{"id":11288,"date":"2011-02-25T19:38:25","date_gmt":"2011-02-25T18:38:25","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=11288"},"modified":"2011-02-25T19:47:53","modified_gmt":"2011-02-25T18:47:53","slug":"nr-50-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/02\/25\/nr-50-2011\/","title":{"rendered":"Nr 50 2011"},"content":{"rendered":"

Pan-STARRS s\u00e4tter v\u00e4rldsrekord i asteroidjakt<\/h2>\n

\"\"<\/a>V\u00e4rldens st\u00f6rsta digitala kamera, som drivs av University of Hawaii,\u00a0 satte ett nytt rekord natten till\u00a0 29 januari i \u00e5r\u00a0 – ett rekord som naturligtvis kommer att sl\u00e5s fram\u00f6ver:<\/p>\n

Det nya teleskopet PS1\u00a0 p\u00e5 Hawaii kallat Pan- STARRS (“Panoramic Survey Telescope & Rapid Response System”)\u00a0 identifierade direkt 19 nya NEO:s – Near Earth Object, “n\u00e4ra jorden-objekt”. Tv\u00e5 av dem kom obehagligt n\u00e4ra jorden.<\/p>\n

I sj\u00e4lva verket fick forskarna och teknikerna in ett 30-tal objekt att jobba med, men fingeravtrycken st\u00e4mde inte helt och h\u00e5llet p\u00e5 alla.<\/p>\n

Bakom NEO-bevakningen st\u00e5r NASA och ett labb knutet till USA:s flygvapen.<\/p>\n

Jag ska inte traggla kamerornas och speglarnas teknik – jag fattar det \u00e4nd\u00e5 inte – men h\u00e4r finns alla detaljer.<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a>
Tv\u00e5 glada asteroidj\u00e4gare p\u00e5 Hawaii: Richard Wainscoat t v och Marco Micheli t h. Foto: Karen Teramura.<\/figcaption><\/figure>\n

Notabelt \u00e4r, tycker jag, att inte ens Pan-STARRS \u00e4r helt ok\u00e4nsligt f\u00f6r v\u00e4der och vind och dimma. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r teleskopet\u00a0 knutet till ett internationellt bevakningssystem, och hittar n\u00e5gon i den globala kedjan ett NEO har forskarna 12-72 timmar p\u00e5 sig att best\u00e4mma banan.<\/p>\n

Personb\u00e4sta av AAVSO<\/h2>\n

Aprop\u00e5 rekord: H\u00e4rom dan meddelade AAVSO (American Association of Variable Star Observers) <\/a>att dess\u00a0 databas passerat den magiska gr\u00e4nsen\u00a0 20 miljoner observationer.<\/p>\n

Sk\u00e4rpning, proffs!<\/h2>\n

\"\"<\/a>Att det ska vara s\u00e5 sv\u00e5rt att f\u00e5 svar p\u00e5 en enkel fr\u00e5ga!<\/p>\n

N\u00e4r intr\u00e4ffade den f\u00f6rsta galaxkolllisionen, den f\u00f6rsta riktiga trafikolyckan,\u00a0 i det “observabla” universum?<\/span><\/p>\n

Det m\u00e5ste ju\u00a0 finnas n\u00e5n misst\u00e4nkt kollision som \u00e4r rekordh\u00e5llare.<\/p>\n

M\u00e5nvattnet \u00e4r inte rent<\/h2>\n

\"\"<\/a>Jag gillar den senaste larmrapporten:<\/p>\n

Ska vi till m\u00e5nen, s\u00e5 ta med filter!<\/p>\n

M\u00e5nvattnet vid kratrarna runt sydpolen inneh\u00e5ller b\u00e5de kvicksilver, magnesium, kalcium och annat oh\u00e4lsosamt, till och med silver. \u00c4ven natrium, visar de allra senaste m\u00e4tningarna.<\/p>\n

Det \u00e4r NASA-forskaren\u00a0 Rosemary Killen <\/strong>– bilden t v – <\/strong> som kommit natriumet p\u00e5 sp\u00e5ren och hon tror att natriumet ursprungligen kommer fr\u00e5n p\u00e5 m\u00e5nen nedst\u00f6rtande kometer. Men \u00e4ven solvinden kan ha bidragit med natriumet, ska till\u00e4ggas.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Pan-STARRS s\u00e4tter v\u00e4rldsrekord i asteroidjakt V\u00e4rldens st\u00f6rsta digitala kamera, som drivs av University of Hawaii,\u00a0 satte ett nytt rekord natten till\u00a0 29 januari i \u00e5r\u00a0 – ett rekord som naturligtvis kommer att sl\u00e5s fram\u00f6ver: Det nya teleskopet PS1\u00a0 p\u00e5 Hawaii kallat Pan- STARRS (“Panoramic Survey Telescope & Rapid Response System”)\u00a0 identifierade direkt 19 nya NEO:s… L\u00e4s mer »Nr 50 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11288"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=11288"}],"version-history":[{"count":12,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11288\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":11304,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11288\/revisions\/11304"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=11288"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=11288"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=11288"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}