{"id":12329,"date":"2011-04-02T10:52:13","date_gmt":"2011-04-02T09:52:13","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=12329"},"modified":"2011-04-02T10:53:35","modified_gmt":"2011-04-02T09:53:35","slug":"nr-89-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/04\/02\/nr-89-2011\/","title":{"rendered":"Nr 89 2011"},"content":{"rendered":"

Familjeportr\u00e4tt av Keplers exoplaneter<\/h2>\n

Jag m\u00e5ste s\u00e4ga att jag blev paff n\u00e4r Christian Vestergaard<\/strong>, W-bloggens eminente viceredakt\u00f6r, nyss skickade \u00f6ver APOD-bilden fr\u00e5n 29 mars<\/a> – det TOTALA FAMILJEPORTR\u00c4TTET av Kepler-sondens kandidatlista \u00f6ver stj\u00e4rnor med exoplaneter. Stj\u00e4rnorna och deras m\u00f6rka planeter \u00e4r skalenligt \u00e5tergivna.<\/p>\n

Titt som t\u00e4tt gl\u00f6mmer jag att g\u00e5 in om APOD, som ju ocks\u00e5 \u00e5terfinns p\u00e5 ASTB\/TBO:s egen hemsida. Men h\u00e4r \u00e4r resultatet av “bes\u00f6ket hos fotografen” en g\u00e5ng till:<\/p>\n

\"\"<\/a>
Unikt familjeportr\u00e4tt... Ill: Jason Rowe, Kepler Mission<\/figcaption><\/figure>\n

Och solen? Jod\u00e5, v\u00e5r mysiga, livsavg\u00f6rande\u00a0 hemstj\u00e4rna finns ocks\u00e5 med f\u00f6r j\u00e4mf\u00f6relsens skull – solen \u00e4r den ensamma stj\u00e4rnan med Jupiter p\u00e5 andra raden.<\/p>\n

Den st\u00f6rsta stj\u00e4rnan uppe till v\u00e4nster \u00e4r sex ggr st\u00f6rre \u00e4n solen, den minsta l\u00e4ngst ner till h\u00f6ger har en radie p\u00e5 0,3 ggr solens.<\/p>\n

Forskarna jobbar just nu med att luska ut hur m\u00e5nga av Keplers 1235 kandidater – det kommer fler! – som verkligen \u00e4r planetb\u00e4rare.<\/p>\n

Hans Bengtssons ABC<\/h2>\n

\"\"<\/a>Kultur och astronomi g\u00e5r in i varandra, bevisat av dagens bidrag ur Hans Bengtssons<\/strong> ABC f\u00f6r astronomer<\/em><\/span>. X:et kan st\u00e5r f\u00f6r mycket!<\/p>\n

X<\/span> f\u00f6r tankarna till m\u00e5lning<\/span><\/p>\n

men utan Erixson r\u00f6ntgenstr\u00e5lning.<\/span><\/p>\n

Svaveldioxid kom i v\u00e4gen<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Det gula svavlet anfaller! Ill: Imperial College, London<\/figcaption><\/figure>\n

Under en epok av jordens och Mars tidigaste historia f\u00f6r 3-4 miljarder \u00e5r sen, bombarderas planeterna av mikrometeoriter fr\u00e5n asteroidb\u00e4ltet, sm\u00e5 meteoriter rika framf\u00f6r allt p\u00e5\u00a0 svaveldioxid. I planeternas atmosf\u00e4rer skapade dessa en sorts aerosoler, som reflekterade solens str\u00e5lar ut i kosmos igen – med f\u00f6ljden att planeterna kallnade. En tidig arktisk vinter stod f\u00f6r d\u00f6rren och den varade i flera miljoner \u00e5r.<\/p>\n

Varje \u00e5r pumpades 20 miljoner ton svaveldioxid in i jordatmosf\u00e4ren, och det kom att spela stor roll f\u00f6r livets (f\u00f6rsenade) uppkomst, visar en forskarrapport fr\u00e5n Imperal College i London<\/a>.<\/p>\n

