{"id":12260,"date":"2011-03-31T11:42:47","date_gmt":"2011-03-31T10:42:47","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=12260"},"modified":"2011-03-31T11:45:07","modified_gmt":"2011-03-31T10:45:07","slug":"nr-86-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/03\/31\/nr-86-2011\/","title":{"rendered":"Nr 86 2011"},"content":{"rendered":"

V\u00e4rsta supernovav\u00e4rstingen hittills!<\/strong><\/span><\/h2>\n

Sorry att vi haft lite tekniskt\u00a0 trubbel med ASTB\/TBO\/W-bloggen, men nu \u00e4r vi ig\u00e5ng igen. Och kan rapportera att \u00e4nnu en superv\u00e4rsting har avsl\u00f6jats i kosmos, \u00e4nnu en rekordh\u00e5llare korats:<\/p>\n

Supernovan 2008am har f\u00f6ljts upp av av Texas-astronomerna Emmanouil “Manos” Chatzopoulos<\/strong> och J Craig Wheeler<\/strong>, knutna till The University of Texas i Austin och dess supernovajakt,\u00a0 och visat sig vara den h\u00e4ftigaste supernovasm\u00e4llen<\/a> till dags dato.<\/p>\n

SN 2008am \u00e4r ett exempel p\u00e5 en \u201d”self-interacting” stj\u00e4rnsm\u00e4ll, d\u00e4r material fr\u00e5n stj\u00e4rnan kastats ut periodvis och bildat ett skal runt stj\u00e4rnan. N\u00e4r d\u00e4refter den h\u00e4ftiga explosionen skett, den totala kollapsen, har chockv\u00e5gen fr\u00e5n kraschen i sin tur hunnit upp och v\u00e4xelverkat med gasskalet. Vi f\u00e5r d\u00e5 dessa sansl\u00f6st v\u00e5ldsamma energier.<\/p>\n

\u201dCircumstellar interaction\u201d \u00e4r en annan term i sammanhanget.<\/p>\n

\"\"<\/a>
En praktfull sm\u00e4ll! Foto: D. Perley & J. Bloom\/W.M. Keck Observatory<\/figcaption><\/figure>\n

\n

Fakta om SN 2008am:<\/p>\n

* Denna \tSN ligger p\u00e5<\/strong> 3,7 miljarder ljus\u00e5rs avst\u00e5nd.<\/p>\n

* Dess absoluta maxmagnitud <\/strong>skattades till -22,3 magn abs.<\/p>\n

* N\u00e4r den lyste som v\u00e4rst<\/strong> var SN 2008am 100 miljarder ggr \tljusstarkare \u00e4n solen. 100 000 000 000,,,<\/p>\n

* \tPrenovan har med st\u00f6rsta sannolikhet<\/strong> varit en v\u00e4ldigt ljusstark bl\u00e5 \tvariabel, som periodvis spr\u00e4tt ut materia i den omgivande rymden. \tP\u00e5 (astronomiskt) n\u00e4ra h\u00e5ll har vi ett liknande fenomen i Eta \tCarinae.<\/p>\n

* Ett \tdussin \u201dfall\u201d har dokumenterats<\/strong> av denna nya klass supernovor, \tsom i facklitteraturen nu g\u00e5r under beteckningen \u201csuper-luminous \tsupernovae,\u201d eller kort och gott SLSNe.<\/p>\n

* \tMedan av \u201dvanliga\u201d supernovor<\/strong> kanske en briserar per vart 100:e \t\u00e5r i en normal galax, \u00e4r dessa extremer 1000 ggr s\u00e4llsyntare.<\/p>\n

Ingen \tav dessa supersupernovor \u00e4r den andra lik.<\/p>\n

– \tIt\u00b4s a zoo, s\u00e4ger \u201dManos\u201d i en kommentar.<\/p>\n

Hans Bengtssons ABC<\/strong><\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>Vi \u00e4r l\u00e5ngt inne p\u00e5 andra halvan av Hans Bengtssons<\/strong> ABC f\u00f6r astronomer<\/em><\/span>, och dagens poem p\u00e5 bokstaven T ter sig s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

T<\/span><\/span><\/span>uben kan vara astronomisk,<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

men blir med kaviar i gastronomisk.<\/span><\/span><\/p>\n

\n

\n

\n

Dagens Merkurius-bild \u2013 i f\u00e4rg!<\/strong><\/span><\/p>\n

MESSENGER-bilder b\u00f6rjar nu str\u00f6mma ner i strid fr\u00e5n Merkurius<\/a>. Ett av de optiska instrumenten ombord \u00e4r f\u00f6rsett med\u00a0 11 roterande filter, vilket m\u00f6jligg\u00f6r intressanta f\u00e4rgstudier av minstingen i planetsystemet.\u00a0 Det l\u00e5ngsiktiga m\u00e5let \u00e4r att ge oss en komplett karta\u00a0 av Merkurius yta i \u00e5tta olika f\u00e4rger och med en uppl\u00f6sning p\u00e5 1 km\/pixel. Varje f\u00e4rg kommer att ge oss besked om Merkurius-ytans beskaffenhet.<\/p>\n

S\u00e5 h\u00e4r ser t ex samma Debussy-omr\u00e5de som i f\u00f6rrf\u00f6rra “svartvita”\u00a0 bloggen ut i en kombintion av r\u00f6d-, gr\u00f6n- och bl\u00e5filter:<\/p>\n

