{"id":11569,"date":"2011-03-11T19:38:36","date_gmt":"2011-03-11T18:38:36","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=11569"},"modified":"2011-03-11T20:56:39","modified_gmt":"2011-03-11T19:56:39","slug":"nr-63-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/03\/11\/nr-63-2011\/","title":{"rendered":"Nr 63 2011"},"content":{"rendered":"<h2 style=\"text-align: left;\">Solfl\u00e4cks-observationerna\u00a0 firar 400 \u00e5r<\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/131029.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"alignleft size-full wp-image-11586\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/131029.jpg\" alt=\"\" width=\"294\" height=\"389\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/131029.jpg 1000w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/131029-227x300.jpg 227w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/131029-775x1024.jpg 775w\" sizes=\"(max-width: 294px) 100vw, 294px\" \/><\/a>Ett stort tack till <strong>Hilmar W Duerbeck,<\/strong> astronomen och astronomihistorikern i Tyskland, som tipsar mig om att det just nu \u00e4r 400 \u00e5r sen<strong> Johannes Fabricius<\/strong>, son till astronomen och astrologen <strong>David Fabricius<\/strong> (<strong>Tycho Brahe<\/strong> m\u00f6tte honom i Tyskland),\u00a0 observerade solfl\u00e4ckar och genom studiet av dem kunde fastsl\u00e5 att solen &#8211; roterade!<\/p>\n<p>Johannes riktade sina primitiva teleskop mot solen med b\u00f6rjan 9 mars 1611 &#8211; n\u00e5gra m\u00e5nader senare k\u00e4nde han sig mogen att publicera resultatet\u00a0 av sina vederm\u00f6dor.<\/p>\n<p>Andra hade sett solfl\u00e4ckarna tidigare, men Johannes Fabricius samlade sina observationer i boken <em>De Maculis in Sole observatis et Apparente earum cum Sole Conversione Narratio<\/em>. Boken var ytterligare en spik i kistan p\u00e5 den gamla, uttj\u00e4nta v\u00e4rldsbilden, som bl a predikade &#8211; ja, verkligen PREDIKADE &#8211; att \u00e4ven solen var en perfekt och\u00a0 of\u00f6r\u00e4nderlig himlakropp.<\/p>\n<p>Solfl\u00e4ckarna p\u00e5 solytan\u00a0 och solens rotation krossade den id\u00e9n.<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/www.e-rara.ch\/zut\/astro-eth\/content\/titleinfo\/131027\" target=\"_self\">Den lilla boken g\u00e5r att ladda ner h\u00e4r, om du \u00e4r sl\u00e4ngd i latin.<\/a><\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/www.nasa.gov\/mission_pages\/sunearth\/news\/400yrs-spots.html\" target=\"_self\">NASA uppm\u00e4rksammar 400-\u00e5rsjubileet och bland de som citeras<\/a> \u00e4r f\u00f6rfattaren och den pensionerade Hamburg-professorn, sociologen\u00a0<strong> Hermann Korte<\/strong>, som forskat i familjen Fabricius \u00f6de och som skrivit boken\u00a0 <em>David und Johannes Fabricius und der Roman meines Vaters<\/em>. Boken utkom f\u00f6r en m\u00e5nad sen.<br \/>\n&#8211; Flera veckors observationer antydde att varken moln eller planeter eller stj\u00e4rnor orsakade de svarta fl\u00e4ckarna p\u00e5 solen, ber\u00e4ttar Korte. Som dessutom tror att det utspanns ganska s\u00e5 animerade debatter mellan far och son innan \u00e4ven &#8220;den gamle&#8221; m\u00e5ste ha erk\u00e4nt det hans egna \u00f6gon s\u00e5g.<\/p>\n<p>N\u00e4r solfl\u00e4ckarna f\u00f6rsvann \u00f6ver solranden f\u00f6r att sen \u00e5terkomma fjorton dagar senare p\u00e5 andra sidan, var Johannes Fabricius \u00f6vertygad om saken: Solen snurrade kring sin egen axel.<\/p>\n<h2 style=\"text-align: left;\">Hur l\u00e5ter svarta h\u00e5l?<\/h2>\n<p><strong><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/janna_6_2006-crop.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"alignleft size-full wp-image-11583\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/janna_6_2006-crop.jpg\" alt=\"\" width=\"160\" height=\"186\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/janna_6_2006-crop.jpg 444w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/janna_6_2006-crop-258x300.jpg 258w\" sizes=\"(max-width: 160px) 100vw, 160px\" \/><\/a>Bertil Falk <\/strong>tipsar W-bloggens l\u00e4sare om ett annat sp\u00e4nannde socialt medium, n\u00e4mligen <em>Huffington Post<\/em>, som ber\u00e4ttar om vad fysikprofssorn i New York <strong>Janna Levin <\/strong>(t v) kommit p\u00e5:<\/p>\n<p>Att svarta h\u00e5l mycket v\u00e4l kan producera kosmiska ljud, baserade p\u00e5 gravitationsv\u00e5gor. N\u00e4r dessa n\u00e5r jordklotet, \u00e4r det dags att f\u00f6rst\u00e4rka signalerna och mixtra med dem &#8211; f\u00f6r att vi ska f\u00e5 &#8220;h\u00f6ra&#8221; hur det l\u00e5ter n\u00e4r t ex svarta h\u00e5l danar runt varandra.<\/p>\n<p>H\u00e4r <a href=\"http:\/\/www.huffingtonpost.com\/2011\/03\/09\/black-holes-sound_n_833359.html\" target=\"_self\">kan du g\u00e5 in och ta del av Levins ljud.