{"id":11800,"date":"2011-03-19T16:02:56","date_gmt":"2011-03-19T15:02:56","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=11800"},"modified":"2011-03-19T22:31:57","modified_gmt":"2011-03-19T21:31:57","slug":"nr-71-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/03\/19\/nr-71-2011\/","title":{"rendered":"Nr 71 2011"},"content":{"rendered":"<h2>Mittens rike satsar p\u00e5 gigantiskt radioteleskop<\/h2>\n<p style=\"text-align: left;\">W-bloggens spanare <strong>Lars Olefeldt <\/strong>l\u00e4ste <em>DN <\/em>h\u00e4rom dan och tipsar om att Kina t\u00e4nker bygga v\u00e4rldens st\u00f6rsta radioteleskop: <span style=\"text-decoration: underline;\">FAST<\/span> som i <span style=\"text-decoration: underline;\">Five-hundred-meter Aperture Spherical Telescope,<\/span><\/p>\n<figure id=\"attachment_11812\" aria-describedby=\"caption-attachment-11812\" style=\"width: 435px\" class=\"wp-caption aligncenter\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/fast-telescope.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-11812\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/fast-telescope.jpg\" alt=\"\" width=\"435\" height=\"358\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/fast-telescope.jpg 435w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/fast-telescope-300x246.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 435px) 100vw, 435px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-11812\" class=\"wp-caption-text\">Skiss av teleskopet. Diametern 500 meter...<\/figcaption><\/figure>\n<p>N\u00e4r jag surfar runt p\u00e5 n\u00e4tet inser jag att nyheten i och f\u00f6r sig har n\u00e5gra \u00e5r p\u00e5 nacken, men att nu tas de f\u00f6rsta spadtagen. Bakom bygget ligger 14 \u00e5rs t\u00e4nkande och r\u00e4knande. Sk\u00e5len blir 500 m tv\u00e4rs\u00f6ver, ytan motsvarar 30 fotbollsplaner, och teleskopet ska placeras i en naturlig s\u00e4nka i provinsen\u00a0 Guizhou.<\/p>\n<p>Bygget ber\u00e4knas ta fem \u00e5r i anspr\u00e5k. Ber\u00e4knad kostnad runt 1 miljard SEK.<\/p>\n<p>Instrumentets prestanda sl\u00e5r b\u00e5de det tyska 100-meters radioteleskopet och Arecibo-sk\u00e5len p\u00e5 drygt 300 m. 4600 panelser ska kunna man\u00f6vreras s\u00e5 att den sf\u00e4riska formen \u00e4ndras till en parabolisk, vilket har betydelse f\u00f6r instrumentets inst\u00e4llning och fokus.\u00a0 Teleskopet \u00e4r riktat s\u00f6derut och\u00a0 ska kunna n\u00e5 40 grader fr\u00e5n zenit (jfr Arecibos 20 grader).<\/p>\n<p>Kinesiska medier p\u00e5pekar att teleskopet kommer att anv\u00e4ndas av radioastronomer fr\u00e5n hela v\u00e4rlden.<\/p>\n<p>Ett av forskningsobjekten blir att jaga ok\u00e4nda pulsarer. Listan i dag kommer att kunna 10-faldigas,\u00a0 och teleskopet kommer\u00a0 att loda universum vid ett gr\u00e4nsskikt som ligger\u00a0 osannolika 11 miljarder ljus\u00e5r bort. Dessutom kommer\u00a0 det att spela en avg\u00f6rande roll f\u00f6r Kinas egen satellitkoll.<\/p>\n<p>Byggstarten har f\u00f6rsenats tre \u00e5r p\u00e5 grund av att tolv boende p\u00e5 platsen har f\u00e5tt flyttas till nya bost\u00e4der.<\/p>\n<p>Ett par iakttagelser:<\/p>\n<p>\u221a N\u00e4r <strong>A C B Lovell<\/strong>, den legendariske skaparen av Jodrell Bank, skrev sina memoarer (<em>Astronomer by Chance<\/em>, 1990) trodde han, br\u00e4nd av diverse erfarenheter, att radioastronomin skulle komma\u00a0 att ses som ett fenomen som bara hade med andra halvan av 1900-talet att g\u00f6ra. Lovell blir snart 100 \u00e5r och kan konstatera att\u00a0 radioastronomerna varje dag tar &#8220;stora spr\u00e5ng fram\u00e5t&#8221;.<\/p>\n<p>\u221a Jag kommer ih\u00e5g en debatt vi hade i gamla MARS med maoister, som idogt h\u00e4vdade att ordf\u00f6rande <strong>Mao<\/strong> inte var intresserad av\u00a0 rymdforskning och satelliter. Samma natt skickade Kina upp sin f\u00f6rsta satellit!<\/p>\n<p>\u221a Det \u00e4r inte\u00a0 bara NASA och ESO\/ESA som h\u00e5ller p\u00e5. Det finns andra astronomiska stormakter. Kina har varit p\u00e5 g\u00e5ng l\u00e4nge.