{"id":11826,"date":"2011-03-20T11:34:27","date_gmt":"2011-03-20T10:34:27","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=11826"},"modified":"2011-03-20T15:02:53","modified_gmt":"2011-03-20T14:02:53","slug":"nr-72-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/03\/20\/nr-72-2011\/","title":{"rendered":"Nr 72 2011"},"content":{"rendered":"

M\u00c5NEXTRA<\/span><\/h2>\n

Rekord i fullm\u00e5nebilder<\/h2>\n

G\u00e5rdagens fullm\u00e5ne \u00e4r f\u00f6rmodligen den genom tiderna mest fotograferade. spaceweather.com<\/a> har en hel klase bilder. \u00c4ven Peter Ros\u00e9n <\/strong>\u00e4r med med n\u00e5gra vackra Stockholms-studier.<\/p>\n

Bilden under togs av spanjoren Paco Bellido <\/strong>i <\/strong>Cordoba och visar den gulgr\u00e4ddaktiga “superm\u00e5nen” med Espejo-slottet i f\u00f6rgrunden. Snyggt!<\/p>\n

\"\"<\/a>
Fullm\u00e5nen \u00f6ver Cordoba. Foto: Paco Bellido<\/figcaption><\/figure>\n

N\u00e5gon i ASTB-g\u00e4nget som sitter p\u00e5 bilder?<\/p>\n

Paco Bellido \u00e4r f\u00f6dd 1969 och \u00e4r en entusiastisk amat\u00f6rastronom, som bloggar om m\u00e5nen. Ett av sk\u00e4len \u00e4r att m\u00e5nen \u00e4r den himlakropp som enklast g\u00e5r att studera fr\u00e5n en storstad. Hans hemsida med bloggh\u00e4nvisning hittar du h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n

Hans Bengtssons ABC<\/h2>\n

\"\"<\/a>Nu \u00e4r vi p\u00e5 “g” i Hans Bengtssons<\/strong> uppskattade ABC f\u00f6r astronomer<\/em>:<\/p>\n

G<\/span>alaxer, \u00e5tminstone en del,<\/span><\/p>\n

\u00e4r som kanelbullar fast utan kanel.<\/span><\/p>\n

Ytterligare en fantastisk rysk bild<\/h2>\n

Hoppsan! Pl\u00f6tsligt kom ryssarnas Elekro-L med ytterligare en fantastisk m\u00e5nbild<\/a>, denna g\u00e5ng av en “n\u00e4stan-fullm\u00e5ne”\u00a0 och R\u00f6da havet i f\u00f6rgrunden.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Fotocredit: NPO Lavochkin<\/figcaption><\/figure>\n

\n

F\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 m\u00e5nytan?<\/h2>\n

F\u00f6r en 150-160 \u00e5r sen var det p\u00e5 modet bland tiden astronomer att diskutera ifall m\u00e5nen fortfarande var\u00a0 vulkaniskt aktiv och\u00a0 om det skett f\u00f6r\u00e4ndringar i kraterlandskapet. Kratern Linn\u00e9 ans\u00e5gs ju av Johann Friedrich Julius Schmidt<\/strong> ha visat drastiska f\u00f6r\u00e4ndringar, vilket ganska snabbt avf\u00f6rdes som observationsfel.<\/p>\n

Kratern Cichus \u00e4r ett annat intressant fall liksom dubbelkratern Messier A och Messier B – Wilhelm Beer<\/strong> och Johann Heinrich M\u00e4dler (Beer und M\u00e4dler)<\/strong> s\u00e5g dem 1837 som runda, pr\u00e4sten och m\u00e5nobservat\u00f6ren T W Webb<\/strong> 1857 som fyrkantig respektive oval. Tv\u00e5 parallella streck fr\u00e5n kratrarna fick samtidens popul\u00e4rvetare att likna (obs. bara likna) formationerna vid en komet.<\/p>\n

