{"id":11930,"date":"2011-03-22T11:49:06","date_gmt":"2011-03-22T10:49:06","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=11930"},"modified":"2011-03-22T16:40:16","modified_gmt":"2011-03-22T15:40:16","slug":"nr-75-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/03\/22\/nr-75-2011\/","title":{"rendered":"Nr 75 2011"},"content":{"rendered":"

Kodkn\u00e4ckare kom kul grej p\u00e5 sp\u00e5ren:<\/span><\/h3>\n

Reklamkupp p\u00e5 Mars!<\/h2>\n

JPL, klassiska Jet Propulsion Laboratory<\/span>, jobbar som b\u00e4st p\u00e5 att testa en ny Mars-rover kallad Curiosity, som ing\u00e5r i Mars Science Laboratory och\u00a0 som ska kunna ta sig \u00f6ver stock och sten p\u00e5 v\u00e5r r\u00f6da grannplanet. Tack till Johan K\u00e4rnfelt<\/strong>, som tipsar om rovern men ocks\u00e5 lockar oss vidare in p\u00e5 Emily Lakdawallas<\/strong> blogg The Planetary Society Blog<\/a> som verkligen kommit en kul grej “p\u00e5 sp\u00e5ren” under Curiosity-testen:<\/p>\n

H\u00e5len i hjulen har tillkommit f\u00f6r att man fr\u00e5n jorden – genom Curiositys kameror – ska kunna se att rovern rullar och bildar sp\u00e5r p\u00e5 Marsytan och hur l\u00e5ngt farkosten\u00a0 r\u00f6rt sig. \"\"<\/a><\/p>\n

Och det kuliga? Om du tittar p\u00e5 h\u00e5len, p\u00e5 kvadraterna och rektanglarna, s\u00e5 bygger de p\u00e5 – morsealfabetet. Och de bildar f\u00f6ljande notabla “bokst\u00e4vlar”:<\/strong><\/span><\/p>\n

J:<\/span> . – – –<\/strong><\/h3>\n

P:<\/span> . – – .<\/strong><\/h3>\n

L:<\/span> . – . .<\/strong><\/h3>\n

Kosmos fr\u00e4ckaste reklamkupp?<\/p>\n

– Som gammal fartygstelegrafist kan jag inte annat \u00e4n uppskatta JPL:s p\u00e5hitt att l\u00e5ta n\u00e4sta Mars Science Laboratory skriva morsekod i dammet p\u00e5 Mars yta, kommenterar Johan.<\/p>\n

Hans Bengtssons ABC<\/h2>\n

\"\"<\/a>I Hans Bengtssons<\/strong> ABC f\u00f6r astronomer<\/em> har vi i dag kommit till bokstaven J och en ikon inom radioastronomin (fr\u00e5n b\u00f6rjan delvis byggt av surplus fr\u00e5n andra v\u00e4rldskriget):<\/p>\n

J<\/span>odrell Bank s\u00e5vitt jag ser \u00e4r<\/span><\/p>\n

en bank utan kamrerer.<\/span><\/p>\n

Vintergatans centrum i karamellf\u00e4rger<\/h2>\n

Det amerikanska Spitzer Space Telescope forts\u00e4tter\u00a0 avlocka universum dess infrar\u00f6da hemligheter. Nu senast \u00e4r det Vintergatans centrala partier som \u00e4r p\u00e5 tapeten, en makal\u00f6s kartl\u00e4ggning som i sin helhet t\u00e4cker 120 grader av Vintergatsbandet. I de centrala delarna som vi ser h\u00e4r (5,3 grader v\u00e5gr\u00e4tt eller 2400 ljus\u00e5r, 3 grader lodr\u00e4tt eller 1360 ljus\u00e5r) r\u00e5der “trafikstockning”, ber\u00e4ttar NASA:s pressfolk<\/a>, och f\u00e4rgpaletten ska f\u00f6rst\u00e5s p\u00e5 f\u00f6ljande vis:<\/p>\n

\"\"<\/a>
Tips: Klicka\/dubbelklicka p\u00e5 bilden f\u00f6r att f\u00e5 upp den i rej\u00e4lt format. Foto: NASA\/JPL-Caltech<\/figcaption><\/figure>\n

\n

\u221a Bl\u00e5tt:<\/strong> Stj\u00e4rnljus som blir ljusare ju n\u00e4rmare Vintergatans mitt vi kommer.<\/p>\n

