{"id":122,"date":"2010-01-26T18:09:25","date_gmt":"2010-01-26T17:09:25","guid":{"rendered":"http:\/\/pc277.astro.lu.se\/wordpress\/?p=122"},"modified":"2010-02-09T14:58:27","modified_gmt":"2010-02-09T13:58:27","slug":"nr-2-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/01\/26\/nr-2-2010\/","title":{"rendered":"Nr 2 2010"},"content":{"rendered":"<h2>Popul\u00e4r astronom<\/h2>\n<p>Vilken \u00e4r den mest karikerade astronomen i dag? Min gissning \u00e4r Patrick Moore, Sir Patrick Moore, som tidigt blev ett &#8220;hush\u00e5llsnamn&#8221; genom sitt tv-program The Sky at Night f\u00f6r BBC. Programmet halvsekelsjubilerade h\u00e4rom \u00e5ret. Han har skrivit ett stort antal b\u00f6cker, till och med en med denna bloggs toastmaster som medf\u00f6rfattare, en bok om vilken sn\u00e4lla recensenter i alla fall sa att \u00e5tminstone st\u00e4mde sidh\u00e4nvisningarna.<br \/>\nP\u00e5 n\u00e4tet finns en del sn\u00e4llaka karikatyrer\u00a0 av denne Mr Moore &#8211; kolla t ex\u00a0 dubletten nedan lera, som vi hittade p\u00e5 sajten McTodd Animates. Har den gode tv-astronomen m\u00e5nne \u00e4tit f\u00f6r mycket pudding?<\/p>\n<p>P\u00e5 en del n\u00e4tkarikatyrer har f\u00f6rresten Sir Patricks monokel placerats p\u00e5 fel \u00f6ga.<\/p>\n<p>Roligaste Patrick Moore-varianten? Den b\u00f6r finnas p\u00e5 youtube n\u00e5nstans och gjordes av tv-komikern Ronnie Barker, som drev hejdl\u00f6st med BBC-profilen i en sketch. Tyv\u00e4rr har jag aldrig hittat den. G\u00f6r du det, s\u00e5 larma!<\/p>\n<h2><strong> <\/strong><\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/01\/Patrick+Moore+03e.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"alignleft\" title=\"Patrick Moore i tv\u00e5 versioner\" src=\"http:\/\/pc277.astro.lu.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2010\/01\/Patrick+Moore+03e-300x243.jpg\" alt=\"\" width=\"270\" height=\"219\" \/><\/a><\/p>\n<p style=\"text-align: center;\"><strong><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/01\/Patrick+Moore+S6300659+cropped1.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"size-medium wp-image-163 aligncenter\" src=\"http:\/\/pc277.astro.lu.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2010\/01\/Patrick+Moore+S6300659+cropped1-270x300.jpg\" alt=\"\" width=\"228\" height=\"254\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/01\/Patrick+Moore+S6300659+cropped1-270x300.jpg 270w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/01\/Patrick+Moore+S6300659+cropped1.jpg 361w\" sizes=\"(max-width: 228px) 100vw, 228px\" \/><\/a><\/strong><\/p>\n<p><strong><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/01\/Albert-Einstein.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"size-medium wp-image-128 alignleft\" title=\"Var aldrig i den akademiska bondbyn\" src=\"http:\/\/pc277.astro.lu.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2010\/01\/Albert-Einstein-203x300.jpg\" alt=\"\" width=\"203\" height=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/01\/Albert-Einstein-203x300.jpg 203w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/01\/Albert-Einstein.jpg 305w\" sizes=\"(max-width: 203px) 100vw, 203px\" \/><\/a><strong> <\/strong><\/strong><\/p>\n<h2><strong><strong> Var Einstein i Lund?<\/strong><\/strong><\/h2>\n<p>En fr\u00e5ga som vi l\u00e4nge funderat p\u00e5:<br \/>\nVar Albert Einstein n\u00e5gonsin i Lund, &#8220;Sveriges G\u00f6ttingen&#8221;?<br \/>\nJag fr\u00e5gade i h\u00f6stas pensionerade professorn i atomspektroskopi Indrek  Martinson, som tyv\u00e4rr gick ur tiden i november i fjor. Detta var Indreks  svar p\u00e5 fr\u00e5gan:<br \/>\n&#8211; Nej, Einstein vara bara i G\u00f6teborg. Han hade inbjudits av fysikern och  kemisten Svante Arrhenius, som satt i Nobelkommitt\u00e9n, att f\u00f6rel\u00e4sa  under det 17:e Skandinaviska Naturforskarm\u00f6tet, som sammanf\u00f6ll med  G\u00f6teborgs jubileumsutst\u00e4llning 1923.