Och sanningen \u00e4r?<\/p>\n

Den \u00e4r mycket sp\u00e4nnande, f\u00f6r s\u00e5 h\u00e4r ser Messier A och Messier B ut enligt NASA:s m\u00e5nutforskare Neil Armtrong et al<\/strong>:<\/p>\n

\"\"<\/a>
Foto: NASA\/Apollo 11<\/figcaption><\/figure>\n

P\u00e5 lite avst\u00e5nd, fr\u00e5n Apollo 15, s\u00e5g kratersystemet ut s\u00e5 h\u00e4r med “kometsvansen”:<\/p>\n

\"\"<\/a>
Foto: NASA\/Apollo 15<\/figcaption><\/figure>\n

Som gr\u00e4dde p\u00e5 moset: En f\u00f6rn\u00e4mlig 3 D-version blev rentav APOD h\u00e4rom \u00e5ret. Fram med dina gamla 3D-glas\u00f6gon (inte Avartar-glas\u00f6gonen), och gl\u00f6m inte dubbelklicka f\u00f6r att f\u00e5 upp bilden rej\u00e4lt i format.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Foto: NASA\/Apollo 11, Stereo Image by Patrick Vantuyne<\/figcaption><\/figure>\n

Den moderna NASA-tekniken i all \u00e4ra, men jag kan inte komma ifr\u00e5n att jag imponeras \u00f6ver vad m\u00e5nobservat\u00f6rerna s\u00e5g redan vid mitten av f\u00f6rrf\u00f6rra seklet.<\/p>\n

Uranus-forskare ur tiden<\/h2>\n

\"\"<\/a>James Elltiot,<\/strong> som orkestrerade uppt\u00e4ckten av Uranus ringsystem, har g\u00e5tt ur tiden, 67 \u00e5r gamml. I cancer.<\/p>\n

Elliot var knuten st\u00f6rre delen av sitt forskarliv till Massachusetts Institute of Technology, MIT, och det var 1977 – med hj\u00e4lp av det flygburna Kuiper Airborne Observatory<\/span> – som uppt\u00e4ckten skedde. Planet fl\u00f6g \u00f6ver Indiska oceanen f\u00f6r att dokumentera en Uranus-ockultation av en stj\u00e4rna, och \u00a0 Elliot var smart nog att s\u00e4tta ig\u00e5ng sitt instrument en halv timma innan ockultationen. Han uppt\u00e4ckte d\u00e5 svaga ljusf\u00f6r\u00e4ndringar, vars r\u00e4tta natur Ellit snabbt ins\u00e5g: Att gasplaneten omgavs – precis som Saturnus och Jupiter –\u00a0 av ett ringsystem.<\/p>\n

Samma ockultationsmetod anv\u00e4nde Elliot och hans forskarkolleger 1988, d\u00e5 de kunde sl\u00e5 fast att Pluto har en atmosf\u00e4r. Plutoatmosf\u00e4ren\u00a0 fortsatte han forska i.<\/p>\n

Senaste \u00e5ren arbetade Elliot mest med Kuiper-objekten bortom Neptunus bana.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

M\u00c5NEXTRA Rekord i fullm\u00e5nebilder G\u00e5rdagens fullm\u00e5ne \u00e4r f\u00f6rmodligen den genom tiderna mest fotograferade. spaceweather.com har en hel klase bilder. \u00c4ven Peter Ros\u00e9n \u00e4r med med n\u00e5gra vackra Stockholms-studier. Bilden under togs av spanjoren Paco Bellido i Cordoba och visar den gulgr\u00e4ddaktiga “superm\u00e5nen” med Espejo-slottet i f\u00f6rgrunden. Snyggt! N\u00e5gon i ASTB-g\u00e4nget som sitter p\u00e5 bilder? Paco… L\u00e4s mer »Nr 72 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11826"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=11826"}],"version-history":[{"count":21,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11826\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":11858,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11826\/revisions\/11858"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=11826"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=11826"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=11826"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}