{"id":11408,"date":"2011-03-04T11:13:18","date_gmt":"2011-03-04T10:13:18","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=11408"},"modified":"2011-03-04T11:14:10","modified_gmt":"2011-03-04T10:14:10","slug":"nr-56-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/03\/04\/nr-56-2011\/","title":{"rendered":"Nr 56 2011"},"content":{"rendered":"

Planetsystemets \u00e4ldsta resen\u00e4rer<\/h2>\n
\"\"<\/a>
F\u00e4rgf\u00f6rst\u00e4rkt r\u00f6ngtenstudie av ett 4,6 miljarder \u00e5r gammalt CAIs.<\/figcaption><\/figure>\n

Detektiverna – vad ska de annars kallas? – som jobbar med sol- och planetsystemets ursprung, har f\u00e5tt ett nytt sp\u00e4nnande redskap i sitt brottsplatsunders\u00f6kande:<\/p>\n

De millimeter\/centimetersm\u00e5 kalcium- och aluminiumrika inneslutningarna (CAIs p\u00e5 engelska, “calcium, aluminum-rich inclusions”) som ing\u00e5r i den meteorittyp som kallas kondriter. Kondriterna skapades i den g\u00e4ggamoja ur vilken planeterna bildades.<\/p>\n

Nu har ett team p\u00e5\u00a0 Lawrence Livermore National Laboratory tillsammans med andra analyserat delar av Allende-meteoriten<\/a>, som s\u00e5gs n\u00e4r den splittrades och slog ned\u00a0 i Mexico 1969 (platsen heter Pueblito de Allende, Allende, Chihuahua),\u00a0 m\u00e4tt olika syreisotoper i dess CAIs och fastst\u00e4llt \u00e5ldern till 4,57 miljoner \u00e5r – planeterna bildades f\u00f6rst 10-50 miljoner \u00e5r senare.<\/p>\n

* CAIs bildades i solsystemets l\u00e5ngt\u00a0 ifr\u00e5n lugna ytteromr\u00e5den\u00a0 och f\u00f6stes in i den nebul\u00f6sa skiva, ur vilken solen en g\u00e5ng bildats och planeterna senare skulle\u00a0 bildas.<\/p>\n

* Under passagen in i och genom denna protoplanetskiva, passerade CAIs flera syrerika “reservoarer” och s\u00f6g upp olika O-isotoper, som i dag fungerar som en sorts fingeravtryck fr\u00e5n de olika stadierna under resans g\u00e5ng. Som var h\u00e4ftig och tumultartad.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Det var inga sm\u00e5 stenbumlingar som slog ner i Mexiko. Foto: Smithsonian Institution<\/figcaption><\/figure>\n

Forkarg\u00e4nget p\u00e5 Lawrence-labbet bakom den senaste studien heter Ian Hutcheson,\u00a0Jennifer Matzel, Erick Ramon<\/strong> och Peter Weber<\/strong>.<\/p>\n

Allende-meteoriterna \u00e4r k\u00e4nda f\u00f6r att vara de kolrikaste kondriter som hittats hittills.<\/p>\n

Ny boss f\u00f6r hela klabbet!<\/h2>\n

Tack till Lars Olefeldt <\/strong>som skickat \u00f6ver dagens rolighet, h\u00e4mtad ur Dagens Media<\/em>:\"\"<\/a><\/p>\n

Ett hyggligt livsverk<\/h2>\n

Amat\u00f6rastronomen och frikyrkopastorn Robert Owens Evans<\/strong> i Hazelbrook, Australien, innehar ett intressant v\u00e4rldsrekord: Han har visuellt uppt\u00e4ckt 42 supernovor!<\/p>\n

Evans \u00e4r f\u00f6dd 1937 och skriver b\u00f6cker om religi\u00f6sa v\u00e4ckelser\u00f6relser n\u00e4r han inte st\u00e5r vid sitt teleskop och jagar stj\u00e4rnsm\u00e4llar i Guds fria universum.<\/p>\n

Ett bra portr\u00e4tt av honom med vidh\u00e4ngande intervju finns h\u00e4r p\u00e5 n\u00e4tet.<\/a>\"\"<\/a><\/p>\n

\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Planetsystemets \u00e4ldsta resen\u00e4rer Detektiverna – vad ska de annars kallas? – som jobbar med sol- och planetsystemets ursprung, har f\u00e5tt ett nytt sp\u00e4nnande redskap i sitt brottsplatsunders\u00f6kande: De millimeter\/centimetersm\u00e5 kalcium- och aluminiumrika inneslutningarna (CAIs p\u00e5 engelska, “calcium, aluminum-rich inclusions”) som ing\u00e5r i den meteorittyp som kallas kondriter. Kondriterna skapades i den g\u00e4ggamoja ur vilken planeterna… L\u00e4s mer »Nr 56 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11408"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=11408"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11408\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":11421,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11408\/revisions\/11421"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=11408"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=11408"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=11408"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}