{"id":11695,"date":"2011-03-17T21:21:17","date_gmt":"2011-03-17T20:21:17","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=11695"},"modified":"2011-03-18T08:59:30","modified_gmt":"2011-03-18T07:59:30","slug":"nr-68-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/03\/17\/nr-68-2011\/","title":{"rendered":"Nr 68 2011"},"content":{"rendered":"

Hubble-konstanten uppm\u00e4tt igen<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Adam Riess leder jakten. Foto: Steve Spartana\/Johns Hopkins University Magazine<\/figcaption><\/figure>\n

Universums acceleration \u00e4r ingen illusion, lyder dagsrapporten fr\u00e5n de astronomiska f\u00e4ltarbetarna.<\/p>\n

Enligt “senaste nytt” fr\u00e5n HST, Hubble-teleskopet,<\/a> s\u00e5 kan med st\u00f6rsta sannolikhet nu sl\u00e5s fast att universums generella acceleration<\/span> \u00e4r ett faktum. Id\u00e9n om att v\u00e5r del av kosmos skulle\u00a0 ligga ganska centralt inuti en relativt materiafattig bubbla p\u00e5 8 miljarder ljus\u00e5rs diameter och att det skulle kunna f\u00f6rklara accelerationen som en chim\u00e4r, st\u00e4mmer inte.<\/p>\n

Hur exakt det ena h\u00e4nger ihop med det andra f\u00e5r kosmologerna vara bussiga och f\u00f6rklara p\u00e5 ett pedagogiskt vis, men av bara\u00a0 farten har forskarna nu ocks\u00e5 fastslagit Hubble-konstanten med\u00a0 en inbakad os\u00e4kerhet p\u00e5 3,3 procent.<\/p>\n

* Felmarginalen har pressats med 30 procent sen f\u00f6ra m\u00e4tningen, fr\u00e5n 2009.<\/p>\n

* Dagssiffran har du h\u00e4r:<\/p>\n

73,8 kilometer per sekund per megaparse<\/strong>.<\/p>\n

Fr\u00e5n Hubble-pressmesset:<\/p>\n

“It means that for every additional million parsecs (3.26 million light-years) a galaxy is from Earth, the galaxy appears to be traveling 73.8 kilometers per second faster away from us.”<\/p>\n

Forskaren som lett m\u00e4tningen \u00e4r en veteran i sammanhanget, han heter Adam Riess<\/strong>, \u00e4r knuten till Johns Hopkins University i Baltimore och Space Telescope Science Institute och har i dryga dussinet \u00e5r jagat den m\u00f6rka energin. Riess och hans team har denna g\u00e5ng utnyttjat 600 cepheider och ett antal Typ Ia-supernovor, det var ju supernovor som sp\u00f6kade i slutet av 1990-talet: De var ljussvagare \u00e4n ber\u00e4knat, vilket tydde p\u00e5 att de ligger l\u00e4ngre ut i kosmos och att takten i universums expansion en g\u00e5ng m\u00e5ste ha sp\u00e4tts p\u00e5.<\/p>\n

– Det \u00e4r den m\u00f6rka energin som pressar ner gaspedalen, s\u00e4ger Riess i ovan n\u00e4mnda pressrelease.<\/p>\n

En sak kan lugnt s\u00e4gas om Hubble-konstanten (som Edwin Hubble<\/strong> ju kallade K, knappast efter Knut Lundmark <\/strong>som han ans\u00e5g hade stulit hans galaxklassifikation…): Dess v\u00e4rde har varierat starkt genom \u00e5ren.<\/p>\n

Hans Bengtssons ABC<\/h2>\n

\"\"<\/a>Helt l\u00e4tt f\u00f6r en kosmisk rimsmidare \u00e4r det inte att kn\u00e4cka bokstaven C. N\u00e5nting p\u00e5 cepheider… stj\u00e4rnindivider?<\/p>\n

Hans Bengtssons <\/strong>ABC f\u00f6r astronomer<\/span> tar fasta p\u00e5 en klassisk historia om en riktig sk\u00e5nsk lathund. Tack f\u00f6r den klurigheten i “bokst\u00e4vlarnas” v\u00e4rld!<\/p>\n

