{"id":11619,"date":"2011-03-13T16:27:16","date_gmt":"2011-03-13T15:27:16","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=11619"},"modified":"2011-03-13T16:37:12","modified_gmt":"2011-03-13T15:37:12","slug":"nr-65-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/03\/13\/nr-65-2011\/","title":{"rendered":"Nr 65 2011"},"content":{"rendered":"

En fantastisk solbild<\/h2>\n
– Denna solbild fotograferad av amerikanen Alan Friedman <\/strong>g\u00e5r inte av f\u00f6r hackor, tipsar Chriastian Vestergaard<\/strong>.<\/div>\n
– Studera s\u00e4rskilt “protuberansmolnet” h\u00f6gt ovanf\u00f6r den v\u00e4ldefinierade\u00a0solytan som ju\u00a0mer liknar ett cumulusmoln p\u00e5 sommaren.<\/div>\n
Bilden finns h\u00e4r och togs i samband med ett bl\u00e5sigt Winter Star Party<\/a> i West Summerland Key.\"\"<\/a><\/div>\n

Mars-rovern s\u00e4ger hej till jorden!<\/h2>\n

Vi har sett bildbevis p\u00e5 parkerade Apollo-rester fr\u00e5n m\u00e5nen, men ett sn\u00e4pp v\u00e4rre \u00e4r NASA:s senaste bild fr\u00e5n Mars – den amerikanska rymdorganisationens Marsrover\u00a0 Opportunity<\/span> har i knappt\u00a0 tre m\u00e5nader unders\u00f6kt en krater som inofficiellt kallas Santa Maria. HiRISE-kameran (High Resolution Imaging Science Experiment) ombord p\u00e5 den kring planeten snurrande sonden Reconnaissance Orbiter<\/span> har identifierat\u00a0 farkosten vid en klippa kallad Ruiz Garcia.<\/p>\n

Kratern \u00e4r 90 meter i diameter och ytmaterialet inneh\u00e5ller en hel del vatten.<\/p>\n

\"\"<\/a>
H\u00e4r \u00e4r jag! Foto: NASA\/JPL-Caltech\/Univ. of Arizona<\/figcaption><\/figure>\n

\n

B\u00e5de “Rovern” och “Orbitern” jobbar egentligen p\u00e5 \u00f6vertid sen flera \u00e5r – ett bra bevis p\u00e5 NASA:s strykt\u00e5liga teknik (i vissa fall!).<\/p>\n

Ungef\u00e4r samtidigt som bilden togs fr\u00e5n ovan alldeles i b\u00f6rjan av m\u00e5naden, s\u00e5g roverns utstr\u00e4ckta forskningsarm jobba p\u00e5 det h\u00e4r viset med\u00a0 mikroskopiska n\u00e4rstudier av en Marssten:<\/p>\n

\"\"<\/a>
Foto: NASA\/JPL<\/figcaption><\/figure>\n

MESSENGER laddar upp\/ner<\/h2>\n

Om fyra dagar (17 mars)\u00a0 \u00e4r det t\u00e4nkt att MESSENGER-sonden ska l\u00e4gga sig i en bana rutn Merkurius.<\/a><\/p>\n

Sonden kommer att snurra runt Merkurius p\u00e5 200 km:s h\u00f6jd som l\u00e4gst – ett varv runt planeten tar 12 timmar.<\/p>\n

Och sen? Ja, sen\u00a0 \u00e4r det ju meningen att\u00a0 ESA och dess japanska systerorgansiation JAXA 2014 gemensamt ska dra i v\u00e4g med BepiColombo<\/a>, som efter sex \u00e5rs f\u00e4rd ska n\u00e5 fram 2020 med tv\u00e5 sonder –\u00a0 dels Mercury Planetary Orbiter (MPO), dels\u00a0 Mercury Magnetospheric Orbiter (MMO).<\/p>\n

Discoverys sista anhalt – Washington!<\/h2>\n

Nu n\u00e4r rymdf\u00e4rjan Discovery v\u00e4l \u00e5terkommit till jorden, \u00e4r fr\u00e5gan: Var ska dennas legendariska rymdfarkost (premi\u00e4rflygning 1984!) stallas mera permanent?<\/p>\n

Sannolikt blir sista anhalten Smithsonians National Air & Space Museum <\/span>i Washington, men det glunkas att kostnaden p\u00e5 28,8 miljoner dollar med nermontering och flytt inte \u00e4r helt l\u00e4tt att skaka fram.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Hemma igen.<\/figcaption><\/figure>\n

\n

Under tiden p\u00e5 jorden…<\/h2>\n

… s\u00e5 ber\u00e4ttar helgnumret av The Guardian Weekly<\/em> att under tiden mars-oktober 2010 bombade eller br\u00e4nde talibanerna i Afghanistan ner 20 flickskolor och tog livet av 126 elever och l\u00e4rare.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

En fantastisk solbild – Denna solbild fotograferad av amerikanen Alan Friedman g\u00e5r inte av f\u00f6r hackor, tipsar Chriastian Vestergaard. – Studera s\u00e4rskilt “protuberansmolnet” h\u00f6gt ovanf\u00f6r den v\u00e4ldefinierade\u00a0solytan som ju\u00a0mer liknar ett cumulusmoln p\u00e5 sommaren. Bilden finns h\u00e4r och togs i samband med ett bl\u00e5sigt Winter Star Party i West Summerland Key. Mars-rovern s\u00e4ger hej till… L\u00e4s mer »Nr 65 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11619"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=11619"}],"version-history":[{"count":13,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11619\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":11639,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11619\/revisions\/11639"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=11619"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=11619"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=11619"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}