![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/03\/3002842.jpg\")
<\/a>\n
Utg\u00e5ngspunkten \u00e4r att vi ska befinna oss p\u00e5 ett st\u00e4lle p\u00e5 jordklotet d\u00e4r den galaktiska polen sammanfaller med zenit. D\u00e5 ligger Vintergatan som ett ljust str\u00e5k l\u00e4ngs horisonten, i 360 grader,\u00a0 och \u00e4r l\u00e4get s\u00e5 bra som n\u00e4r ESO-astronomen St\u00e9phan Guisard <\/strong>guidar oss med fr\u00e5nvarande nym\u00e5ne, mitt i natten, inget\u00a0 zodiakalljus, lite Gegenschein, l\u00e5ngt fr\u00e5n storst\u00e4der,\u00a0 s\u00e5 uppn\u00e5r vi den M\u00d6RKASTE M\u00d6JLIGA STJ\u00c4RNHIMLEN p\u00e5 jordklotet.<\/p>\n Platsen \u00e4r\u00a0 Atacama\u00f6knen i Chile,\u00a0 n\u00e4ra ESO:s Paranal Observatory.<\/p>\n R<\/span>adar, ett palindromiskt instrument<\/span><\/p>\n som funkar utm\u00e4rkt \u00e4ven v\u00e4nt.<\/span><\/p>\n I Googles vinstpott ligger 30 miljoner dollars.<\/p>\n 29 team \u00e4r just nu sysselsatta med projektet, och i tyska Die Welt<\/em> i s\u00f6ndags slogs naturligtvis ett slag f\u00f6r det tyska teamet som kallas Part-Time-Scientists <\/span>och som tar uppgiften p\u00e5 st\u00f6rsta tekniska allvar.<\/p>\n Ett team heter f\u00f6rresten Mystical Moon<\/span> och ingen vet riktigt vad de \u00e4r ute efter – bortsett fr\u00e5n pengarna. Deras guru \u00e4r Merlin och deras nationalitet beskrivs som varande “Space-Time Continuum (Infinite Dimensions)”. Men det flesta team \u00e4r enormt seri\u00f6sa i utmaningen.<\/p>\n Senast \u00e4r det tyska Rowohlt som gett ut Hubert Manias<\/strong> Kettenreaktion: Die Geschichte der Atombombe<\/em>, som tar oss tillbaka 200 \u00e5r i tiden och d\u00e4rifr\u00e5n skildrar en alltmer dramatisk och konfliktfylld fysikhistoria.<\/p>\n F\u00f6rfattaren s\u00e4gs vara ovanligt kritisk mot de tyska pionj\u00e4rerna och andra v\u00e4rldskrigs-fysikerna Carl Friedrich von Weizs\u00e4cker <\/strong>och <\/strong>Heisenberg, vilket inte \u00e4r helt vanligt i den tyska a-bombslitteraturen.<\/p>\n Parentetiskt ber\u00e4ttas att makarna Curies <\/strong>dagb\u00f6cker fr\u00e5n deras forskning fortfarande ligger inl\u00e5sta i en blykista – s\u00e5 stark \u00e4r den radioaktiva str\u00e5lningen fr\u00e5n anteckningsb\u00f6ckerna, b\u00f6cker som de hade p\u00e5 labborden vid sina experiment. Det s\u00e4gs att \u00e4ven hennes kokb\u00f6cker ligger inl\u00e5sta p\u00e5 detta vis.<\/p>\n Madame Curie dog i leukemi 1934.<\/p>\n Jag\u00a0 har f\u00e5tt ett nytt namn att rota i: Den unge amerikanen Ebenezer Porter Mason<\/strong>, som sysslade med tidig nebulosaforskning omkring 1840. Han var knuten till observatoriet vid Yale-universittet och blev uppskattad assistent till Denison Olmsted<\/strong>, som till och med skrev en bok om sin unge proteg\u00e9 och hur ett underbarn borde uppfostras. (Finns p\u00e5 open.library!)<\/p>\n Mason dog bara 21 \u00e5r gammal (tbc) och beskrivs som ett veritabelt geni inom v\u00e5r vetenskap. Inga bilder av honom ens p\u00e5 n\u00e4tet!!!<\/p>\n Bilder ska komma fr\u00e5n planetminstingen Merkurius i kv\u00e4ll eller\u00a0 i morgon och visa ok\u00e4nda partier av planeten. Om bilden\/bilderna inte visar kratrar, s\u00e5 kommer jag att \u00e4ta upp alla mina hattar.<\/p>\n Avs\u00e4ndare \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s MESSENGER<\/a>, vars instrument och motor nu har finjusterats inf\u00f6r uppdraget att dokumentera den innersta och mycket m\u00e4rkliga planeten i v\u00e5rt planetsystem. F\u00f6r en vecka sen la sig MESSENGER i en slutlig fast bana runt Merkurius och ska, minst, under ett \u00e5rs tid utforska planeten. Granska ytan, m\u00e4ta magnetismen, studera exosf\u00e4ren och mycket annat.<\/p>\n N\u00e4r MESSENGER gjort sitt kommer sonden att st\u00f6rta mot Merkurius.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Resa l\u00e4ngs den allra m\u00f6rkaste Vintergatan! Detta \u00e4r n\u00e5nting f\u00f6r Ulrika Ottergren p\u00e5\u00a0 J\u00f6rns eller\u00a0 f\u00f6r Fritidsresor och\u00a0 Vingresor… bloggvicen Christian Vestergaard tipsar oss om en fantastisk sajt med en inbyggd “kosmisk resa”, d\u00e4r vi kan zooma in och leka oss fram l\u00e4ngs Vintergatsstr\u00e5ket bland klassiska stj\u00e4rnbilder, nebulosor och andra M- och NGC-objekt: Utg\u00e5ngspunkten \u00e4r… L\u00e4s mer »Nr 83 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12188"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=12188"}],"version-history":[{"count":25,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12188\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":12223,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12188\/revisions\/12223"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=12188"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=12188"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=12188"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}Hans Bengtssons ABC<\/h2>\n
<\/a>Vad kan Hans Bengtsson<\/strong> ha f\u00f6r j\u00e4velskap p\u00e5 g\u00e5ng p\u00e5 bokstaven “R” i sitt ABC f\u00f6r astronomer<\/em><\/span>? H\u00e4r \u00e4r det poetiska resultatet:<\/p>\nGoogles m\u00e5n\u00e4ventyr<\/h2>\n
<\/a>Googles Lunar X PRIZE har ett best\u00e4mt m\u00e5<\/a>l: Att en huvudsakligen privatfinansierad m\u00e5nrobot ska lands\u00e4ttas – mjuuukt – p\u00e5 v\u00e5r m\u00e5ne senast\u00a0 2015, roboten ska kravla sig minst 500 meter\u00a0 \u00f6ver stock och sten och s\u00e4nda\u00a0 bilder och data tillbaka till jorden.<\/p>\nNy bok om atombomben<\/h2>\n
<\/a>De som l\u00e4st min Niels Bohr<\/strong>-artikel, ska veta att det st\u00e4ndigt kommer ut en strid str\u00f6m b\u00f6cker om atombomben, Werner Heisenberg<\/strong> och Niels Bohr.<\/p>\nForskning p\u00e5g\u00e5r<\/h2>\n
Stand-by!<\/h2>\n
<\/a>