{"id":11979,"date":"2011-03-23T11:54:38","date_gmt":"2011-03-23T10:54:38","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=11979"},"modified":"2011-03-23T22:59:24","modified_gmt":"2011-03-23T21:59:24","slug":"nr-76-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/03\/23\/nr-76-2011\/","title":{"rendered":"Nr 76 2011"},"content":{"rendered":"<h2>En stj\u00e4rna lika\u00a0 &#8220;varm&#8221; som bastun p\u00e5 Ribbans kallbadhus!<\/h2>\n<figure id=\"attachment_11986\" aria-describedby=\"caption-attachment-11986\" style=\"width: 153px\" class=\"wp-caption alignleft\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/ribban.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-11986\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/ribban.jpg\" alt=\"\" width=\"153\" height=\"115\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/ribban.jpg 425w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/ribban-300x224.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 153px) 100vw, 153px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-11986\" class=\"wp-caption-text\">Ribban!<\/figcaption><\/figure>\n<p>I och med dagens nyheter fr\u00e5n\u00a0 ESO, v\u00e5rt Europa-gemensamma European Southern Observatory, och dess nya, hial\u00f6sa info om bruna dv\u00e4rgar, s\u00e5 lyder fr\u00e5gan: \u00c4r vi nu\u00a0 p\u00e5 allvar p\u00e5 v\u00e4g\u00a0 in i spektralklassen Y?\u00a0\u00a0 Y t\u00e4cker de allra svalaste stj\u00e4rnorna.<\/p>\n<p>Titeln som den kallaste stj\u00e4rnan snodde j\u00e4nkarna (= Spitzer-instrumentet) \u00e5t sig f\u00f6r en vecka sen,\u00a0 men Spitzer-kandidatens temp uppm\u00e4ttes\u00a0 inte med samma precision som f\u00f6r ESO:s svaga dubbelstj\u00e4rna. Denna stj\u00e4rna \u00e4r en brun dv\u00e4rg i ett dubbelsystem med en temperatur som motsvarar en nybryggd kopp te \u2013 varmt med m\u00e4nskliga m\u00e5tt men mycket kallt f\u00f6r en stj\u00e4rnas yta. Den \u00e4r s\u00e5 kall att den tangerar den otydliga gr\u00e4nsen mellan sm\u00e5, svala stj\u00e4rnor och stora, varma planeter,<a href=\"&gt; http:\/\/www.eso.org\/public\/news\/eso1110\/\" target=\"_self\"> <\/a><a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso1110\/\" target=\"_self\">ber\u00e4ttar ESO:s svenska pressmess.<\/a><\/p>\n<p>Vi saxar och excerperar f\u00f6r att g\u00f6ra det enkelt f\u00f6r oss:<\/p>\n<p><strong>* CFBDSIR 1458+10B\u00a0 \u00e4r den ljussvagare medlemmen<\/strong> i ett dubbelstj\u00e4rnesystem d\u00e4r b\u00e5da medlemmar \u00e4r bruna dv\u00e4rgar. Paret befinner sig bara 75 ljus\u00e5r fr\u00e5n jorden.<\/p>\n<p><strong>* Det skenbara avst\u00e5ndet <\/strong>mellan stj\u00e4rndv\u00e4rgarna \u00e4r minimala 0,11 b\u00e5gsekunder.<strong><br \/>\n* CFBDSIR 1458+10 \u00e4r den kallaste dubbelstj\u00e4rnan<\/strong> best\u00e5ende av bruna dv\u00e4rgar som uppt\u00e4ckts hittills.<\/p>\n<p><strong>* Den ljussvagare av de tv\u00e5 dv\u00e4rgarna <\/strong>har en yttemperatur p\u00e5  runt 100 grader Celsius \u2013 koktemperaturen f\u00f6r vatten. Inte s\u00e5 mycket  varmare \u00e4n temperaturen i bastun p\u00e5 Ribbans kallbadhus h\u00e4r i Malm\u00f6.<\/p>\n<p><strong>* Dubbeltj\u00e4rnorna uppskattas snurra runt<\/strong> varandra p\u00e5 ett avst\u00e5nd ungef\u00e4r tre g\u00e5nger  l\u00e4ngre \u00e4n avst\u00e5ndet mellan jorden och solen och med en period p\u00e5 runt  trettio \u00e5r.<\/p>\n<figure id=\"attachment_11984\" aria-describedby=\"caption-attachment-11984\" style=\"width: 320px\" class=\"wp-caption aligncenter\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/eso1110b.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-11984\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/eso1110b.jpg\" alt=\"\" width=\"320\" height=\"320\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/eso1110b.jpg 320w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/eso1110b-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/eso1110b-300x300.