Redan f\u00f6r en 4 miljarder \u00e5r sen utsattes s\u00e5ledes jordklotet f\u00f6r katastrofala klimatp\u00e5verkningar utifr\u00e5n, och eventuella primitiva mikrober gick i ide. F\u00f6r Mars kan svaveldioxiden\u00a0 rentav ha stoppat upp alla kvantumspr\u00e5ng mot liv.<\/p>\n

Kloke Seneca<\/h2>\n

\"\"<\/a>Jag l\u00e4ste n\u00e5gra rader i Senecas<\/strong> Naturales Quaestiones<\/em> (inte p\u00e5 latin, i engelsk \u00f6vers) om meteorer. Den kloke fr\u00e5n Corduba, sen romare, f\u00f6dd p\u00e5 Jesu tid, noterade att stj\u00e4rnfall inte har med stj\u00e4rnorna att g\u00f6ra, f\u00f6r d\u00e5 borde antalet fixstj\u00e4rnor hela tiden\u00a0 minska. De var of\u00f6r\u00e4nderligt m\u00e5nga p\u00e5 himlavalvet, vilket mer \u00e4n antyder att han kunde sin stj\u00e4rnhimmel.<\/p>\n

Seneca diskuterar ocks\u00e5 om stj\u00e4rnfall \u00e4ger rum p\u00e5 dagtid. Det g\u00f6r de, menade han. Fixstj\u00e4rnorna f\u00f6rsvinner ju inte p\u00e5 dagtid men de dr\u00e4nks av det intensiva solljuset. Samma med “stj\u00e4rnfallen”.<\/p>\n

Under tiden p\u00e5 jorden…<\/h2>\n

… har dinosaurieforskarna kommit p\u00e5 hemligheten bakom vissa av djurens extremt l\u00e5nga halsar. Eftersom kropparna var stora och otympliga och i vissa l\u00e4gen n\u00e4stan or\u00f6rliga och gr\u00e4set var gr\u00f6nare, rikligare och godare “p\u00e5 andra sidan” n\u00e4r gr\u00e4s\u00e4tande dinosaurier skulle beta, utvecklades halsar som n\u00e5dde l\u00e5ngt.<\/p>\n

J\u00e4mf\u00f6relsen g\u00f6rs med 50-talets primitiva dammsugare: Om de\u00a0 placerades mitt p\u00e5 en matta kunde sen husmor med hj\u00e4lp av dammsugaren (s\u00e4kert en julklapp av honom!) och dess l\u00e5nga slang komma \u00e5t alla skrymslen i rummet.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Principen \u00e4r densamma nu...<\/figcaption><\/figure>\n

\n

Ett r\u00e4kneexempel:<\/p>\n

En 25-tons brachiosaurus anv\u00e4nde 80 procent mindre energi n\u00e4r han eller hon betade om halsen var nio meter l\u00e5ng fr\u00e5n torson r\u00e4knat och inte sex meter l\u00e5ng.<\/p>\n

\"\"<\/a>
.. som d\u00e5 p\u00e5 de fredliga l\u00e5nghalsarnas tid.<\/figcaption><\/figure>\n

Darwin-effekten\u00a0 i rena rama Jurassic-verkligheten!!!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Familjeportr\u00e4tt av Keplers exoplaneter Jag m\u00e5ste s\u00e4ga att jag blev paff n\u00e4r Christian Vestergaard, W-bloggens eminente viceredakt\u00f6r, nyss skickade \u00f6ver APOD-bilden fr\u00e5n 29 mars – det TOTALA FAMILJEPORTR\u00c4TTET av Kepler-sondens kandidatlista \u00f6ver stj\u00e4rnor med exoplaneter. Stj\u00e4rnorna och deras m\u00f6rka planeter \u00e4r skalenligt \u00e5tergivna. Titt som t\u00e4tt gl\u00f6mmer jag att g\u00e5 in om APOD, som ju… L\u00e4s mer »Nr 89 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12329"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=12329"}],"version-history":[{"count":13,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12329\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":12351,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12329\/revisions\/12351"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=12329"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=12329"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=12329"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}