{"id":12160,"date":"2011-03-28T10:50:26","date_gmt":"2011-03-28T09:50:26","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=12160"},"modified":"2011-03-28T20:48:56","modified_gmt":"2011-03-28T19:48:56","slug":"nr-82-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/03\/28\/nr-82-2011\/","title":{"rendered":"Nr 82 2011"},"content":{"rendered":"

AAA uppm\u00e4rksammar kvinnliga variabel-pionj\u00e4rer<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Annie Sewell Young startade upp AAVSO och hade professors rang vid Mt. Holyoke College (1899\u20131936). Foto: Library of Congress<\/figcaption><\/figure>\n

N\u00e4r American Astronomical Association<\/span> m\u00f6ts i maj i \u00e5r i Boston, kommer dess synnerligen aktiva historiesektion att uppm\u00e4rksamma 100-\u00e5rsjubilaren AAVSO, American Association of Variable Star Observers<\/span>.<\/p>\n

Det var 1911 som den astronomiintresserade \u00e5klagaren William Tyler Olcott<\/strong> drog ig\u00e5ng verksamheten, N\u00e4r AAVSO fick draghj\u00e4lp av Harvard College Observatory\u00a0 satte sig organsiationen v\u00e4ldigt snabbt och stabilt och \u00e4r i dag en v\u00e4rldsledande paraplyorganisation inom variabelf\u00e4ltet<\/p>\n

Intressant p\u00e5 Bostonm\u00f6tet \u00e4r belysningen av kvinnliga variabelobservat\u00f6rers insatser. Det b\u00f6rjade med Anne Sewell Young<\/strong> fr\u00e5n Mount Holyoke College, och med i Harvard-kotteriet var naturligtvis ocks\u00e5 legendaren Annie Jump Cannon<\/strong>, som sammanst\u00e4llde kataloger \u00f6ver variabler. Namnet Williamina Fleming<\/strong> \u00e4r f\u00f6rknippat med tidiga novauppt\u00e4ckter och 100-tals variabler och Antonia Maur <\/strong>var tidig expert p\u00e5 den spektroskopiska f\u00f6rm\u00f6rkelsevariabeln \u03b2 Aurigae<\/p>\n

Margaret Walton Mayall, Florence Campbell Bibber,\u00a0 Dorrit Hoffleit <\/strong> \u00e4r andra f\u00e4rgstarka namn inom variabelforskningen – Hoffleit blev 100 \u00e5r och dog s\u00e5 sent som 2007. Hon var en av de f\u00f6rsta att uppt\u00e4cka variabiliteten i quasaren 3C273.<\/p>\n

Helt kan man v\u00e4l inte gl\u00f6mma profilen, novaforskaren Cecilia Payne Gaposchkin<\/strong>, om vilken Edwin Hubble <\/strong>ju sa: “Hon \u00e4r den b\u00e4ste karl\u00b4n de har vid Harvard!” Det tyckte INTE Harvard-gentlem\u00e4nnen var roligt….<\/p>\n

Tittar amerikanerna \u00f6ver Atlanten s\u00e5 uppt\u00e4cker de ju en och annan variabelk\u00e4nnare h\u00e4r ocks\u00e5, t ex v\u00e5r egen Frida Palm\u00e9r<\/strong>.<\/p>\n

AAA:s historiska sektion leds\u00a0 i dag av astroantropologen Jarita Holbrook<\/strong> fr\u00e5n University of Arizona.<\/p>\n

Hans Bengtssons ABC<\/h2>\n

\"\"<\/a>Q-verser odlas i Lund, som bekant. Hans Bengtssons<\/strong> ABC f\u00f6r astronomer<\/em><\/span> har en alldeles egen variant:<\/p>\n

Q<\/span>uasarer (fast egentligen med K)<\/span><\/p>\n

\u00e4r allt jag h\u00e4r kan komma p\u00e5.<\/span><\/p>\n

Lindbergh-doku p\u00e5 n\u00e4tet<\/h2>\n

Min gamle chefredakt\u00f6r Ulf M\u00f6rling<\/strong> rekommendrar W-bloggens flygv\u00e4nner att surfa in om denna annorlunda Charles Lindbergh-<\/strong>sajt:<\/p>\n

http:\/\/www.airportappraisals.com\/<\/strong><\/a><\/p>\n

Fantastiska levande bilder och s\u00e5 n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r oss att fundera \u00f6ver alla de konkurrenter till Atlant-betvingaren\u00a0 Lindbergh 1927, konkurrenter som fl\u00f6g ihj\u00e4l sig. N\u00e5gra hittades aldrig.<\/p>\n

