{"id":12303,"date":"2011-04-01T16:06:38","date_gmt":"2011-04-01T15:06:38","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=12303"},"modified":"2011-04-01T16:52:49","modified_gmt":"2011-04-01T15:52:49","slug":"nr-88-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/04\/01\/nr-88-2011\/","title":{"rendered":"Nr 88 2011"},"content":{"rendered":"<h2>En av Plutos &#8220;d\u00f6dgr\u00e4vare&#8221; skriver memoarer<\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/04\/mebsmall.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"alignleft size-full wp-image-12307\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/04\/mebsmall.jpg\" alt=\"\" width=\"144\" height=\"217\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/04\/mebsmall.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/04\/mebsmall-199x300.jpg 199w\" sizes=\"(max-width: 144px) 100vw, 144px\" \/><\/a>Genom sin t\u00e5lamodspr\u00f6vande utforskning av\u00a0 Kuiperb\u00e4ltet blev Caltech-astronomen <strong>Mike Brown<\/strong> (t v) &#8211; han jobbade med ena Schmidten uppe p\u00e5 Mount Palomar &#8211; en av Plutos d\u00f6dgr\u00e4vare. Det \u00e4r sj\u00e4lva utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r hans trevliga memoarbok <em>How I killed Pluto and Why It Had It Coming<\/em> (utgiven av Spiegel and Grau, NY).<\/p>\n<p>Mike Brown och hans\u00a0 team har skrivit in sig i annalerna som uppt\u00e4ckare av en rad stora objekt i Kuiper-b\u00e4ltet, och eftersom Pluto ing\u00e5r i b\u00e4ltet blev det n\u00f6dv\u00e4ndigt att organisera om i planettabellerna, Det handlade mycket om semantik, begrepp(sf\u00f6rvirring) och ett n\u00e4stan &#8220;linn\u00e9-astronomiskt&#8221; klassificeringsraseri.<\/p>\n<p>Mike Browns fokus som vetenskapare har alltid varit planetsystemets ytterkant, och med ett par dedicerade kolleger gav han sig den p\u00e5 att fingranska Kuiperb\u00e4ltet efter i teleskopen synliga objekt. Den tionde planeten sp\u00f6kade! Genom att j\u00e4mf\u00f6ra nytagna bilder med \u00e4ldre Palomar-bilder och genom att finna ut ett datasystem som gjorde jakten m\u00e4nsklig, bar s\u00f6kandet s\u00e5 sm\u00e5ningom frukt. Skulle Mike Brown ha suttit vid en blinkkomparator och j\u00e4mf\u00f6rt pl\u00e5tar, hade jobbet tagit en livstid. Nu snabbades processen upp, och till sist satt han d\u00e4r med 40 000 &#8220;misst\u00e4nkta&#8221; Kuiper-objekt. Hanterbart!<\/p>\n<p>S\u00e5 sm\u00e5ningom hade de allra flesta gallrats ut.<\/p>\n<p>Resultat?<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/04\/Kuplerbelt.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-large wp-image-12313\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/04\/Kuplerbelt-1024x668.jpg\" alt=\"\" width=\"450\" height=\"293\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/04\/Kuplerbelt-1024x668.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/04\/Kuplerbelt-300x195.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/04\/Kuplerbelt.jpg 1060w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Idag \u00e4r en rad &#8220;transneptuniska&#8221; objekt f\u00f6renade med\u00a0 Mike Browns namn, framf\u00f6r allt uppt\u00e4ckten av dv\u00e4rgplaneterna Quaoar, Sedna, Orecus, Haumea, Makemake och Eris.<\/p>\n<p>Omst\u00e4ndigheterna kring de flesta uppt\u00e4ckterna beskrivs i hans bok p\u00e5 ett underh\u00e5llande och personligt s\u00e4tt &#8211; den unga familjen Brown \u00e4r hela tiden med i spelet &#8211; och det \u00e4r klart att mycket handlar om kontroversen om Haumea och Plutos degradering.<\/p>\n<p>Haumea fick av Brown och hans meduppt\u00e4ckare arbetsnamnet Santa och dess f\u00f6rsta nyuppt\u00e4ckta m\u00e5ne blev helt logiskt Rudolph. Men julklappen blev annorlunda&#8230;observationerna &#8211; och positionerna &#8211;\u00a0 kom att ligga p\u00e5 en \u00f6ppen internetsajt, vilket gjorde att kort tid innan Brown och hans kolleger skulle offentligg\u00f6ra sitt spektakul\u00e4ra fynd\u00a0 kom beskedet att spanska astronomer gjort uppt\u00e4ckten. Dessa stal kort och gott datauppgifterna, och Brown utreder s\u00e5 gott det g\u00e5r vad som kan ha h\u00e4nt.