<\/p>\n<h2>Hans Bengtssons ABC<\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/1.341490TS1296563198153_defaultImage.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"alignleft size-full wp-image-11802\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/1.341490TS1296563198153_defaultImage.jpg\" alt=\"\" width=\"126\" height=\"70\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/1.341490TS1296563198153_defaultImage.jpg 375w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/1.341490TS1296563198153_defaultImage-300x168.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 126px) 100vw, 126px\" \/><\/a>Farliga F k\u00e4nner vi ju till, och aprop\u00e5 dagens lun\u00e4ra h\u00e4ndelse\u00a0 skaldar <strong>Hans Bengtsson<\/strong> i sitt f\u00f6rn\u00e4mliga poesim\u00e4sterverk<em> ABC f\u00f6r astronomer<\/em>:<\/p>\n<p><span style=\"font-family: Comic Sans MS; font-size: x-large;\">F<\/span><span style=\"font-family: Comic Sans MS; font-size: medium;\">ull \u00e4r m\u00e5nen regelbundet,<\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-family: Comic Sans MS; font-size: medium;\">&#8211; ett fall f\u00f6r Nykterhetsf\u00f6rbundet?<\/span><\/p>\n<h2>M\u00e5nens totalm\u00f6rka baksida &#8211; i dagsljus<\/h2>\n<p style=\"text-align: left;\">I dag n\u00e4r vi har den fetaste fullm\u00e5nen p\u00e5 n\u00e4stan tjugo \u00e5r, ligger f\u00f6rst\u00e5s baksidan i totalt m\u00f6rker. Just d\u00e4rf\u00f6r k\u00e4nns det inte helt fel att visa hur denna baksida ser ut i sin helhet n\u00e4r den \u00e4r solbelyst och vi inte ens har nym\u00e5ne p\u00e5 jorden:<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/527005main1_farside-670.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-11818\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/527005main1_farside-670.jpg\" alt=\"\" width=\"429\" height=\"429\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/527005main1_farside-670.jpg 670w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/527005main1_farside-670-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/527005main1_farside-670-300x300.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 429px) 100vw, 429px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Det \u00e4r vidvinkelkameran ombord\u00a0 <a href=\"http:\/\/www.nasa.gov\/mission_pages\/LRO\/news\/lro-farside.html\" target=\"_self\">LRO som Lunar Reconnaissance Orbiter som tagit bilden<\/a>.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">NASA har samtidigt publicerat en fantastisk svit p\u00e5 sex bilder som visar &#8220;fullm\u00e5narna&#8221; med 60 graders f\u00f6r\u00e4ndring per bild. Den f\u00f6rsta bilden uppe t v \u00e4r den vanliga\u00a0 fullm\u00e5nen fr\u00e5n jorden. H\u00e4ng med i turen, som visar p\u00e5 intressanta skillnader mellan fram- och baksida.<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/527007main1_LWAC_6orths-502wide.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-11820\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/527007main1_LWAC_6orths-502wide.jpg\" alt=\"\" width=\"402\" height=\"624\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/527007main1_LWAC_6orths-502wide.jpg 502w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/527007main1_LWAC_6orths-502wide-193x300.jpg 193w\" sizes=\"(max-width: 402px) 100vw, 402px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Under tiden p\u00e5 jorden&#8230;<\/h2>\n<figure id=\"attachment_11822\" aria-describedby=\"caption-attachment-11822\" style=\"width: 274px\" class=\"wp-caption alignleft\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/75967-fukushima-daiichi-nuclear-power-complex.