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 320px) 100vw, 320px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-11984\" class=\"wp-caption-text\">Stj\u00e4rnparet har h\u00e4r fotats av Keck II-teleskopet, med hj\u00e4lp av dess lasertekniska adaptiv optik Foto: Michael Liu, University of Hawaii<\/figcaption><\/figure>\n<p style=\"text-align: left;\">Alla tekniska detaljer i ESO-messet ovan.<\/p>\n<p>Forskarteamet best\u00e5r av ett internationellt g\u00e4ng lett av Hawaii-astronomen <strong>Michael C Liu.<\/strong><\/p>\n<p>Och spektralklassen Y, som astronomer teoretiskt r\u00e4knat med? Om den sl\u00e5r igenom, hur kommer d\u00e5 den klassiska spektrumramsan &#8220;O Be A Nice Girl Kiss Me Right Now, Sweetheart&#8230; &#8221; att lyda? B\u00e5de T och Y \u00e4r ju med numera i svansen.<\/p>\n<h2>Joseph Conrads bruna sol&#8230;<\/h2>\n<p><span style=\"text-decoration: underline;\">&#8220;N\u00e4r solen gick ner hade dess diameter minskat och den lyste med en utd\u00f6ende brun gl\u00f6d utan str\u00e5lar som om miljoner \u00e5rhundraden hade f\u00f6rflutit sedan morgonen och den var n\u00e4ra sitt utslocknande.&#8221;<\/span><\/p>\n<p>&#8211; Ur <strong>Joseph Conrads<\/strong> roman<em> Tyfon<\/em> (1903), sv \u00f6vers <strong>Louise Renner<\/strong>.<\/p>\n<h2>Hans Bengtssons ABC<\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/comet-liner1.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"alignleft size-full wp-image-11991\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/comet-liner1.jpg\" alt=\"\" width=\"88\" height=\"89\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/comet-liner1.jpg 974w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/comet-liner1-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/comet-liner1-297x300.jpg 297w\" sizes=\"(max-width: 88px) 100vw, 88px\" \/><\/a>Det g\u00e5r undan i <strong>Hans Bengtssons <\/strong><em>ABC f\u00f6r astronomer<\/em>. I dag har vi raskt n\u00e5tt fram till den intressanta bokstaven K. K som i&#8230;<\/p>\n<p><span style=\"font-family: Comic Sans MS; font-size: x-large;\">K<\/span><span style=\"font-family: Comic Sans MS; font-size: medium;\">ometen, den konstiga kroppen,<\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-family: Comic Sans MS; font-size: medium;\">har svansen direkt p\u00e5 knoppen.<\/span><\/p>\n<h2>N\u00e5gon som vet?<\/h2>\n<p>\u00c4r det n\u00e5n som sett n\u00e5nting publicerat n\u00e5nstans &#8211; resultatm\u00e4ssigt &#8211; om att asteroiden 1334 Lundmarka (3 mil tv\u00e4rs\u00f6ver) i fjor ockulterade en 6,7-magnitudstj\u00e4rna i Taurus\/Oxen?<\/p>\n<p>Fenomenet \u00e4gde rum 18 juli och varade, enligt prognosen, i max en sekund.<\/p>\n<h2>Obama siktar h\u00f6gt<\/h2>\n<figure id=\"attachment_12004\" aria-describedby=\"caption-attachment-12004\" style=\"width: 357px\" class=\"wp-caption alignleft\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/Obama_Looking_in_Telescope.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-12004\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/Obama_Looking_in_Telescope.jpg\" alt=\"\" width=\"357\" height=\"269\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/Obama_Looking_in_Telescope.jpg 637w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/Obama_Looking_in_Telescope-300x226.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 357px) 100vw, 357px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-12004\" class=\"wp-caption-text\">Presidenten har n\u00e5got i kikaren. Foto: AFP<\/figcaption><\/figure>\n<p>Jag \u00e4r som <em>Gr\u00f6nk\u00f6pings Veckoblad<\/em>: Veckobladet har som maxim att alltid st\u00f6dja &#8220;den sittande regeringen&#8221;, och jag st\u00f6ttar alltid USA:s sittande president. <strong>Barack Obama<\/strong> inget undantag.