<\/p>\n<p>Po\u00e4ngen \u00e4r att spanjorerna inte visste ett dugg om himlakroppens rent fysiska natur. De trodde att den var dubbelt s\u00e5 stor som Pluto, vilket BBC ocks\u00e5 kablade ut. I sj\u00e4lva verket \u00e4r Haumea betydligt mindre \u00e4n Pluto och har dessutom m\u00e5nar. Detta visste de inte om, spanjorerna, s\u00e5 d\u00e4r f\u00f6ll de p\u00e5 eget grepp.<\/p>\n<p>IAU best\u00e5r av &#8220;m\u00e5nga mindre modiga m\u00e4n&#8221; och har aldrig gett Mike Brown entydig credit f\u00f6r uppt\u00e4ckten, d\u00e4remot har IAU accepterat hans namn Haumea. Spanjorernas namnf\u00f6rslag underk\u00e4ndes, vilket \u00e4r en sorts st\u00e4llningstagande i sig. \u00c4ven Mike Browns namnf\u00f6rslag p\u00e5 de b\u00e4gge m\u00e5narna har godk\u00e4nts.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">Slutsats? Att fiffel och b\u00e5g inte \u00e4r ok\u00e4nt ens bland astronomer. Tyv\u00e4rr. Spanjorernas argument om att all forskningsdata ska vara omedelbart delbar med resten av v\u00e4rlden, h\u00e5ller inte. Data ska granskas, v\u00e4gas, m\u00e4tas, rapporter skrivas, dessa referensgranskas, det \u00e4r en l\u00e5ngt process fr\u00e5n ax till kaka i forskningens v\u00e4rld. Genv\u00e4gar blir l\u00e4tt senv\u00e4gar. Spanjorerna visste inte n\u00e5nting om vad de &#8220;uppt\u00e4ckt&#8221;. De ville bara vara f\u00f6rst och de var beredda att anv\u00e4nda direkt oetiska metoder.<\/p>\n<p>Och Pluto? Det \u00e4r roligt att f\u00f6lja Mike Browns salta kommentarer &#8211; han \u00e4r inte medlem av IAU vad jag vet &#8211; och hur spelet lades upp inf\u00f6r detroniseringen av Pluto till &#8220;dv\u00e4rgplanet&#8221;. IAU-debatten var mysko. Det dillades om att inf\u00f6ra begreppet\u00a0  &#8220;klassiska planeter&#8221;, och diskussionen gick dith\u00e4n att en del astronomer\u00a0  till och med ville att Pluto-m\u00e5nen Charon skulle klassas som planet.<\/p>\n<figure id=\"attachment_12317\" aria-describedby=\"caption-attachment-12317\" style=\"width: 432px\" class=\"wp-caption aligncenter\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/04\/Pluto-mobbning32.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-12317\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/04\/Pluto-mobbning32.jpg\" alt=\"\" width=\"432\" height=\"243\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/04\/Pluto-mobbning32.jpg 720w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/04\/Pluto-mobbning32-300x168.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 432px) 100vw, 432px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-12317\" class=\"wp-caption-text\">Pluto mobbas ut... Ill hittad av Christian Vestergaard<\/figcaption><\/figure>\n<p>Mycket \u00e4r luddigt fortfarande, tycker jag, och Mike Brown som tror att han varit med om att uppt\u00e4cka vad som g\u00e5r att uppt\u00e4cka av storformatiga dv\u00e4rgplaneter i Kuiper-b\u00e4ltet, kan fortfarande dr\u00f6mma\u00a0 om att d\u00e4r ute uppt\u00e4cka en ny, stor, sj\u00e4lvst\u00e4ndig\u00a0 &#8220;riktig&#8221; planet:<\/p>\n<p>I s\u00e5 fall den nionde!<\/p>\n<p><strong>PS 1.<\/strong><\/p>\n<p>Den som l\u00e4ser Mike Browns biografi uppt\u00e4cker att dv\u00e4rgplaneten Makemake inte ska uttalas som vi tror. Ordet \u00e4r hawaiianskt och ska uttalas &#8220;mah-kay mah-kay&#8221;.<\/p>\n<p><strong>PS 2.<\/strong><\/p>\n<p>Notabelt \u00e4r att Mike Browns bok n\u00e4stan helt och h\u00e5ller saknar illustrationer. Det \u00e4r inte ofta idag att det utkommer astronomib\u00f6cker utan ett bed\u00f6vande bildmaterial. H\u00e4r \u00e4r det texten som talar<strong>. <\/strong>Kul! Boken rekommenderas (och kan l\u00e5nas).<strong><br \/>\n<\/strong><\/p>\n<h2 style=\"text-align: left;\">Hans Bengtssons ABC<\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/04\/781-1.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-12312 alignleft\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/04\/781-1.jpg\" alt=\"\" width=\"109\" height=\"167\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/04\/781-1.jpg 420w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/04\/781-1-195x300.jpg 195w\" sizes=\"(max-width: 109px) 100vw, 109px\" \/><\/a><strong>Patrick Moore <\/strong>skrev en g\u00e5ng en underh\u00e5llande bok med titeln\u00a0 <em>Can you speak Venusian?