![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/02\/kleo-Fig1.jpg\")
<\/a>Franska och amerikanska astronomer (Franck Marchis, Pascal Descamps<\/strong> m fl ) har de senaste \u00e5ren med frisk aptit kastat sig \u00f6ver den metallrika Kleopatra, m\u00e4tt banan och t\u00e4theten. Resultat? Att asteroiden sannolikt inte \u00e4r en solid himlakropp utan snarare ett helt skrotupplag d\u00e4r ute i den planet\u00e4ra v\u00e4rlden.<\/p>\n Sannolikt har Kleopatra skapats genom en kollision med en annan asteorid. I st\u00e4llet f\u00e5r att det d\u00e5 skapas en st\u00f6rre asteroid, pulveriserades himlakropparna, som h\u00e5lls ihop genom gravitationen.<\/p>\n Kleopatra \u00e4r 217 km som l\u00e4ngst tv\u00e4rs\u00f6ver. M\u00e5narna tros vara 8 km i diameter.<\/p>\n Kleopatras t\u00e4thet ligger runt 3,6 g per kubikcentimeter,\u00a0 n\u00e4ra j\u00e4rnets 5 g\/kubik-cm. D\u00e4rav misstanken att asteroiden till 30-50 procent best\u00e5r av – ingenting…<\/p>\n I dag k\u00e4nner vi till drygt 200 asteroider med m\u00e5nar. Den f\u00f6rsta som 100-procent p\u00e5visades ha en m\u00e5ne runt 243 Ida, vars pyttem\u00e5ne d\u00f6ptes till Dactyl.<\/p>\n De senaste dagarnas st\u00f6rsta nyhet tror jag \u00e4r att NASA:s r\u00f6ntgenteleskop Chandra X-ray Observatory<\/span> har identifierat en sorts superflytande materia inuti en neutronstj\u00e4rna, ett som det s\u00e4gs “bizarre, friction-free state of matter”.<\/p>\n Det \u00e4r supernovaresten efter Cassiopeia A (Cas A)\u00a0 som specialstuderats.<\/p>\n W-bloggen klarar sig inte utan sina\u00a0 spanare. H\u00e4r \u00e4r en stilstudie av min gamle kompis Lars Olefeldt<\/strong> i Stora Hult, Vejbystrand, som hittar massor av kuliga saker till mig p\u00e5 n\u00e4tet.<\/p>\n Jag och Lars har en del annat gemensamt ut\u00f6ver stj\u00e4rnor och planeter. Flygintresset, t ex.<\/p>\n Dagens “Olefeldtare” hittar du f\u00f6rresten h\u00e4r:<\/p>\n http:\/\/www.wimp.com\/moonaway\/<\/a><\/p>\n Knappt kom nyheten om det m\u00e4rkliga h\u00e5let i\u00a0 planetskivan runt LkCa 15 \u00a0 – se W-blogg nr 46 2011 — f\u00f6rr\u00e4n ett annat Max Planck-team sp\u00e4r p\u00e5 med uppt\u00e4ckten av en planet runt T Chamaeleontis (T Cha), p\u00e5 330 ljus\u00e5r ifr\u00e5n oss.<\/p>\n \u2013 Tidigare studier hade visat att T Cha var ett utm\u00e4rkt observationsm\u00e5l f\u00f6r att studera hur planetsystem bildas. Men den h\u00e4r stj\u00e4rnan ligger ganska l\u00e5ngt bort. Vi beh\u00f6vde hela styrkan hos VLTI (Very Large Telescope Interferometer) f\u00f6r att uppn\u00e5 tillr\u00e4cklig uppl\u00f6sning f\u00f6r att kunna se detaljerna och uppt\u00e4cka vad som egentligen p\u00e5g\u00e5r i skivan, s\u00e4ger den svenska Max Plancvk-astronomen Johan Olofsson<\/strong> i ett pressmess fr\u00e5n ESO.<\/a><\/p>\n Att hitta en ljussvag f\u00f6ljeslagare s\u00e5 n\u00e4ra intill en ljusstark stj\u00e4rna \u00e4r en enorm utmaning. F\u00f6r att lyckas med det tog anv\u00e4nde forskarlaget instrumentet NACO p\u00e5 j\u00e4tteteleskopet VLT med en ny och kraftfull metod, s\u00e5 kallad gles aperturmaskning.<\/p>\n Efter att ha genomf\u00f6rt en noggrann analys fann astronomerna\u00a0 tydliga tecken p\u00e5 att det l\u00e5g n\u00e5got inuti h\u00e5let i skivan med ett avst\u00e5nd fr\u00e5n stj\u00e4rnan p\u00e5 ungef\u00e4r en miljard kilometer.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Asteroider med m\u00e5nar Hur frekvent eller snarare s\u00e4llsynt \u00e4r det med m\u00e5nar kring asteroider? Vi har nu hittat 100 000-tals sm\u00e5planeter och n\u00e5gra av dem har faktiskt egna drabanter. Ett aktuellt exempel \u00e4r asteroiden 216 Kleopatra (uppt\u00e4ckt 1880), som – n\u00e4r Keck II-teleskopet p\u00e5 Hawaii riktade in sin adaptiva optikinstrumentering – visar sig se ut… L\u00e4s mer »Nr 48 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11247"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=11247"}],"version-history":[{"count":14,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11247\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":11267,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11247\/revisions\/11267"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=11247"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=11247"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=11247"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}Bisarra Cas A<\/h2>\n
Stilstudie av en W-bloggspanare!<\/h2>\n
<\/a>Grattis, Danmark!<\/h2>\n
<\/a>\u00c4ven danskarna g\u00f6r h\u00e5llbara satelliter. Den r\u00f6dvita satelliten namnad efter H C \u00d6rstedt<\/strong> skickades upp 23 februari 1999, och i g\u00e5r kunde s\u00e5ledes danskarna 12-\u00e5rsjubilera h\u00e4ndelsen.<\/p>\nT Cha har planet!<\/h2>\n
<\/a>