{"id":12017,"date":"2011-03-24T09:57:43","date_gmt":"2011-03-24T08:57:43","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=12017"},"modified":"2011-03-24T10:02:31","modified_gmt":"2011-03-24T09:02:31","slug":"nr-77-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/03\/24\/nr-77-2011\/","title":{"rendered":"Nr 77 2011"},"content":{"rendered":"<h2>Fr\u00e5n exoplanet till brun stj\u00e4rna&#8230; och tillbaka igen?<\/h2>\n<figure id=\"attachment_12029\" aria-describedby=\"caption-attachment-12029\" style=\"width: 208px\" class=\"wp-caption alignleft\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/BDsize.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-12029     \" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/BDsize.jpg\" alt=\"\" width=\"208\" height=\"221\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-12029\" class=\"wp-caption-text\">Ju mindre stj\u00e4rndv\u00e4rg, desto st\u00f6rre gasplanet? Ill:Jon Lomberg\/Gemini Observatory.<\/figcaption><\/figure>\n<p>F\u00f6r att demonstrera likheterna i den flytande gr\u00e4nsen mellan sm\u00e5 bruna dv\u00e4rgar och stora gasplaneter, har gamle MARS:ianen <strong>Arne Lindengard<\/strong> agerat detektiv och s\u00f6kt p\u00e5  n\u00e4tet efter koordinaterna f\u00f6r det senast uppt\u00e4ckta ultrakalla stj\u00e4rnsystemet (se f\u00f6rra bloggen):<\/p>\n<p>&#8211; L\u00e4s och h\u00e4pna,  det finns med i katalogen \u00f6ver exoplaneter p\u00e5 n\u00e4tet: <a href=\"https:\/\/webmail.telia.com\/cp\/ps\/Mail\/ExternalURLProxy?d=pne.telia.com&amp;u=u48702769&amp;url=http:\/\/exoplanet.eu\/&amp;urlHash=8.360989819626138E-199\" target=\"_BLANK\">http:\/\/exoplanet.eu\/<\/a>.\u00a0 Detta kalla  stj\u00e4rnsystem ligger i syd\u00f6stra delen av Bj\u00f6rnvaktaren. Precisa koordinater::<\/p>\n<p>* Right Asc. Coord.\t14h 58m 29s<br \/>\n* Decl. Coord.\t+10g 13&#8242; 43&#8243;<\/p>\n<p>&#8211; P\u00e5 siten finns en sida \u00f6ver systemet: <a href=\"https:\/\/webmail.telia.com\/cp\/ps\/Mail\/ExternalURLProxy?d=pne.telia.com&amp;u=u48702769&amp;url=http:\/\/exoplanet.eu\/star.php%21%21st%7E%7ECFBDS%201458,&amp;urlHash=1.950174558911676E-80\" target=\"_BLANK\">http:\/\/exoplanet.eu\/star.php?st=CFBDS+1458,<\/a> som ger lite mer k\u00f6tt p\u00e5 benen. Men det finns ingen optisk magnitud  angiven, bara infrar\u00f6da magnituder f\u00f6r tre olika v\u00e5gl\u00e4ngder, ber\u00e4ttar Arne.<\/p>\n<p>En koll hos forskarteamet, ger ytterligare lite besked:<\/p>\n<p><span style=\"text-decoration: underline;\">THE STAR<\/span><\/p>\n<p>Name\u00a0\u00a0 \u00a0CFBDS 1458<br \/>\nDistance\u00a0\u00a0 \u00a023.1 (\u00b1 2.4) pc<br \/>\nSpectral Type\u00a0\u00a0 \u00a0T9.5<br \/>\nApparent Magnitude H\u00a0\u00a0 \u00a020.18<br \/>\nApparent Magnitude J\u00a0\u00a0 \u00a019.86<br \/>\nApparent Magnitude K\u00a0\u00a0 \u00a020.63<br \/>\nMass\u00a0\u00a0 \u00a024 (\u00b1 16) Msun \u00a0\u00a0 \u00a0ref.<br \/>\nAge\u00a0\u00a0 \u00a03 (\u00b1 2) Gyr \u00a0\u00a0 \u00a0ref.<br \/>\nEffective Temperature\u00a0\u00a0 \u00a0540 (\u00b1 60) K \u00a0\u00a0 \u00a0ref.<span style=\"text-decoration: underline;\"><br \/>\n<\/span><\/p>\n<p><span style=\"text-decoration: underline;\">PLANET<\/span><\/p>\n<p>Name\u00a0\u00a0 \u00a0CFBDS 1458 b<br \/>\nDiscovered in\u00a0\u00a0 \u00a02011<br \/>\nMass\u00a0\u00a0 \u00a06.5 (\u00b1 4.5) MJ \u00a0\u00a0 \u00a0ref.<br \/>\n*-Planet Dist. (proj.)\u00a0\u00a0 \u00a02.6 AU \u00a0\u00a0 \u00a0ref.<br \/>\nOrbital period\u00a0\u00a0 \u00a040 (\u00b1 24) days \u00a0\u00a0 \u00a0ref.<br \/>\nUpdate\u00a0\u00a0 \u00a002\/03\/11<\/p>\n<p>&#8211; Molecules detected :<\/p>\n<p>Name\u00a0\u00a0 \u00a0CFBDS 1458 b<br \/>\nMolecules\u00a0\u00a0 \u00a0None<\/p>\n<p>I abstraktet till forskarteamets rapport st\u00e5r s\u00e5 h\u00e4r (urs\u00e4kta att det blir mycket p\u00e5 engelska\u00a0 i denna notis):<\/p>\n<p><span style=\"text-decoration: underline;\">&#8220;Given its low luminosity, atypical colors and cold temperature, CFBDS J1458+10B is a promising candidate for the hypothesized Y spectral class. However, regardless of its ultimate classification, CFBDS J1458+10AB provides a new benchmark for measuring the properties of brown dwarfs and gas-giant planets, testing substellar models, and constraining the low-mass limit for star formation.&#8221;<\/span><\/p>\n<p>Hela rapporten finns h\u00e4r som pdf-fil:<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/arxiv.org\/abs\/1103.0014\" target=\"_self\">http:\/\/arxiv.org\/pdf\/1103.0014v2<\/a><\/p>\n<h2>Hans Bengtssons ABC<\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/lyra_01.