<br \/>\n&#8211; Han skulle ha h\u00e5llit f\u00f6rel\u00e4sningen den 9\u00a0 juli i kongresshallen p\u00e5  Liseberg men d\u00f6k inte upp. F\u00f6rst tv\u00e5 dagar senare, den 11:e h\u00f6lls  f\u00f6rel\u00e4sningen f\u00f6r en fullsatt publik.<br \/>\n&#8211;\u00a0 Eftersom Einstein inte kunde ta emot Nobelpriset i fysik f\u00f6r 1921 som  delades ut f\u00f6rst 1922 s\u00e5gs denna f\u00f6rel\u00e4sning som hans Nobelf\u00f6rel\u00e4sning. Men i st\u00e4llet f\u00f6r att h\u00e5lla en f\u00f6rel\u00e4sning om den  fotoelektriska effekten f\u00f6rel\u00e4ste han om relativitetsteorin, f\u00f6rmodligen  p\u00e5 allm\u00e4n beg\u00e4ran.<br \/>\nEinstein invaldes 1928 som utl\u00e4ndsk ledamot av Kungliga  Vetenskapsakademien.<\/p>\n<h2><strong>Komm<\/strong><strong>ers med rymdskrot<\/strong><\/h2>\n<p>Den icke-auktoriserade kommersen med stj\u00e4rnor, m\u00e5nkratrar och annat &#8211; f\u00f6rv\u00e5nar den? Nej, inte ett dugg. Den som letar p\u00e5 n\u00e4tet kan bli lurad p\u00e5 precis ALLT och f\u00f6r precis hur MYCKET SOM HELST. Mera seri\u00f6st \u00e4r\u00a0 trots allt att man kan k\u00f6pa astronautautografer f\u00f6r n\u00e5gra tusen kr eller att det numera g\u00e5r att skaffa 0,02 gram av m\u00e5nmeteoriten NWA4483 f\u00f6r 30-45 dollar &#8211; meteroiten hittades i Sahara.<\/p>\n<p>F\u00f6r m\u00e5nga \u00e5r sen k\u00f6pte jag sj\u00e4lv en liten bit av den stora j\u00e4rnnickelmeteorit som skapade Meteor Crater i Arizona f\u00f6r cirka 50 000 \u00e5r sen. Fr\u00e5ga mig inte var jag lagt j\u00e4rnbiten!<\/p>\n<p>I dag \u00e4r det rena tingeltanglet i Arizona med meteor-hattn\u00e5lar, metor-skedar, meteor-kortlekar, meteor-linjaler, meteor-pussel etc etc &#8211; och &#8220;autentiskt meteorgrus&#8221; f\u00f6r 9.75 dollar\/pkt. Jag tycker att Tycho Brahe-minnena p\u00e5 Ven (so far) h\u00e5ller en sober ton i utbudet av turistsaker. En snygg t-shirt \u00e4r aldrig fel &#8211; men en Tycho Brahe-sked, kan det vara n\u00e5got?<\/p>\n<h2>Lundmark vs Needham<\/h2>\n<p>Simon Winchesters bok om Kinaforskaren Joseph Needham kom i h\u00f6stas p\u00e5 svenska, i \u00f6vers\u00e4ttning av Sofia Boda (&#8220;Mannen som \u00e4lskade Kina&#8221;, f\u00f6rlag Ordfront).<br \/>\nDetta \u00e4r en biografi, mycket l\u00e4sv\u00e4rd s\u00e5dan, och det notabla \u00e4r ju att Needham var i kontakt 1954 med v\u00e5rt s\u00e4llskaps grundare, professor Knut Lundmark. Needham skrev ett gigantiskt verk om Kinas kultur-, teknik-\u00a0 och vetenskapshistoria och kom, naturligtvis, in p\u00e5 de gamla kinesiska observationerna av &#8220;g\u00e4ststj\u00e4rnor&#8221;, allts\u00e5 novor och supernovor. Inte minst supernovan 1054 e Kr\u00a0 Krabbnebulan sp\u00f6kade i de gamla akterna. Lundmark hade skrivit flera papper om dessa stj\u00e4rnor, och Needham undrade i ett brev om den kinesiska observationen <a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/01\/lundmark2.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"size-large wp-image-246 alignright\" title=\"Brevet fr\u00e5n 1954\" src=\"http:\/\/pc277.astro.lu.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2010\/01\/lundmark2-837x1024.jpg\" alt=\"\" width=\"360\" height=\"440\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/01\/lundmark2-837x1024.jpg 837w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/01\/lundmark2-245x300.jpg 245w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/01\/lundmark2.jpg 1281w\" sizes=\"(max-width: 360px) 100vw, 360px\" \/><\/a>fr\u00e5n\u00a0 5 f Kr kunde ha varit det som\u00a0 myten beskrev som Betlehemsstj\u00e4rnan, ett \u00e4mne Lundmark skrivit om.