Navigare nessesse est… med hj\u00e4lp av stj\u00e4rnorna<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Timothy Gooley lotsar oss r\u00e4tt i sin nya bok. Foto: The Natural Navigator<\/figcaption><\/figure>\n

Jag vet inte om kursplanen p\u00e5 WMU, World Maritime Univerity i Malm\u00f6, omfattar astronomisk navigation. allts\u00e5 gammaldags himmelsorientering med hj\u00e4lp av stj\u00e4rnorna. Med GPS:en har den gamla kunskapen gjort sitt, skulle “man” kunna tro. Just d\u00e5 dyker Tristan Gooleys<\/strong> bok upp – The Natural Navigator: A Watchful Explorer\u00b4s Gudie to a Nearly Forgotten Skill<\/em>. En hyllning till den gamla kunskapen att navigera p\u00e5 sj\u00f6n, till lands (och i storstan!) efter stj\u00e4rnor, solen och m\u00e5nen.<\/p>\n

Det \u00e4r klart att Polstj\u00e4rnan, Polaris, \u00e4r den mest omhuldade “pekaren”, som till\u00e5ter oss b\u00e5de att avg\u00f6ra var norr ligger och p\u00e5 vilken latitud vi befinner oss.
\nMen \u00e4ven v\u00e5r favoritstj\u00e4rnbild Orion \u00e4r nyttig f\u00f6r den som vill veta var hon eller han \u00e4r: N\u00e4r den f\u00f6rsta stj\u00e4rnan i Orions b\u00e4lte, Mintaka g\u00e5r upp i \u00f6st och ner i v\u00e4st s\u00e5 ligger respektive upp- och nedg\u00e5ng bara en grad fr\u00e5n de exakta \u00f6st- och v\u00e4stpunkterna. Oavsett var du befinner dig p\u00e5 jordklotet.
\nSolen (och ett armbandsur) och nym\u00e5nens horn hj\u00e4lper dig best\u00e4mma sydl\u00e4get. Att\u00a0 solen st\u00e5r som h\u00f6gst i syd och kastar kortaste skuggan d\u00e5, tillh\u00f6r allm\u00e4nbildningen.<\/p>\n

Gooley ber\u00e4ttar att han\u00a0 en g\u00e5ng lyckades virra bort sig i en m\u00f6rk och stor skog men att han hittade ut igen tack vare Venus, s\u00e5 \u00e4ven planeterna kan agera hj\u00e4lpgummor.<\/p>\n

Hemsidan f\u00f6r\u00a0 The Natural Navigator har du h\u00e4r<\/a>.\"\"<\/a><\/p>\n

Sf-arkitektur h\u00e4r och nu<\/h2>\n

N\u00e4r man tittar p\u00e5 gamla omslag till science fiction-b\u00f6cker och dito tidskrifter – \u00e4r det inte p\u00e5fallande hur “sf” den moderna skrytarkitekturen ser ut i dag? Jag t\u00e4nker inte s\u00e5 mycket p\u00e5 Simon Spies <\/strong>ber\u00f6mda ufo-hus utan p\u00e5 v\u00e4rldens h\u00f6gsta byggnad, Burj Dubai eller Burj Khlaifa som det officiellt heter.<\/p>\n

Tack till Ove “PR-son” Persson<\/strong> som skickat \u00f6ver en klase bilder. Bygget stod f\u00e4rdig i fjor och \u00e4r p\u00e5 838 meters h\u00f6jd. En skiss ser ut s\u00e5 h\u00e4r:\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

AAA uppm\u00e4rksammar kvinnliga variabel-pionj\u00e4rer N\u00e4r American Astronomical Association m\u00f6ts i maj i \u00e5r i Boston, kommer dess synnerligen aktiva historiesektion att uppm\u00e4rksamma 100-\u00e5rsjubilaren AAVSO, American Association of Variable Star Observers. Det var 1911 som den astronomiintresserade \u00e5klagaren William Tyler Olcott drog ig\u00e5ng verksamheten, N\u00e4r AAVSO fick draghj\u00e4lp av Harvard College Observatory\u00a0 satte sig organsiationen v\u00e4ldigt… L\u00e4s mer »Nr 82 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12160"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=12160"}],"version-history":[{"count":20,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12160\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":12185,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12160\/revisions\/12185"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=12160"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=12160"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=12160"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}