<\/em> d\u00e4r han skildrade ett antal &#8220;oberoende t\u00e4nkare&#8221;. Jag \u00e4r stolt \u00f6ver att han i mitt ex skrev &#8220;To an Idependent thinker from another&#8221;&#8230;<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">Venusianska \u00e4r garanterat ett sv\u00e5rt spr\u00e5k, vilket framg\u00e5r ur dagens k\u00e4rnfulla &#8220;V&#8221; h\u00e4mtat ur <strong>Hans Bengtsson<\/strong>s <span style=\"text-decoration: underline;\"><em>ABC f\u00f6r astronomer<\/em><\/span>:<\/p>\n<p><span style=\"font-family: Comic Sans MS; font-size: x-large;\">V<\/span><span style=\"font-family: Comic Sans MS; font-size: medium;\">enusianska talas blott<\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-family: Comic Sans MS; font-size: medium;\">av en och annan polyglott.<\/span><\/p>\n<h2>Det v\u00e4rsta aprilsk\u00e4mtet&#8230;<\/h2>\n<p>.. inom v\u00e5r k\u00e4ra vetenskap kan mycket v\u00e4l ha intr\u00e4ffat 1 april 1959, d\u00e5 en amerikansk amat\u00f6rastronom vid namn<strong> Walter Scott Houston<\/strong> skrev i sin tidskrift att Mars omgavs av konstgjorda satelliter i form av dess pyttem\u00e5nar.<\/p>\n<p>En kort tid d\u00e4refter visade det sig att den ber\u00f6mde\u00a0 sovjetryske astronomen<strong> Iosip Shklovsky <\/strong>g\u00e5tt p\u00e5 storyn och trodde p\u00e5 den. Han skrev t o m om de artificiella m\u00e5narna i en bok. Det var framf\u00f6r allt Phobos med dess l\u00e5ga densitet som sp\u00f6kade f\u00f6r ryssen.<\/p>\n<h2>Gasj\u00e4ttarnas ringar st\u00f6rs av kometsm\u00e4llar<\/h2>\n<p>B\u00e5de <a href=\"http:\/\/www.sciencemag.org\/content\/suppl\/2011\/03\/29\/science.1202241.DC1\/Showalter_SOM.pdf\" target=\"_self\">Jupiters och Saturnus ringsystem har st\u00f6rts av passerande kometfragment, visar dagsf\u00e4rsk rapporter<\/a> som bygger p\u00e5 data fr\u00e5n NASA-sonderna Cassini, Galileo och New Horizons.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">Speciellt intressant \u00e4r den direkta kopplingen mellan en s\u00e5dan st\u00f6rning och kometen Shoemaker-Levy 9, som st\u00f6rtade p\u00e5 Jupiter under ett oundvikligt\u00a0 &#8220;kamikaze&#8221;-uppdrag 1994.<\/p>\n<figure id=\"attachment_12322\" aria-describedby=\"caption-attachment-12322\" style=\"width: 454px\" class=\"wp-caption aligncenter\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/04\/532190main_pia13893-43_946-710.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-12322\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/04\/532190main_pia13893-43_946-710.jpg\" alt=\"\" width=\"454\" height=\"341\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/04\/532190main_pia13893-43_946-710.jpg 946w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/04\/532190main_pia13893-43_946-710-300x225.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 454px) 100vw, 454px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-12322\" class=\"wp-caption-text\">H\u00e4r h\u00e4nde n\u00e5tt i ringarna 1994 n\u00e4r Shoemaker-Levy 9 kraschade p\u00e5 Jupiter i juli 1994. Fotocredit: NASA\/JPL-Caltech\/SETI <\/figcaption><\/figure>\n<p style=\"text-align: center;\">\n<p>St\u00f6rningen i Saturnus ringar tros ha att g\u00f6ra med ett helt moln av kometspillror som passerade det inre ringsystemet 1983.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>En av Plutos &#8220;d\u00f6dgr\u00e4vare&#8221; skriver memoarer Genom sin t\u00e5lamodspr\u00f6vande utforskning av\u00a0 Kuiperb\u00e4ltet blev Caltech-astronomen Mike Brown (t v) &#8211; han jobbade med ena Schmidten uppe p\u00e5 Mount Palomar &#8211; en av Plutos d\u00f6dgr\u00e4vare. Det \u00e4r sj\u00e4lva utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r hans trevliga memoarbok How I killed Pluto and Why It Had It Coming (utgiven av Spiegel and&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/04\/01\/nr-88-2011\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 88 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12303"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=12303"}],"version-history":[{"count":20,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12303\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":12328,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12303\/revisions\/12328"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=12303"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=12303"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=12303"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}