\u221a Gr\u00f6nt:<\/strong> Kolrika molnpatiklar, som belyses av stj\u00e4rnljus i mitten av galaxen. Det r\u00f6r sig om polycykliska aromatiska kolv\u00e4ten, en sorts kosmiskt slagg.<\/p>\n

\u221a Gult\/r\u00f6tt: <\/strong>Termisk v\u00e4rme fr\u00e5n “uppv\u00e4rmda” stoftmoln, d\u00e4r\u00a0 stj\u00e4rnbildning \u00e4r p\u00e5 g\u00e5ng.<\/p>\n

\u221a Vitt:<\/strong> Vintergatans mitt, 26 000 ljus\u00e5r bort. Stj\u00e4rnorna h\u00e4r roterar kring ett svart h\u00e5l.<\/p>\n

Perspektiviskt fungerar bilden s\u00e5 att objekten ovan och under Vintergatsstr\u00e5ket\u00a0 ligger n\u00e4rmare solsystemet \u00e4n sj\u00e4lva mittdelen.<\/p>\n

Kuppen i Helsingfors<\/h2>\n

\"\"<\/a>Det f\u00f6rv\u00e5nar mig fortfarande\u00a0 att de finska astronomerna knutna till det klassiska observatoriet i Helsingfors, fick s\u00e5 lite st\u00f6d fr\u00e5n sina nordiska kolleger inf\u00f6r tv\u00e5ngsf\u00f6rflyttningen till universitetets fysikavdelning h\u00e4rom \u00e5ret.<\/p>\n

“We lost our independence, our name and the Observatory”, p\u00e5pekas p\u00e5 hemsidan<\/a> av Lauri Jetsu<\/strong> som chefade 2001-2009.<\/p>\n

F\u00f6rhoppningsvis hittar en del astronomer hem igen efter renoveringen, som l\u00e4r ha b\u00f6rjat i \u00e5r. Det ny\/ombyggda observatoriet \u00e4r t\u00e4nkt att bli ett uppdaterat rymdcentrum med museum och m\u00f6jligheter att hysa allm\u00e4nheten typ astronomiska s\u00e4llskapet Ursa. Dessutom \u00e4r det t\u00e4nkt samarbeta med science centret Heureka\u00a0 med dess planetarium.<\/p>\n

Det kanske blir bra, men att ansvariga bara struntade i vad astronomerna sj\u00e4lva tyckte och t\u00e4nkte l\u00e4t redan 2009 lite f\u00f6r “libyskt”.<\/p>\n

F\u00f6rsta m\u00e5nbilden togs 1840<\/h2>\n

De senaste bloggarna har jag \u00e5tergett en hel del fantastiska\u00a0 m\u00e5nbilder, men varf\u00f6r inte b\u00f6rja fr\u00e5n b\u00f6rjan? Pionj\u00e4ren hette John W Draper<\/strong>, och fr\u00e5n sitt och New York-universitetets\u00a0 takobservatorium s\u00e4krade han runt dessa dagar i mars 1840 – efter halvtimmesl\u00e5nga exponeringar – med sin Daguerreotyp och en heliostat de f\u00f6rsta fotografierna av v\u00e5r drabant.<\/p>\n

Med tiden kom han med b\u00e4ttre och b\u00e4ttre bilder, vilka naturligtvis v\u00e4ckte enorm uppm\u00e4rksamhet.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Credit: New York University Archives<\/figcaption><\/figure>\n

1840?<\/p>\n

I Sverige r\u00e5dde kungadiktatur. Karl XIV Johan <\/strong>regerade, vi hade fyra st\u00e5nd, landet var allm\u00e4nt efterblivet. Det var tr\u00e5kigt att vara svensk.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Kodkn\u00e4ckare kom kul grej p\u00e5 sp\u00e5ren: Reklamkupp p\u00e5 Mars! JPL, klassiska Jet Propulsion Laboratory, jobbar som b\u00e4st p\u00e5 att testa en ny Mars-rover kallad Curiosity, som ing\u00e5r i Mars Science Laboratory och\u00a0 som ska kunna ta sig \u00f6ver stock och sten p\u00e5 v\u00e5r r\u00f6da grannplanet. Tack till Johan K\u00e4rnfelt, som tipsar om rovern men ocks\u00e5… L\u00e4s mer »Nr 75 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11930"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=11930"}],"version-history":[{"count":34,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11930\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":11976,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11930\/revisions\/11976"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=11930"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=11930"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=11930"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}