<\/p>\n<p>USA:s presidenter har varit och \u00e4r de m\u00e4ktigaste m\u00e4nnen i v\u00e4rlden. Ingen av dem\u00a0 har, vad jag vet, varit aktiva som amat\u00f6rastronomer, men president Obama har i alla fall inte visat n\u00e5n ber\u00f6ringsskr\u00e4ck n\u00e4r det g\u00e4ller teleskop.<\/p>\n<p>De flesta presidenter har haft hobbisar typ golf, tennis, segling, fiske, nakenbad, \u00f6vrigt friluftsliv, jakt och s\u00e5dant.<\/p>\n<p><strong>Christian Vestergaard<\/strong> skickade \u00f6ver ett par bilder fr\u00e5n astronomi\u00e5ret 2009 d\u00e5 Obama g\u00e4rna tittade genom ett teleskop. Vad s\u00e5g han?<\/p>\n<p>Alla supermaktspolitiker borde n\u00e5n g\u00e5ng tvingas bes\u00f6ka ett observatorium och be att f\u00e5 kika p\u00e5 universum.<\/p>\n<p>Kanske blir de lite klokare, lite \u00f6dmjukare p\u00e5 kuppen?<\/p>\n<h2>Roman om Arago<\/h2>\n<p><strong>Paul Murdin<\/strong>, professorn, har skrivit en roman om astronomipionj\u00e4ren <strong>Francois Arago<\/strong>. Den presenteras bl a i en holl\u00e4ndsk \u00f6vers\u00e4ttning 6 april p\u00e5 Huygens-labbet,\u00a0 knutet till Universiteit Leiden i Holland.<\/p>\n<h2 style=\"text-align: left;\">Under tiden p\u00e5 jorden&#8230;<\/h2>\n<p style=\"text-align: left;\">&#8230; dominerar el\u00e4ndet nyhetsprogrammen. Men det finns annat att vila \u00f6gonen p\u00e5. <strong>Hanne Hjerrild Lundstr\u00f6m<\/strong> tipsar om <a href=\" http:\/\/www.youtube.com\/watch_popup?v=2HiUMlOz4UQ&amp;vq=large\" target=\"_self\">trailern f\u00f6r den nya BBC\/Discovery-serien <em>The Human Planet<\/em><\/a>. Det tog tre \u00e5r att filma dokument\u00e4ren, som skildrar 70 olika historier om m\u00e4nniskor och milj\u00f6er p\u00e5 klotet. Serien \u00e4r i \u00e5tta delar och kommer s\u00e4kert p\u00e5 en svensk kabelkanal n\u00e4ra dig vad det lider.<\/p>\n<figure id=\"attachment_12002\" aria-describedby=\"caption-attachment-12002\" style=\"width: 530px\" class=\"wp-caption aligncenter\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/1280_greenland_timothy_allen_025.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-12002\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/1280_greenland_timothy_allen_025.jpg\" alt=\"\" width=\"530\" height=\"353\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/1280_greenland_timothy_allen_025.jpg 530w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/1280_greenland_timothy_allen_025-300x199.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 530px) 100vw, 530px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-12002\" class=\"wp-caption-text\">Gr\u00f6nland fick ocks\u00e5 bes\u00f6k. Foto: Timothy Allen\/BBC<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>En stj\u00e4rna lika\u00a0 &#8220;varm&#8221; som bastun p\u00e5 Ribbans kallbadhus! I och med dagens nyheter fr\u00e5n\u00a0 ESO, v\u00e5rt Europa-gemensamma European Southern Observatory, och dess nya, hial\u00f6sa info om bruna dv\u00e4rgar, s\u00e5 lyder fr\u00e5gan: \u00c4r vi nu\u00a0 p\u00e5 allvar p\u00e5 v\u00e4g\u00a0 in i spektralklassen Y?\u00a0\u00a0 Y t\u00e4cker de allra svalaste stj\u00e4rnorna. Titeln som den kallaste stj\u00e4rnan snodde&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/03\/23\/nr-76-2011\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 76 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11979"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=11979"}],"version-history":[{"count":31,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11979\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":12023,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11979\/revisions\/12023"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=11979"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=11979"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=11979"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}