![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/eso1107a.jpg\")
<\/a>\n
En ny bild avsl\u00f6jar fina detaljer i galaxen – och en lika detaljrik bakgrund. P\u00e5 grund av galaxens (sett fr\u00e5n jorden) extrema lutning har avst\u00e5ndet dit tidigare \u00f6verskattats.<\/p>\n
Bilden togs med WFI-kameran p\u00e5 2,2-meter MPG\/ESO-teleskopet vid ESO:s La Silla-observatorium i Chile.<\/p>\n
Astronomer driver en studie som heter Araucaria-projektet<\/span> som utreder de faktorer som p\u00e5verkar avst\u00e5ndsbest\u00e4mningar med\u00a0 cepheidstj\u00e4rnor som m\u00e5ttstock.<\/p>\n Hela pressmeddelandet finns h\u00e4r.<\/a><\/p>\n Om vi g\u00e5r in p\u00e5 IAU:s Minor Planet Centre ser vi att just nu<\/a>, denna onsdag eftermiddag\/kv\u00e4ll, h\u00e5ller astronomerna \u00e5tta nya misst\u00e4nkta NEO:s under uppsikt. Kolla hur de r\u00f6r sig p\u00e5 himlavalvet. Det g\u00e5r undan! P\u00e5 andra sidan solsystemet – vad h\u00e4nder d\u00e4r? Runt 30-60 AU fr\u00e5n jorden? Jag h\u00e5ller p\u00e5 att l\u00e4sa Caltech-astronomen Mike Browns<\/strong> memoarer om hur han uppt\u00e4ckte de f\u00f6rsta stora Kuiper-objekten och sen var med om att “d\u00f6da” Pluto som planet, och jag ska \u00e5terkomma till den boken. Den \u00e4r lika intressant som den \u00e4r pratig.<\/p>\n Min fr\u00e5ga till mig sj\u00e4lv i dag \u00e4r hur m\u00e5nga KBO:s, Kuiper Belt Objects<\/span>, som uppt\u00e4ckts till dato?<\/p>\n S\u00e5vitt jag f\u00f6rst\u00e5r \u00e4r vi sakteliga p\u00e5 v\u00e4g mot 70 000-80 o00 objekt d\u00e4r ute i den transneptuniska v\u00e4rlden, med diametrar 100 km+.\u00a0 Bort\u00e5t 10 000 KBO:s har hittats hittills.<\/p>\n Detta \u00e4r en extremt kall och nerkyld, isig, h\u00f6rna av solsystemet. H\u00e4r har skett gigantiska krockar f\u00f6r ett antal miljarder \u00e5r sedan, och det \u00e4r det reflekterande solljuset fr\u00e5n dessa fragment vi f\u00e5ngar upp i dag. N\u00e4r de n\u00e4rmar\u00a0 sig Neptunus katapultar de flesta ut i mystiska, avl\u00e5nga banor.<\/p>\n Bilden nedan bygger p\u00e5 data fr\u00e5n\u00a0 the Minor Planet Center. KBO i huvudb\u00e4ltet \u00e4r gr\u00f6na, de oranga markerar s\u00e5 kallade “scarettered objects”\u00a0 som st\u00f6rts och lockats in i elliptiska banor. Avst\u00e5nden \u00e4r uttryckta i\u00a0 AU, astronomiska enhetrer (1 AU = avst\u00e5ndet jorden-solen).<\/p>\n Det m\u00e4rkliga gapet nederst i den gr\u00f6na cirkeln beror p\u00e5 skymmande moln och partiklar i Vintergatan. Kepler-sonden har inte”bara” gett oss drygt 1200 misst\u00e4nkta exoplaneter att jobba vidare med efter senaste sl\u00e4ppet, av bara farten uppt\u00e4cker ju det supereffektiva instrumentet (105 kvadratgrader, 156 00 stj\u00e4rnor) \u00e4ven andra himlakroppar – typ bin\u00e4ra f\u00f6rm\u00f6rkelsevariabler, allts\u00e5\u00a0 stj\u00e4rnor som kommer i v\u00e4gen f\u00f6r varandra sett fr\u00e5n jorden och\u00a0\u00a0 som f\u00f6rm\u00f6rkar varandra.<\/p>\n I en rapport till The Astronomical Journal rapporterar nu ett g\u00e4ng amerikanska<\/a> forskare om uppt\u00e4ckten av 1879 unika,\u00a0 f\u00f6rm\u00f6rkande, tr\u00e5nga\u00a0 tvillingstj\u00e4rnobjekt. Omkring 1,2 procent av Kepler-stj\u00e4rnorna i Svanens stj\u00e4rnbild \u00e4r av denna typ, allts\u00e5 tr\u00e5nga f\u00f6rm\u00f6rkelsevariabler.<\/p>\n Stj\u00e4rnornas rymdf\u00f6rdelning\u00a0 som en funktion\u00a0 av den galaktiska latituden diskuteras f\u00f6rst\u00e5s ocks\u00e5 liksom en rad andra teknikaliteter i systemen.<\/p>\n En pro-Darwin-bild p\u00e5 omslaget till en tidskrift, som T\u00dcBITAK ger ut (Turkiets naturvetenskapliga r\u00e5d), drogs in 2009 och chefredakt\u00f6ren, Dr. \u00c7i\u011fdem Atakuman <\/strong>(bilden t v) , sparkades.<\/p>\n Och det landet vill komma in i EU och d\u00e4rmed f\u00e5 r\u00e4tt att p\u00e5verka oss alla!?! Hall\u00e5 Voltaire<\/strong>, var \u00e4r du?<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" H\u00e4r blir universum – mindre!!! N\u00e4r jag v\u00e4xte upp blev universum hela tiden st\u00f6rre och st\u00f6rre. Nya m\u00e4tningar flyttade t ex ut Andromedagalaxen en rej\u00e4l bit i kosmos. Numera h\u00e4nder det lika ofta\u00a0 att avst\u00e5nd justeras \u00e5t andra h\u00e5llet. Dagens ESO-rapport ber\u00e4ttar t ex om hur avst\u00e5ndet till den kantst\u00e4llda galaxen NGC247 justerats ner med… L\u00e4s mer »Nr 54 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11355"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=11355"}],"version-history":[{"count":16,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11355\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":11407,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11355\/revisions\/11407"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=11355"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=11355"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=11355"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}Misst\u00e4nkta “n\u00e4ra jorden-objekt” just nu<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nSamtidigt ute i Kuiper-b\u00e4ltet…<\/h2>\n
\n(Bilden fr\u00e5n Wikipedia.)<\/p>\n<\/a><\/p>\nKepler hittar \u00e4ven massor av f\u00f6rm\u00f6rkelsevariabler<\/h2>\n
Vad h\u00e4nder i Turkiet?<\/h2>\n
<\/a>Alltfler \u00f6gon riktas mot Turkiet, d\u00e4r det forts\u00e4tter att svalla i forskarv\u00e4rlden. Nature <\/em>h\u00e5ller bl a \u00f6gonen fokuserade p\u00e5 landets vetenskap<\/a> – det borde fler tidskrifter, fler tunga akademier g\u00f6ra.<\/p>\n