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-11822 \" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/75967-fukushima-daiichi-nuclear-power-complex.jpg\" alt=\"\" width=\"274\" height=\"154\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/75967-fukushima-daiichi-nuclear-power-complex.jpg 950w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/75967-fukushima-daiichi-nuclear-power-complex-300x168.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 274px) 100vw, 274px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-11822\" class=\"wp-caption-text\">Fukuhima v\u00e4cker fr\u00e5gor. Foto: REUTERS<\/figcaption><\/figure>\n<p>&#8230; diskuteras naturligtvis k\u00e4rnkraftens vara eller icke-vara p\u00e5 v\u00e5r hemplanet\u00a0 efter tsunamikatastrofen i Japan, F\u00f6r min del handlar det om &#8220;vara&#8221;, f\u00f6r fr\u00e5gan \u00e4r i grunden: Vilken sorts k\u00e4rnkraft vill vi ha?<\/p>\n<p><strong>* Den fusionsenergi som produceras 15 miljoner mil<\/strong> bort i solen, solenergi? Stort JA f\u00f6r den &#8211; stort JA f\u00f6r kravet p\u00e5 intensifierad forskning!<\/p>\n<p><strong>* Den fusionsenergi som vi sj\u00e4lva kan skapa<\/strong> om 20-30 \u00e5r? JA \u00e4ven till den och till kravet p\u00e5 mer forskning. Havsvatten som energigivare l\u00e5ter fint i barnbarnens v\u00e4rld.<\/p>\n<p><strong>* K\u00e4rnkraften som ligger inbakad <\/strong> i de fossila br\u00e4nslena? NEJ till den. Kostar varje \u00e5r 100-tals gruvarbetares liv och ingen vet hur m\u00e5nga d\u00f6dsfall de cancer\u00f6sa \u00e4mnena orsakar, ett \u00e4mne som tycks vara tabu i massmedia.<\/p>\n<p><strong>* K\u00e4rnkraften i v\u00e5ra k\u00e4rnkraftsverk i dag?<\/strong> JA till den,\u00a0 men ocks\u00e5 &#8211; absolut &#8211; \u00e4nnu mer s\u00e4kerhetst\u00e4nk. Hur kunde fundamentalistiska antik\u00e4rnkraftsanh\u00e4ngare f\u00e5 igenom en f\u00f6rbudslag i Sverige? Forskare och tekniker h\u00e4r fick inte ens t\u00e4nka tanken p\u00e5 k\u00e4rnkraftsverk. Hade inte den f\u00f6rbudslagen genomf\u00f6rts, hade vi i dag varit tio-femton \u00e5r l\u00e4ngre framme i utvecklingen av s\u00e4kra(re) k\u00e4rnkraftsverk. Nu f\u00e5r vi lita p\u00e5 vad andra kommit p\u00e5. Vi ligger efter.<\/p>\n<p><strong>* \u00d6vriga alternativ, vatten, v\u00e5gor, jordv\u00e4rme, vind<\/strong>, jajaJAAAA, men vad h\u00e4nder n\u00e4r ett vindkraftverk kollapsar och halshugger en bilist l\u00e4ngs E22:an? N\u00e4r de l\u00e5gfrekventa ljuden visar sig vara h\u00e4lsorisker f\u00f6r m\u00e4nniska och djur? F\u00f6r mig \u00e4r dessa vindm\u00f6llor\u00a0 som f\u00f6r <strong>Jan Troell<\/strong>: Tinitus f\u00f6r \u00f6gat.<\/p>\n<p>Framf\u00f6r allt: Forska mer om solenergins utnyttjande! Det finns massor av sp\u00e4nnande forskningsuppslag p\u00e5 omr\u00e5det. Just nu tar vi jordbor inte till vara uppskattningsvis\u00a0 99,99 procent av solens goda v\u00e4rma.<\/p>\n<p><span style=\"text-decoration: underline;\">Forts. f\u00f6ljer.<\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Mittens rike satsar p\u00e5 gigantiskt radioteleskop W-bloggens spanare Lars Olefeldt l\u00e4ste DN h\u00e4rom dan och tipsar om att Kina t\u00e4nker bygga v\u00e4rldens st\u00f6rsta radioteleskop: FAST som i Five-hundred-meter Aperture Spherical Telescope, N\u00e4r jag surfar runt p\u00e5 n\u00e4tet inser jag att nyheten i och f\u00f6r sig har n\u00e5gra \u00e5r p\u00e5 nacken, men att nu tas de&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/03\/19\/nr-71-2011\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 71 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11800"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=11800"}],"version-history":[{"count":21,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11800\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":11825,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11800\/revisions\/11825"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=11800"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=11800"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=11800"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}