han och hans team nyligen gjort med hj\u00e4lp av den sofistikerade instrumenteringen p\u00e5 ett teleskop p\u00e5 Hawaii:<\/p>\nLyckats rensa bilden s\u00e5 bra att forskarna hittat en p\u00e5g\u00e5ende planetf\u00f6dsel och dess gravitationskonsekvenser runt en stj\u00e4rna 450 ljus\u00e5r bort.<\/p>\n
\n
Stj\u00e4rnan har katalogbeteckningen LkCa 15, ligger i Taurus\/Oxen och \u00e4r en ung stj\u00e4rna, n\u00e5gra miljoner \u00e5r gammal – en spoling j\u00e4mf\u00f6rt med solen. Den tidigare misst\u00e4nkta f\u00f6rekomsten av ett gap eller ett h\u00e5l i protoplanetens skiva, har nu konfirmerats.<\/p>\n Bilden \u00e4r inte helt l\u00e4tt att tyda, tycker jag. Men s\u00e5 h\u00e4r s\u00e4ger MPI p\u00e5 sin hemsida:<\/a><\/p>\n * Den ljusa b\u00e5gen kommer fr\u00e5n protoplanetens skiva runt den bortmaskade LkCa 15-stj\u00e4rnan.<\/p>\n * B\u00e5gen bryts av ett h\u00e5l, som \u00e4r bredast p\u00e5 v\u00e4nstra sidan – ett resultat av en eller flera stora planeter som agerat sop\u00e5kare runt stj\u00e4rnan och sugit med sig gas och stoft.<\/p>\n Christian Thalmann s\u00e4ger att det bara \u00e4r en tidsfr\u00e5ga innan\u00a0 de individuella planeterna kan observeras.<\/p>\n – Konstigt hur en s\u00e5 viktig person hamnade f\u00f6rst i Malm\u00f6 och m\u00f6ttes av inte ens tio reportrar. Jag har ett endast ett minne och det var att n\u00e5gon\u00a0st\u00e4llde fr\u00e5gan: Vad \u00e4r det f\u00f6r f\u00e4rg p\u00e5 rymden d\u00e4r uppe?<\/p>\n –\u00a0 Gagarin log och svarade med ett enda ord: Svart!<\/p>\n V\u00e5r hemmasol har skakat fram ett par rej\u00e4la solfl\u00e4ckar senaste tid (nr 1160, 1161), och det \u00e4r inte bara yrkesastronomerna som sp\u00e4nt f\u00f6ljt de h\u00e4ftiga utbrotten.<\/p>\n P\u00e5 spaceweather.com kunde i g\u00e5r<\/a> sk\u00e5das denna rosiga n\u00e4rbild i H-alfa, tagen av den brasilianske amat\u00f6rastronomen Rog\u00e9rio Marcon <\/strong>i Campinas. S\u00e5 fort amat\u00f6rer g\u00f6r n\u00e5got bra fr\u00e5n sina privata obsis bli det “backyard observatory” p\u00e5 engelska.<\/p>\n Jag vet massor av amat\u00f6rer som har sina observatorier p\u00e5 framsidan av sina hus.<\/p>\n Rog\u00e9rio Marcon har en egen hemsida – den finns h\u00e4r.<\/a> P\u00e5 portugisiska dock.<\/p>\n D\u00e5 och d\u00e5 spekuleras det i att solen har en tvilling, \u00e5tminstone en bin\u00e4r stj\u00e4rnp\u00e5minnande j\u00e4tteplanet ute i det Oortska kometmolnet. En sorts “halv-exo” med tanke p\u00e5 de gigantiska avst\u00e5nden.<\/p>\n H\u00e4rom dan flimrade ett spekulativt nyhetsmess\u00a0 f\u00f6rbi som ber\u00e4ttade om saken, att astrofysikerna John Matese <\/strong>och Daniel Whitmire <\/strong> st\u00e5r f\u00f6r id\u00e9n och att de dessutom har\u00a0 d\u00f6pt himlakroppen till – “Tyche”.<\/p>\n Inte efter Tycho utan efter\u00a0 Tyche, h\u00e4mnaren Nemesis goda syster i den grekiska mytologin.<\/p>\n Kan den i infrar\u00f6tt dokumenterande sonden\u00a0 WISE –\u00a0 Wide-field Infrared Survey Explorer <\/span>– redan ha sett planeten, som b\u00f6r vara st\u00f6rre \u00e4n Jupiter?<\/p>\n WISE har scannat av det mesta som g\u00e5r att detektera i v\u00e5rt eget solsystem. 2,7 miljoner bilder har tagits, och sonden har “p\u00e5 egen hand” uppt\u00e4ckt 33 000 asteroider i huvudb\u00e4ltet mellan Mars och Jupter, 20 kometer och 134 “n\u00e4ra jorden-objekt”.<\/p>\n Chansen att Tyche – om himlakroppen finns, fr\u00e5getecknen \u00e4r extremt m\u00e5nga –\u00a0 g\u00f6mmer sig i bildfl\u00f6det finns d\u00e4r. Ett gigantiskt bildsl\u00e4pp blir det i april i \u00e5r, ett ytterligare i b\u00f6rjan av 2012.<\/p>\n Om planeten existerar i verkligheten, b\u00f6r WISE, som pl\u00e5tat hela\u00a0 himlavalvet f\u00f6rst en g\u00e5ng, sen halv\u00e5rsvis, kunnat se om det finns\u00a0 n\u00e5got stort och spektakul\u00e4rt d\u00e4r ute som r\u00f6rt p\u00e5 sig. Sannolikt i s\u00e5 fall snurrande i en cirkul\u00e4r bana och med en period p\u00e5 ett antal miljoner \u00e5r.<\/p>\n Just nu r\u00e5der en f\u00f6rsiktigt skeptisk h\u00e5llning till Tyche.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" H\u00e4r har exoplaneter precis bildats Kollar man upp den tyske Max Planck-astronomen Christian Thalmann – bilden t v – p\u00e5 n\u00e4tet, kommer vi till hans hemsida och uppt\u00e4cker direkt att till hans forskningsspecialitet h\u00f6r “direct imaging of extrasolar planets and brown dwarfs”. Vilket \u00e4r precis det han och hans team nyligen gjort med hj\u00e4lp av… L\u00e4s mer »Nr 46 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11203"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=11203"}],"version-history":[{"count":15,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11203\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":11225,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11203\/revisions\/11225"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=11203"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=11203"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=11203"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}<\/a>Rymden var svart f\u00f6r Gagarin<\/h2>\n
<\/a>50-\u00e5rsminnet av Jurij Gagarins<\/strong> epokg\u00f6rnde jordenrunttur, n\u00e4rmar sig med f\u00f6rf\u00e4rande fart. Jag har tidigare omtalat Gagarins bes\u00f6k i Malm\u00f6, och en av journalisterna som f\u00f6ljde honom h\u00e4r var kollegan \u00c5ge Ramsby<\/strong>:<\/p>\nSolfl\u00e4ckar i rosa<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n“Halv exo-planet”-jakt \u00e4ven i v\u00e5rt eget solsystem<\/h2>\n
<\/a>