<\/a><a href=\" http:\/\/www.huffingtonpost.com\/2011\/03\/09\/black-holes-sound_n_833359.html\" target=\"_self\"><br \/>\n<\/a><\/p>\n<p>Janna Lervin har en egen hemsida, och <a href=\"http:\/\/www.jannalevin.com\/science.html\" target=\"_self\">d\u00e4r kan du ocks\u00e5 l\u00e4sa om teorierna p\u00e5 l\u00e4ttbegriplig engelska<\/a> &#8211; och lyssna in! Janna noterar att med de nya monumentala jordmottagarna <span style=\"text-decoration: underline;\">LIGO <\/span>och <span style=\"text-decoration: underline;\">LISA<\/span> kommer den till synes tysta rymden att avlockas sin egen musik.<\/p>\n<p>Janna Levin \u00e4r \u00e4ven verksam som sk\u00f6nlitter\u00e4r f\u00f6rfattare och konstn\u00e4r.<\/p>\n<h2 style=\"text-align: left;\">Kul ombord!<\/h2>\n<p style=\"text-align: left;\">W-bloggens specielle spanare<strong> Lars Olefeldt<\/strong> s\u00e4nder \u00f6ver en filmsnutt, som definitivt bevisar att man kan ha ganska kul ocks\u00e5 ombord p\u00e5 ISS, den internationella rymdstationen. Det \u00e4r inte bara kneg kl 9-17. Det finns utrymme till annat ocks\u00e5.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">Sajten \u00e4r h\u00e4r:<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\"><a href=\"http:\/\/www.dump.com\/2011\/03\/09\/iss-crew-playing-seriously-video\/\" target=\"_self\">http:\/\/www.dump.com\/2011\/03\/09\/iss-crew-playing-seriously-video\/<\/a><\/p>\n<h2 style=\"text-align: left;\">Fartd\u00e5re i kosmos!<\/h2>\n<p style=\"text-align: left;\">De <a href=\"http:\/\/www.nasa.gov\/mission_pages\/WISE\/news\/wise20110310.html\" target=\"_self\">senaste dagarnas\u00a0 bildsk\u00f6rd fr\u00e5n bl a NASA:s infrar\u00f6djagande sond WISE <\/a>(Wide-field Infrared Survey Explorer) har bl a avsl\u00f6jat en riktig fartd\u00e5re i Vintergatan &#8211; Alpha Camelopardalis\/Giraffen, Alpha Cam.<\/p>\n<figure id=\"attachment_11570\" aria-describedby=\"caption-attachment-11570\" style=\"width: 568px\" class=\"wp-caption aligncenter\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/526717main_pia13908-43_946-710.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-11570\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/526717main_pia13908-43_946-710.jpg\" alt=\"\" width=\"568\" height=\"426\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/526717main_pia13908-43_946-710.jpg 946w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/526717main_pia13908-43_946-710-300x225.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 568px) 100vw, 568px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-11570\" class=\"wp-caption-text\">Se upp i sv\u00e4ngarna! Foto: NASA\/WISE<\/figcaption><\/figure>\n<p style=\"text-align: center;\">\n<p>Stj\u00e4rnan ligger n\u00e5nstans mellan 1600 och 6900 ljus\u00e5r fr\u00e5n oss, och eftersom os\u00e4kerheten \u00e4r s\u00e5 stor s\u00e5 pendlar ocks\u00e5 m\u00e4tningen av stj\u00e4rnans framfart mellan 680 och 4200 km\/sek. Stj\u00e4rnans fart \u00e4r s\u00e5 stor att den orsakar en chockv\u00e5g p\u00e5 sin v\u00e4g genom de omgivande molnen av stoft och partiklar.<br \/>\n* Alpha Cam \u00e4r en superj\u00e4tte, den ljusa stj\u00e4rnan i mitten av bilden, och &#8220;man&#8221; tror att stj\u00e4rnan upptr\u00e4der som den g\u00f6r eftersom den antingen sl\u00e4ngts ut i rymden av en supernovabriserande tvilling eller genom krafterna fr\u00e5n stj\u00e4rnhopar.<\/p>\n<p>* Stj\u00e4rnan spr\u00e4tter ut en intensiv stj\u00e4rnvind, \u00e4ven fram\u00e5t, och det \u00e4r partiklarna i denna stj\u00e4rnvind som kolliderar med\u00a0 och pressar ihop och v\u00e4rmer upp de omgivande vintergatsmolnen &#8211; och d\u00e4rmed orsakar den gl\u00f6dande r\u00f6da halvb\u00e5gen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Solfl\u00e4cks-observationerna\u00a0 firar 400 \u00e5r Ett stort tack till Hilmar W Duerbeck, astronomen och astronomihistorikern i Tyskland, som tipsar mig om att det just nu \u00e4r 400 \u00e5r sen Johannes Fabricius, son till astronomen och astrologen David Fabricius (Tycho Brahe m\u00f6tte honom i Tyskland),\u00a0 observerade solfl\u00e4ckar och genom studiet av dem kunde fastsl\u00e5 att solen &#8211;&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/03\/11\/nr-63-2011\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 63 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11569"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=11569"}],"version-history":[{"count":21,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11569\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":11595,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11569\/revisions\/11595"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=11569"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=11569"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=11569"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}