–<\/span> C<\/span> d\u00e4r f\u00f6ll en stj\u00e4rna Pelle!<\/span><\/p>\n

– C sj\u00e4lv ditt lata skr\u00e4lle!<\/span><\/p>\n

N\u00e5len i en h\u00f6stack<\/h2>\n

\"\"<\/a>New Scientist <\/em>p\u00e5pekar i en ledare att om det finns intelligenser\u00a0 d\u00e4r ute i kosmos, som jagat tecken p\u00e5 intelligent liv h\u00e4r i v\u00e5r del av Vintergatan, jordklotet rentav, hade de inte hittat n\u00e5got om de b\u00f6rjade leta – v\u00e5r tid –\u00a0 f\u00f6r 3,8 miljarder \u00e5r sen fram till f\u00f6r 5000 \u00e5r sen.<\/p>\n

Att tv\u00e5 rymdcivilisationer hittar fram till varandra i r\u00e4tt tidsspektrum, \u00e4r en av astrobiologins huvudv\u00e4rkar. Att hitta en n\u00e5l i en h\u00f6stack \u00e4r faktiskt enklare.<\/p>\n

H\u00f6rt talas om Golfklubban och Golfbollen?<\/h2>\n

Jag visste inte att det finns asterismer, allts\u00e5 stj\u00e4rnbilder som inte \u00e4r traditionella stj\u00e4rnbilder, som kallas Golfklubban <\/span>och Golfbollen<\/span>. Men nu vet jag – tack vare en artikel i Sky and Telescope<\/em>.<\/p>\n

S\u00e4rskilt lika \u00e4r de inte heller. Eller vad\u00a0 tycks? Tydligen \u00e4r vi n\u00e5nstans i Andromeda.\"\"<\/a><\/p>\n

Lika men \u00e4nd\u00e5 olika<\/h2>\n

Att samma stj\u00e4rnhimmel kan skapa olika v\u00e4rldsbilder, bevisas av en artikel i Forskning & Framsteg<\/em>, kallad “Mongolernas himmel var olika i \u00f6st och v\u00e4st”.<\/p>\n

Artikelf\u00f6rfattare \u00e4r Ulrika Engstr\u00f6m<\/strong>.<\/p>\n

MESSENGER snart hemma<\/h2>\n

Om n\u00e5gra timmar (detta skrivs torsdag kv\u00e4ll) l\u00e4gger sig MESSENGER-sonden i sin f\u00f6rv\u00e4ntade bana runt Merkurius och sen f\u00e5r vi v\u00e4l v\u00e4nta en tid p\u00e5 de f\u00f6rsta bilderna. F\u00f6rsta ska tekniken finjusteras.<\/p>\n

NASA har en informativ chat om projektet<\/a>, och d\u00e4r kan vi se att bl a Merkurius poler kommer\u00a0 att specialstuderas kommande \u00e5r. Med hj\u00e4lp av en neutronspektrometer ska man f\u00f6rs\u00f6ka komma \u00e5t v\u00e4tet vid polerna, vilket \u00e4r en indikation p\u00e5 – vatten!<\/p>\n

Magnifika Svanen-bilden i repris<\/h2>\n

Jag pratade tidigare i kv\u00e4ll med Bertil Falk<\/strong>, som var helt salig \u00f6ver Cristofer Erikssons<\/strong> Svanen-bild i senaste Popul\u00e4r Astronomi<\/em>. Bilden uts\u00e5gs ju ocks\u00e5 till 2010 \u00e5rs b\u00e4sta av PopAst-juryn!<\/p>\n

Alla fakta om bildens “n\u00e4r, var, hur” hittar du i PopAst eller p\u00e5 Cristofers blogg: http:\/\/rymden.wordpress.com<\/a><\/p>\n

W-bloggen kan inte l\u00e5ta bli – vi publicerar bilden en g\u00e5ng till. Klicka\/dubbelklicka p\u00e5 den f\u00e5r du upp den i rej\u00e4lt format p\u00e5 din datorsk\u00e4rm.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Hubble-konstanten uppm\u00e4tt igen Universums acceleration \u00e4r ingen illusion, lyder dagsrapporten fr\u00e5n de astronomiska f\u00e4ltarbetarna. Enligt “senaste nytt” fr\u00e5n HST, Hubble-teleskopet, s\u00e5 kan med st\u00f6rsta sannolikhet nu sl\u00e5s fast att universums generella acceleration \u00e4r ett faktum. Id\u00e9n om att v\u00e5r del av kosmos skulle\u00a0 ligga ganska centralt inuti en relativt materiafattig bubbla p\u00e5 8 miljarder ljus\u00e5rs… L\u00e4s mer »Nr 68 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11695"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=11695"}],"version-history":[{"count":37,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11695\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":11745,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11695\/revisions\/11745"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=11695"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=11695"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=11695"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}