<br \/>\nTyv\u00e4rr finns inte korrespondensen bevarad i Lundmarks brevsamling i Lund, p\u00e5 UB, men p\u00e5 Needham-institutet i Cambridge finns i varje fall Needhams brev till Lundmark. Fr\u00e5n Cambridge har bibliotekarien John P C Moffett varit bussig att s\u00e4nda \u00f6ver en kopia av brevet, i vilket Lundmarks tes om en nova ifr\u00e5gas\u00e4tts &#8211; Needham menar att det handlar om en komet och inget annat. Kan det vara pga denna kritiska grundton som Lundmark sj\u00e4lv inte bevarat brevet? Mig veterligen beh\u00e4rskade dessutom inte Lundmark gammelkinesiska utan litade p\u00e5 \u00f6vers\u00e4ttningar fr\u00e5n 1800-talet.<\/p>\n<p>Needham har dock med v\u00e5r k\u00e4re Knut Emil i tredje delen av sitt gigantiska verk, den del som fokuseras till just den gamla kinesiska astronomin.<\/p>\n<p>Needham trodde f\u00f6rresten att hans ofantliga material skulle r\u00e4cka till sju delar.<\/p>\n<p>Verket forts\u00e4tter komma ut postumt och \u00e4r nu uppe i 24 m\u00e4ktiga volymer!!! Och fler kommer.<\/p>\n<h2>Sista utrop!<\/h2>\n<p>Konstmuseet Arkens stora utst\u00e4llning med Bornholm-konstn\u00e4ren Oluf H\u00f6st \u00e4r p\u00e5 upph\u00e4llningen. Sista dag 31 januari.<\/p>\n<p>Arken ligger i Ish\u00f6j utanf\u00f6r K\u00f6penhamn, n\u00e4ra &#8220;Broen&#8221;.<\/p>\n<p>Oluf H\u00f6st levde \u00e5ren 1884-1966 och m\u00e5lade flera f\u00e4rgrika oljor med stj\u00e4rnhimlen som motiv. Han hade, som vi brukar s\u00e4ga, &#8220;kroppen i Gudhjem och knoppen i Orion.&#8221;<\/p>\n<h2>Ny nova<\/h2>\n<p>En m\u00f6jlig nova har uppt\u00e4ckts i Sagittarius, i en ovanligt stj\u00e4rnrik trakt. Exakta koordinaterna enligt AAVSO:<br \/>\nRA: 18:07:26.95 , Dec: -29:00:43.6 (J2000)<br \/>\nNovan uppt\u00e4cktes 20 januari av amat\u00f6ren J Seach i Australien och hade d\u00e5 en skenbar magnitud p\u00e5 8,5.<br \/>\nObservat\u00f6rer i \u00d6sterrike och i Japan har konfirmerat iakttagelsen.<\/p>\n<p>Tyv\u00e4rr g\u00e5r inte novan att se fr\u00e5n v\u00e5ra latituder, men den \u00e4r ett &#8220;l\u00e4rorikt exempel&#8221; p\u00e5 vad som kan g\u00f6ras med ganska sm\u00e5 medel. J Seach uppges ha anv\u00e4nt sig av en, s\u00e5vitt jag f\u00f6rst\u00e5r, h\u00f6gst normal digital kamera (50 mm f\/1.4).<\/p>\n<p><strong> <\/strong><img decoding=\"async\" src=\"file:\/\/\/Users\/ulfr\/Desktop\/Albert-Einstein.jpg\" alt=\"\" \/><img decoding=\"async\" src=\"file:\/\/\/Users\/ulfr\/Desktop\/Albert-Einstein.jpg\" alt=\"\" \/><img decoding=\"async\" src=\"file:\/\/\/Users\/ulfr\/Desktop\/Albert-Einstein.jpg\" alt=\"\" \/><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Popul\u00e4r astronom Vilken \u00e4r den mest karikerade astronomen i dag? Min gissning \u00e4r Patrick Moore, Sir Patrick Moore, som tidigt blev ett &#8220;hush\u00e5llsnamn&#8221; genom sitt tv-program The Sky at Night f\u00f6r BBC. Programmet halvsekelsjubilerade h\u00e4rom \u00e5ret. Han har skrivit ett stort antal b\u00f6cker, till och med en med denna bloggs toastmaster som medf\u00f6rfattare, en bok&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/01\/26\/nr-2-2010\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 2 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/122"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=122"}],"version-history":[{"count":121,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/122\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":260,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/122\/revisions\/260"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=122"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=122"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=122"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}