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"alignleft size-full wp-image-12027\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/lyra_01.jpg\" alt=\"\" width=\"80\" height=\"101\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/lyra_01.jpg 512w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/lyra_01-240x300.jpg 240w\" sizes=\"(max-width: 80px) 100vw, 80px\" \/><\/a>Framme vid bokstaven L som i Ludvig kommer\u00a0 <strong>Hans Bengtsson<\/strong> i sitt <span style=\"text-decoration: underline;\"><em>ABC f\u00f6r astronomer<\/em><\/span> i dag in p\u00e5 en kompis till <strong>Cornelis Vreeswijk<\/strong>:<\/p>\n<p><span style=\"font-family: Comic Sans MS; font-size: x-large;\">L<\/span><span style=\"font-family: Comic Sans MS; font-size: medium;\">yran har jag vart p\u00e5 sa polaren P\u00e4r,<\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-family: Comic Sans MS; font-size: medium;\">s\u00e5 mitt himmelska hem blir f\u00f6rmodligen d\u00e4r.<\/span><\/p>\n<h2>Merkurius faser<\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/Mercury-as-crescent.gif\"><img decoding=\"async\" class=\"alignleft size-medium wp-image-12035\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/Mercury-as-crescent-300x256.gif\" alt=\"\" width=\"108\" height=\"92\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/Mercury-as-crescent-300x256.gif 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/Mercury-as-crescent.gif 500w\" sizes=\"(max-width: 108px) 100vw, 108px\" \/><\/a>Jag letade efter info om vem som f\u00f6rst fastslog att Merkurius uppvisade faser. <strong>Galilei <\/strong>var snubblande n\u00e4ra men riktigt s\u00e4kra blev vi inte f\u00f6rr\u00e4n 1639, allts\u00e5 n\u00e4stan trettio \u00e5r efter det att Galilei riktat sitt lilla l\u00e5gf\u00f6rstornde teleskop mot himlavalvet.<\/p>\n<p>Den definitive uppt\u00e4ckaren hette <strong>Giovanni Battista Zupi<\/strong> eller\u00a0 Zupus och var en av dessa duktiga, observerande Jesuitpr\u00e4ster som var med om att krossa den gamla v\u00e4rldsbilden &#8211; trots den egna kyrkans motst\u00e5nd.<\/p>\n<h2>En fyrkantig fullm\u00e5ne!<\/h2>\n<figure id=\"attachment_12034\" aria-describedby=\"caption-attachment-12034\" style=\"width: 436px\" class=\"wp-caption aligncenter\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/James-Helmericks1.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-12034\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/James-Helmericks1.jpg\" alt=\"\" width=\"436\" height=\"294\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/James-Helmericks1.jpg 726w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/James-Helmericks1-300x202.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 436px) 100vw, 436px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-12034\" class=\"wp-caption-text\">M\u00e5nfotot togs vid Colville River Delta i Canada av  James Helmericks<\/figcaption><\/figure>\n<p style=\"text-align: left;\">Den konstigaste bilden av l\u00f6rdagsfullm\u00e5nen se vi h\u00e4r.<a href=\"http:\/\/spaceweather.com\/\" target=\"_self\"> P\u00e5 spaceweather.com finns en direkt m\u00e4rklig fyrkantig superm\u00e5ne<\/a>, fotograferad i Alaska av <strong>James Helmericks<\/strong>. \u00d6verraskad \u00e4r inte ordet f\u00f6r det han s\u00e5g, tyckte och t\u00e4nkte.<\/p>\n<p>Jag t\u00e4nkte ett tag att han m\u00f6jligen fotat fullm\u00e5nen genom backspegeln i sin bil, men s\u00e5 var det inte.Detta var vad han s\u00e5g!<\/p>\n<p>En expert p\u00e5 optiska fenomen i atmosf\u00e4ren beskriver f\u00f6r sajten\u00a0<a href=\"http:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Fata_Morgana_(mirage)\" target=\"_self\"> fenomenet som resultat av en h\u00e4gring typ &#8220;fata morgana&#8221;<\/a>, som ger s\u00e5na h\u00e4r effekter till f\u00f6ljd av olika varma luftlager. Fenomenet \u00e4r speciellt vanligt i arktiska trakter, n\u00e4ra horisonten.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Fr\u00e5n exoplanet till brun stj\u00e4rna&#8230; och tillbaka igen? F\u00f6r att demonstrera likheterna i den flytande gr\u00e4nsen mellan sm\u00e5 bruna dv\u00e4rgar och stora gasplaneter, har gamle MARS:ianen Arne Lindengard agerat detektiv och s\u00f6kt p\u00e5 n\u00e4tet efter koordinaterna f\u00f6r det senast uppt\u00e4ckta ultrakalla stj\u00e4rnsystemet (se f\u00f6rra bloggen): &#8211; L\u00e4s och h\u00e4pna, det finns med i katalogen \u00f6ver&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/03\/24\/nr-77-2011\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 77 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12017"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=12017"}],"version-history":[{"count":20,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12017\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":12042,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12017\/revisions\/12042"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=12017"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=12017"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=12017"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}