\"\"<\/a>
Foto: NASA\/MESSENGER<\/figcaption><\/figure>\n

\n

\n

\n

Sk\u00e5ne i asteroidb\u00e4ltet<\/strong><\/span><\/p>\n

Christian Vestergaard<\/strong> har skummat f\u00f6rteckningen \u00f6ver namnade asteroider<\/a> och BLAND ANDRA funnit f\u00f6ljande \u201dsk\u00e5nska\u201d namn: 10550 Malm\u00f6, 10551 Helsingborg, 1677 Tycho Brahe,<\/strong> 809 Lundia, 1334 Lundmarka.<\/strong> 460 Scania, 8677 Charlier<\/strong>. \u00c4ven v\u00e5r gamle MARS-medlem, Pluto-forskaren Leif Andersson<\/strong> har en asteroid namnad efter sig liksom ett par andra nutida astronomer med lundaf\u00f6rflutet.<\/p>\n

Samtidigt har fr\u00e5gan om n\u00e4r en asteroid inte \u00e4r en asteroid kommit upp p\u00e5 dagordningen. I Alexander Humboldts <\/strong>Kosmos <\/em>beskrevs p\u00e5 1800-talets mitt dessa himlakroppar som sm\u00e5planter. planetoider, coplaneter, teleskopiska eller ultra-zodiakal-planeter… k\u00e4rt barn har m\u00e5nga namn.<\/p>\n

\"\"<\/a>
En modell av Vesta byggd p\u00e5 data fr\u00e5n NASA\/JPL-Caltech\/UCLA\/PSI<\/figcaption><\/figure>\n

I v\u00e5rt tid \u00e4r det Vesta – uppt\u00e4ckt 29 mars 1807 av Heinrich Wilhelm Olbers<\/strong> – som kommit i blickpunkten, detta inf\u00f6r NASA:s Dawn-sond som snart kommer att l\u00e4gga sig i en bana runt himlakroppen. Vesta \u00e4r ingen \u201dvanlig\u201d asteroid, dess diameter \u00e4r imponerande stor 530 km, geologiskt best\u00e5r Vesta av en k\u00e4rna, en mantel och en yta plus ett radioaktivt inre som sm\u00e4lt ner ytans klippformationer.<\/p>\n

Vesta \u00e4r ingen liten tanig asteroid bland de 540 000 andra men heller inte s\u00e5 stor att den kvalificerar sig till planet eller dv\u00e4rgplanet. Klassificeringen f\u00f6r dagen \u00e4r \u2013 protoplanet.<\/p>\n

Vesta har varit involverad i sm\u00e5krascher med andra himlakroppar i b\u00e4ltet som avsatt b\u00e5de asteroidfragment och\u00a0 meteorider men \u00f6verlevt alla h\u00e4ftigare m\u00f6ten och anses i dag ha den \u00e4ldsta, of\u00f6rst\u00f6rda planetliknande\u00a0 ytan i v\u00e5rt planetsystem, cirka 4,5 miljarder \u00e5r gammal.<\/p>\n

\n

H\u00e4r kan Dawn-programmet f\u00f6ljas.<\/a><\/p>\n

\n

Olefeldt 1<\/strong><\/span><\/p>\n

Avl\u00e4gsen, avl\u00e4gsnare, avl\u00e4gsnaste, av…. den mest avl\u00e4gsna galaxen i universum skldras h\u00e4r i en filmsnutt som Lars Olefeldt varit bussig och tipsa oss om:<\/p>\n

http:\/\/www.dump.com\/2011\/03\/28\/the-most-distant-object-in-the-universe-video\/<\/a><\/p>\n

Olefeldt 2<\/strong><\/span><\/p>\n

Lars Olefeldt<\/strong> har ocks\u00e5 snappat upp en videosnutt d\u00e4r vi kan se NASA experimentera med sina raketmotorer och av bara farten ocks\u00e5 skapa konstgjorda regnmoln.<\/p>\n

http:\/\/www.wimp.com\/raincloud<\/a><\/p>\n

\n

ESS skapar jobb<\/strong><\/span><\/span><\/h2>\n

N\u00e4r ESS, European Spallation Source, st\u00e5r f\u00e4rdigbyggt i Lund och 1000-tals materialforskare \u00e5rligen kommer att vara verksamma d\u00e4r, skapas naturligtvis en intressant arbetsmarknad. NBI, Niels Bohr Institutet, i K\u00f6penhamn ber\u00e4knas beh\u00f6va anst\u00e4lla drygt 100 forskare och tekniker p\u00e5 datasidan, t ex, h\u00f6rde jag p\u00e5 ett Rotary-f\u00f6rdrag i f\u00f6rra veckan.<\/p>\n

Kanske \u00e4r de ESS-anst\u00e4llda ocks\u00e5 intresserade av astronomi s\u00e5 som kollegerna p\u00e5 SAAB, som har en alldeles egen astronomisk f\u00f6rening?<\/p>\n

Neutroner spelar stor roll inom den skissade lundensiska materialforskningen. Vem vet, kanske ocks\u00e5 de astronomiskt intressanta neutrinerna f\u00e5r plats i Lund?<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

V\u00e4rsta supernovav\u00e4rstingen hittills! Sorry att vi haft lite tekniskt\u00a0 trubbel med ASTB\/TBO\/W-bloggen, men nu \u00e4r vi ig\u00e5ng igen. Och kan rapportera att \u00e4nnu en superv\u00e4rsting har avsl\u00f6jats i kosmos, \u00e4nnu en rekordh\u00e5llare korats: Supernovan 2008am har f\u00f6ljts upp av av Texas-astronomerna Emmanouil “Manos” Chatzopoulos och J Craig Wheeler, knutna till The University of Texas i… L\u00e4s mer »Nr 86 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12260"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=12260"}],"version-history":[{"count":12,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12260\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":12276,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12260\/revisions\/12276"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=12260"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=12260"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=12260"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}