{"id":11268,"date":"2011-02-24T23:18:45","date_gmt":"2011-02-24T22:18:45","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=11268"},"modified":"2011-02-25T09:02:30","modified_gmt":"2011-02-25T08:02:30","slug":"nr-49-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/02\/24\/nr-49-2011\/","title":{"rendered":"Nr 49 2011"},"content":{"rendered":"

Dagens r\u00e4ttelse 1:<\/span><\/strong><\/h3>\n

\u00c4ven asteroiden Lundia har en m\u00e5ne!<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Bild fr\u00e5n 2009 av Lundia p\u00e5 16,6 magn - med ett 24-tumsteleksop. Foto: Kevin Heider<\/figcaption><\/figure>\n

En komplettering. Tack till ASTB:s vicechef Anders Nyholm<\/strong>, som p\u00e5passligt noterar aprop\u00e5 f\u00f6rra bloggen:<\/p>\n

– Tack f\u00f6r nya W-blogginl\u00e4gget om asteroidm\u00e5nar! Gl\u00f6m inte att v\u00e5r egen 809 Lundia, d\u00f6pt av Max Wolf<\/strong> i Heidelberg efter du-vet-vad, ocks\u00e5 har en m\u00e5ne, uppt\u00e4ckt 2005.<\/p>\n

Relevanta data finns t ex h\u00e4r:
\nhttp:\/\/www.johnstonsarchive.net\/astro\/astmoons\/am-00809.html<\/a><\/p>\n

P\u00e5 n\u00e4tet st\u00e5r att genom ljuskurvestudier kunde polske astronomen A Kryszczynska <\/strong>med flera i september 2005 uppt\u00e4cka en m\u00e5ne till Lundia men att denna m\u00e5ne och huvudobjektet \u00e4r lika stora, 6 kilometer. Avst\u00e5ndet mellan kropparna \u00e4r cirka 12 kilometer. De cirklar runt varandra p\u00e5 15,4 timmar.<\/p>\n

Genom senare CCD-fotometriska m\u00e4tningar har polackerna finslipat sina m\u00e4tningar genom och pratar nu (= 2009)<\/a> om avst\u00e5ndet 15,8 km ocvh diametern 9,1 km.<\/p>\n

I facklitteraturen kallas Lundia f\u00f6r en\u00a0 “synkron bin\u00e4r asteroid”<\/p>\n

Dagens r\u00e4ttelse 2:<\/span><\/strong><\/h3>\n

“Svensken” \u00e4r fransman!<\/h2>\n

\"\"<\/a>Tack till Robert Cumming<\/strong>, som erinrar om att Johan Olofsson<\/strong> – se f\u00f6rra bloggen – faktiskt \u00e4r en fransk astronom.<\/p>\n

Jag har snokat runt lite om\u00a0 denne unge forskare och han tycks ha r\u00f6tterna i Grenoble.<\/p>\n

P\u00e5 sin hemsida ber\u00e4ttar Monsieur Olofsson om sitt intresse kring protoplanetdiskar runt sollikande stj\u00e4rnor (T Tauri-stj\u00e4rnor).<\/p>\n

Hela den sp\u00e4nnande ESO-rapporten kring planetskapandet finns f\u00f6rresten h\u00e4r:
\n<\/a><\/p>\n

http:\/\/www.eso.org\/public\/archives\/releases\/sciencepapers\/eso1106\/eso1106a.pdf<\/a><\/p>\n

Kim Nilsson tar hj\u00e4lp av ELVIS<\/h2>\n

\"\"<\/a>Det var en lysande f\u00f6rest\u00e4llning i Vattenhallen\u00a0 i kv\u00e4ll i Lund – detta kan ju bli en av ASTB:s b\u00e4sta m\u00f6teslokaler fram\u00f6ver. Mycket folk p\u00e5 plats, sp\u00e4nnande att f\u00e5 strosa omkring bland alla kuliga prylar och experiment – och s\u00e5 kr\u00f6ntes kv\u00e4llen av ett lysande f\u00f6redrag signerat Kim Nilsson<\/strong> om hennes arbete som ESO-galaxforskare i Heidelberg. Pedagogiskt, klart\u00e4nkt, fr\u00e5gestimulerande.<\/p>\n

Kim har f\u00f6rflutet som amat\u00f6rastronom – hon var MARS siste ordf\u00f6rande, sj\u00e4lv var jag den f\u00f6rste. Men som jag alltid s\u00e4ger om f\u00f6reningars uppg\u00e5ng och fall:<\/p>\n

Gr\u00e5t inte \u00f6ver spilld mj\u00f6lk!<\/p>\n

Allt har sin tid.<\/p>\n

Kim Nilsson har en trevlig hemsida. Den finns h\u00e4r, med make, katter och allt.<\/a><\/p>\n

D\u00e4r kan ocks\u00e5 l\u00e4sas om hennes satsning p\u00e5 ELVIS-projektet<\/span>, som hon pratade om i kv\u00e4ll.<\/p>\n

Goodbye, Gliese 581g!<\/h2>\n

\"\"<\/a>Potsdam-astronomen Ren\u00e9 Heller<\/strong> punkterar en del \u00f6veroptimistiska tong\u00e5ngar aprop\u00e5 “beboeliga zoner” runt stj\u00e4rnor med l\u00e5ga massor typ r\u00f6da dv\u00e4rgar.<\/p>\n

Ren\u00e9 Heller och Potsdam-teamet har r\u00e4knat p\u00e5 diverse tidvatteneffekter, som kan orsaka att jordlika planeter i ett s\u00e5nt system f\u00e5r en rotation som \u00e4r vinkelr\u00e4t mot planetens omloppsbana (= fr\u00e5nvaro av \u00e5rstider, kalla poler, stekheta ekvatorsplan) och dessutom beg\u00e5vas med ett synkront \u00e5r\/dygn \u00e1 la jordens m\u00e5ne.<\/p>\n

Heller och hans team har s\u00e4rskilt synat\u00a0 Gliese 581g, som i h\u00f6stas\u00a0 v\u00e4ckte v\u00e4rldsvid uppm\u00e4rksamhet och som somliga astronomer trodde var beboelig. Men\u00a0 Gliese 581g har inga \u00e5rstider, planetdygnet \u00e4r lika med planetens \u00e5r, och\u00a0 sannolikt finns inget vatten p\u00e5 planetytan.<\/p>\n

S\u00e5: Goodbye Gliese 581g! Eller snarare: Auf wiedersehen!<\/p>\n

– Om vi vill finna en jord nr 2, m\u00e5ste vi leta efter en sol nr 2, lyder budskapet fr\u00e5n Potsdam.<\/p>\n

Skepticismen fr\u00e5n W-bloggens sida (se W-bloggar nr 167 och nr\u00a0 178 2010), var nog inte s\u00e5 dumt trots allt.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Dagens r\u00e4ttelse 1: \u00c4ven asteroiden Lundia har en m\u00e5ne! En komplettering. Tack till ASTB:s vicechef Anders Nyholm, som p\u00e5passligt noterar aprop\u00e5 f\u00f6rra bloggen: – Tack f\u00f6r nya W-blogginl\u00e4gget om asteroidm\u00e5nar! Gl\u00f6m inte att v\u00e5r egen 809 Lundia, d\u00f6pt av Max Wolf i Heidelberg efter du-vet-vad, ocks\u00e5 har en m\u00e5ne, uppt\u00e4ckt 2005. Relevanta data finns t… L\u00e4s mer »Nr 49 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11268"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=11268"}],"version-history":[{"count":14,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11268\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":11287,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11268\/revisions\/11287"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=11268"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=11268"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=11268"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}